Lucas 22
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Men nu närmade sig det osyrade brödets högtid som kallas påsk.
1 Faraw Wanawanan Yeast en ana hiyuw wabin Tar Nowaten aa isan ana veya i na kabom.
2 Och översteprästerna och de skriftlärda sökte hur de skulle röja bort honom, för de fruktade folket.
2 Naatu nati ana veya’amaim firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah wa’iwa’iramaim ef hinunuwet mi’itube Jesu hitab hitarab tamorob isan, anayabin bebeyanamaim sinafumih sabuw hibiruwih.
3 Men Satan for in i Judas som kallades Iskariot och var av de tolvs antal.
3 Nati ana veya’amaim, Jesu ana bai’ufununayah 12 wanawanahimaim orot Judas wabin ta Iscariot Satan dogoron wanawanan run.
4 Och han gick bort och samtalade med översteprästerna och kommendanterna hur han kunde utlämna honom åt dem.
4 Basit na firis ukwarih naatu Tafaror Bar ma’utenayah hai orot ukwarih biyah tit, Jesu mi’itube nab nabitih isan bairi hiyakitifuw.
5 Och de blev glada och kom överens om att ge honom silver.
5 Naatu orot ukwarih hiyasisir Judas kabay baitinin isan hio’matan.
6 Och han accepterade och började söka ett lägligt tillfälle att utlämna honom åt dem utan folkskara.
6 Judas ibasit naatu ef ana gewasin wa’iwa’iramaim nuwet, mi’itube Jesu tab tabitih, sabuw men hitaso’ob.
7 Och så kom den dag i det osyrade brödets högtid på vilken påskalammet skulle slaktoffras.
7 Faraw Wanawanan Yeast en hiyuw ana veya natit, nati ana veya’amaim i Tar Nowaten isan sheep natunatuh lamb terouw sibor teya’aya.
8 Och han sände ut Petrus och Johannes och sade: ”Gå och bered för oss påskalammet så att vi kan äta.”
8 Imih Peter, John hairi Jesu eobaimanih iyafarih eo, “Kwanan Tar Nowaten ana hiyuw kwanabogaigiwas tanaa.”
9 Och de sade till honom: ”Var vill du vi ska bereda?”
9 Hibatiy hio, “Menamaim kukokok boro ana bogaigiwas?”
10 Och han sade till dem: ”Se, när ni kommer in i staden ska det möta er en man som bär en vattenkruka. Följ honom till det hus i vilket han går in
10 Jesu iyafutih eo, “Kwanan Jerusalem kwanatitit auman orot ta boro noukwatamaim harew nahun na’abar nanan bairi kwanitar, naatu kwani’ufunun bairi kwanan bar erurumaim kwanarun.
11 och säg till husets hushärskare: Läraren säger dig: Var är gästrummet där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar?
11 Naatu bar matuwan orot kwanibatiy, ‘Bai’obaiyenayan,’ o isa iti na’atube eo. ‘Ayu au bai’ufununayah bairi nanawan bar awan menatan boro imaim Tar Nowaten ana bay anaa?’
12 Och denne ska visa er en stor övre sal inredd. Bered där.”
12 Naatu i boro bar awan gagamin yate tafan ni’obaiyi kwana’itin, nati’imaim sawar etei hirereb hiyabuna inu’in, imaim kwanabogaigiwas.”
13 Och de gick iväg och fann så som han hade sagt dem. Och de beredde påskalammet.
13 Orot rou’ab hitit hinan sawar etei Jesu eo na’atube hi’itah, basit Tar Nowaten hiyuw hibogaigiwas.
14 Och när stunden kom, lade han sig till bords och apostlarna med honom.
14 Bay aa isan ana veya tit, naatu Jesu ana tur abarayah bairi bay aa ana efanamaim himare.
15 Och han sade till dem: ”Med åtrå har jag åtrått att äta detta påskalamm med er innan jag lider.
15 Baise iuwih eo, “Ayu akokok kwanekwan iti Tar Nowaten ana bay kwa bairit tanaa, imaibo ani’akir biyau nababan.
16 För jag säger er att jag aldrig mer ska äta det förrän det uppfylls i Guds rike.”
16 Anayabin a tur ao’owen, ayu i boro men kafa’imo iti bay anaa maiye, ana veya’amaim iti sawar yabin anababatun niturobe God ana aiwob wanawananamaim.”
17 Och han mottog en bägare, tackade och sade: ”Ta detta och dela upp åt er.
17 Imaibo Jesu kerowas bai, God ana merar yi, naatu ana bai’ufununayah itih eo, “Kerowas iti kwabai etei’imak kwafaram kwatom.
18 För jag säger er [att] jag från nu aldrig mer ska dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer.”
18 A tur ao’owen, veya iti boun ebubusuruf ayu iti wine boro men anatom, ayu boro iti na’atube ana ma nan God ana aiwob nan natit.”
19 Och han tog ett bröd, tackade och bröt och gav åt dem och sade: ”Detta är min kropp som för er blir given. Gör detta till min åminnelse.”
19 Naatu rafiy bai God ana merar yi sawar, imasib ana bai’ufununayah itih eo, “Iti i ayu biyou, kwa abit, iti na’atube kwanasinaf saise imaim ayu kwananuhu.”
20 Och bägaren på samma sätt efter att de ätit måltiden, och han sade: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod som för er blir utgjutet.
20 Naatu kerowas isan i na’atube sinaf, bay hi’aa ufunamaim bai itih eo. “Iti kerowas i God ana Obaibasit Boubun ayu au rara’amaim ibour kwa etei isa ebisuwai.
21 Men se: handen hos den som utlämnar mig är med mig på bordet.
21 Baise kwanaso’ob orot yait ayu morobomih babau eo, i iti gemamaim airi ama’am.
22 För Människosonen går enligt det som är bestämt, men ve den människan genom vilken han blir utlämnad.”
22 Orot Natun i boro namorob God isan yayakitifuw na’atube, baise orot yait baban eo emomorob i boro baimakiy gagamin na’in nab.”
23 Och de började diskutera med varann vem det då kunde vara av dem som skulle begå detta.
23 Basit bai’ufununayah taiyuwi hibabatiyih hio, “Iti kou’ay wanawanamaim o yait iti na’atube sinafumih iyakitifuw ima kunotanot?”
24 Och det kom också en trätlystnad bland dem, vem av dem som skulle anses vara störst.
24 Bai’ufununayah taiyuwih wanawanahimaim gamin matar hai kokok hitaso’ob yait i orot gagamin.
25 Men han sade till dem: ”Folkslagens kungar är herrar över dem, och de som har makt över dem kallar sig välgörare.
25 Jesu iuwih eo, “Tafaram wanawanan Eteni Sabuw hai aiwob ana sabuw kaifih isan i hai fair ema’am imih sabuw tekakaifih, naatu sabuw iyab onowaten hibai sabuw tebobonawiyih, i tekokok wabih nara’at Bonawiyenayah hinarouw.
26 Men ni är inte så. Nej, den störste bland er ska bli som den yngste, och den styrande som den som betjänar.
26 Baise kwa wanawanamaim i men na’atube nama, o yait orot gagamin mataramih taiyuw inayare inikek, naatu o yait bonawiyenayan mataramih taituwa isah ini’akir inabow.
27 För vem är störst: den som ligger till bords eller den som betjänar? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som den som betjänar.
27 Yait i orot gagamin, orot bay aayan o orot bay semorayan? Orot mare ma bay eaau i turobe orot gagamin. Baise ayu kwa wanawanamaim i akir wairafin na’atube ama kwa isa abowabow.
28 Men ni är de som har blivit kvar hos mig under mina tester.
28 Au routobon fokarih wanawananamaim men kwaihamiyu, baise sisibu’umaim mar etei bairi tama’am.
29 Och jag instiftar för er, liksom min Far har instiftat för mig, ett rike
29 Tamai aiwob ana fair itu abi’aiwob na’atube nati fair ta’imon kwa abit kwani’aiwob
30 för att ni ska äta och dricka vid mitt bord i mitt rike. Och ni ska sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
30 Kwa boro au aiwob wanawananamaim kwanaa, kwanatom yasisir kwanab, aiwob hai ura ma’ama’amaim kwanamare Israel sabuw hai big etei 12 kwanakaifih.”
31 Simon, Simon, se: Satan har utkrävt er för att sålla som vetet.
31 Jesu eo, “Simon, Simon! Satan i baibasit God biyanane bai, kwa routobon nit nakubaituturimih. Orot masaw bowayan ana rice erab erububunai ani’aanin nabin eyai, naatu kanabin nabin eya’iyai na’atube.
32 Men jag har bönfallit för dig att din tro inte ska ta slut. Och du, när du en gång har vänt om: stärk dina syskon.”
32 Baise Simon, ayu o isa ayoyoyoban, saise a baitumatum men nara’iy, naatu ayu isou inamamatabir ana veya, taituwa koufair initih hinabatkikin.”
33 Men han sade till honom: ”Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden.”
33 Baise Peter iya’afut eo, “Regah ayu airit na dibur run naatu na morob isan abobuna ama’am.”
34 Men han sade: ”Jag säger dig, Petrus: Det ska idag inte gala en tupp förrän du tre gånger förnekat att du känner mig.”
34 Jesu eo, “Peter, boun gugumin o boro mar tounu inayoub inao, ‘Ayu orot nati men aso’ob,’ i ufunamaim kokorere boro nao inanowar.”
35 Och han sade till dem: ”När jag sände ut er utan börs och väska och sandaler, inte saknade ni något?” Och de sade: ”Inget.”
35 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah ibatiyih eo, “Kwanotanot ayu ai yuni aur kaukut, hafoy naatu a baibiyon en kwatit kwanan ana veya’amaim, sawar afa isah kwaiyababan.” Hiya’afut hio,
36 Och han sade till dem: ”Men nu ska den som har en börs ta upp den, likaså även väska. Och den som inte har ska sälja sin mantel och köpa ett svärd.
36 Jesu iuwih eo, “Baise a tur ao’owen, o yait aur kaukut, o hafoy ema’am inab, naatu o yait aur kaiy en, a biya baibiyon inab inan hinatubun naatu kabay inab kaiy inatubun uma inisinfafar.
37 För jag säger er att detta som är skrivet måste fullbordas i mig, att: Och med laglösa blev han räknad. För det som handlar om mig har nu sitt slut.”
37 Anayabin a tur ao’owen, Buk Atamaninamaim iti na’atube hio hikirum, ‘Hi’i’itin i bainowan mowanabe,’ naatu nati tur i ayu isou hikirum, naatu boro anasinaf nan yabin namatar’’”
38 Och de sade: ”Herre, se: här är två svärd.” Och han sade till dem: ”Det är nog.”
38 Bai’ufununayah hio, “Regah kaiy rou’ab iti abobotanen kui’itan.” Jesu iyafutih eo, “Nati ana fofonin.”
39 Och han gick ut och vandrade enligt seden till Olivberget, och även lärjungarna följde honom.
39 Jesu ana bai’ufununayah bairi matan fufur tisisinaf na’atube Jerusalem hihamiy hiyen hin Olive Oyawemaim hitit.
40 Men kommen på platsen sade han till dem: ”Bed om att inte komma in i frestelse.”
40 Jesu na nati efanamaim titit ana veya, basit ana bai’ufununayan iuwih eo, “Kwanayoyoban saise routobon nanan boro kwanarukouw.”
41 Och han drog sig ut från dem, ungefär ett stenkast, och satte knäna och bad
41 Imaibo in fotafot wan ana fofonin na’atube, sun yowen yoyoban
42 och sade: Far, om du önskar, för bort denna bägare från mig. Men inte min vilja, utan din ska ske.”
42 eo, “Tamai inakokok na’at, basit iti biyababan ana kerowas biyau’umaim kubosair, men ayu au kok, baise abisa o kukokok na’atube namatar.”
43 Och det visade sig för honom en ängel från himlen och styrkte honom.
43 — ausente —
44 Och han kom i kamp och bad ihärdigare, och hans svett blev som droppar av blod som gick ner på jorden.
44 — ausente —
45 Och han stod upp från bönen och kom till lärjungarna och fann dem sovande av bedrövelsen,
45 Yoyoban sawar misir inan, ana bai’ufununayah matah fot hi’inu’in itih, hai yababan ra’at kwanekwan easbunih hi’inu’in.
46 och han sade till dem: ”Varför sover ni? Stå upp och bed så att ni inte kommer in i frestelse.”
46 Iuwih eo, “Aisim kwa’inu’in? Kwamisir kwayoyoban saise men routobon kwanab.”
47 Medan han ännu talade, se: en skara, och han som hette Judas, en av de tolv, gick före dem och närmade sig Jesus för att kyssa honom.
47 Jesu iti na’atube bat eo auman, bai’ufununayah 12 wanawanahimaim orot ta wabin Judas sabuw rou’ay gagamin na’in nawiyih hina hitit. Naatu Judas mutufor in Jesu biyan tit bai mamay. Judas baiyowayah naatu Jews bairi hina Jesu emamamay|alt="Judas kissing Jesus; with soldiers and Jews" src="cn01812B.tif" size="col" loc="Luk 22.47" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="22.47-48"
48 Men Jesus sade till honom: ”Judas, är det med en kyss du utlämnar Människosonen?”
48 Baise Jesu iu, “Judas o iti mamayenamaim Orot Natun ibai rakit sabuw kubitih?”
49 Men de omkring honom såg det som skulle komma och sade: ”Herre, om vi ska slå med svärd?”
49 Bai’ufununayah bairi hibatabat Jesu isan abisa mamatar hi’itin, basit hibatiy, “Regah karam boro kaiyomaim bairi aniyow?”
50 Och en, en av dem slog till översteprästens fasttjänare och tog bort hans högra öra.
50 Naatu ana bai’ufununayah orot ta ana kaiy bora’ah, Firis Gagamin ana akir wairafin ta tainin asukwafune buru’um.
51 Men Jesus svarade och sade: ”Låt det vara med detta!” Och han rörde vid örat och helade honom.
51 Baise Jesu eo, “Men inasinaf maiye kunutanub!” Naatu Jesu orot tainin butubun efanin matar maiye.
52 Och Jesus sade till dem som hade kommit dit mot honom, överstepräster och tempelkommendanter och äldste: ”Som mot en rövare har ni gått ut med svärd och påkar.
52 Imaibo Jesu firis ukwarih, Tafaror Bar ana firis ukwarin, furisiman, naatu regaregah ai’in Jesu bain fatuminamih hinan iuwih eo, “Kwa iti kaiy, kefat yuwu rabu’umih kwabow kwanan ana itinin i ayu orot kakafu bainowan na’atube?
53 När jag varje dag var med er i templet räckte ni inte ut händerna mot mig. Men detta är er stund och mörkrets auktoritet.”
53 Ayu mar etei Tafaror Bar gagamin wanawanan bairit tama’am, men kwakok boro imaim ayu kwatafatumu? Baise iti boun i kwa a veya, imih abisa kwakokok na’atube kwasinaf. Anayabin gugumin ana orot ebobonawiyi.”
54 Och de tog fast honom och förde bort och förde in i översteprästens hus. Men Petrus följde långt ifrån.
54 Jesu hibai hifatum hibai hin Firis Gagamin ana bar hitit, naatu Peter nabineika bat i’uf nunih bairi hin hitit.
55 Och när de tände en eld mitt på innergården och satte sig tillsammans, satte sig Petrus mitt ibland dem.
55 Wairaf merar yan foun hi’asir himare hima rararih, Peter na wanawanah mare bairi hima rararih,
56 Och där såg honom en tjänsteflicka sitta mot ljuset, och hon blickade på honom och sade: ”Även denne var med honom.”
56 basit akir wairafin babitai ta nuw Peter ma wairaf rarar itin, naatu matan kubar itinbunai sawar imaibo eo, “Iti orot auman i Jesu hairi hima hireremor.”
57 Men han nekade och sade: ”Jag känner honom inte, kvinna.”
57 Baise Peter yaub eo, “Babitai, ayu nati orot i men kafa’i aso’ob.”
58 Och kort därefter var det en annan som såg honom och sade: ”Också du är en av dem.” Men Petrus sade: ”Människa, det är jag inte!”
58 Hima kafa’imo, orot ta itin maiye eo, “O i ni’i orot ana bai’ufununayan ta.” Baise Peter iya’afut eo, “Aro, ayu men nati orot ana bai’ufununayan ta’amih.”
59 Och när det gått ungefär en timme var det en annan som insisterade och sade: ”I sanning var också denne med honom, för han är galilé.”
59 Hima one hour na’atube sawar, basit orot tabo iban eo maiye “Tur anababatun iti orot i Galilee matuwan Jesu hairi hima hireremor men kasikasiy ta’amih.”
60 Men Petrus sade: ”Människa, jag vet inte vad du säger!” Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.
60 Baise Peter orot iya’afut eo, “Aro ayu men kafa’i aso’ob o abisa kuo.” Iti na’at eo auman kokorere eo.
61 Och Herren vände sig och såg på Petrus. Och Petrus blev påmind om Herrens ord, hur han sagt till honom att: ”Innan en tupp gal idag ska du förneka mig tre gånger.”
61 Regah tatabir mutufor nuw Peter itin, naatu Regah abisa eo i not, “Boun gugumin o boro mar tounu ayu inayayoubu ufunamaim kokorere boro nao.”
62 Och han gick ut utanför och grät bittert.
62 Basit Peter misir tit in ufun re rerey i gagagamat.
63 Och männen som ansatte honom förlöjligade honom och pryglade,
63 Orot afa Jesu hima’uh hima’am himisir faifuw ta hibai matan hisum,
64 och de täckte över runt honom och frågade och sade: ”Profetera! Vem är det som högg till dig?”
64 imaibo hi’i’iyab naatu hiborabirab hio, “Kuo anowar, yait o rabi?”
65 Och mycket annat sade de smädande till honom.
65 Naatu tur kakafih moumurih maiyow hiu kwanikwaniy hi’i’iyab.
66 Och när det blev dag samlades folkets äldsteråd, både överstepräster och skriftlärda. Och de förde bort honom till sin Sanhedrin
66 Mar sibisib auman sabuw hai regaregah ai’in, firis ukwarih naatu Ofafar Bai’obaiyenayah etei hiru’ay hita’imon, imaibo Jesu hinawiy hina Kaniser nahimaim bat
67 och sade: ”Om du är Kristus, säg oss!” Men han sade till dem: ”Om jag säger det till er tror ni det aldrig,
67 naatu hibatiy, “Kuo anowar o i Keriso?” Jesu iyafutih eo, “A tur ana’owen boro men kwanitutumu’umih,
68 och om jag frågar svarar ni aldrig.
68 naatu ana bibatiyi auman boro men kwaniyafutu’umih.
69 Men från nu ska Människosonen sitta på Guds makts högra sida.”
69 Baise mar enan Orot Natun boro God fairin uman asukwafune namare nama’am kwana’itin.”
70 Och alla sade: ”Du är alltså Guds Son?” Och han sade till dem: ”Ni säger att Jag Är.”
70 Naatu etei’imak hibatiy hio, “Bo o God Natun?” Jesu iyafutih eo, “Ayu God Natun kwarouw kwao i tur anababatun kwao.”
71 Och de sade: ”Vad mer har vi för behov av vittnebörd? För vi har själva hört det från hans mun.”
71 Imaibo sabuw hio, “Men takokok koubuna’ayah sabuw afa tanabow, anayabin tur awanamaim titit i tainitamaim tanowar!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.