Marcos 9
sur (SUR) vs NTLH
1 Jesu sat mmo nǝnee, <<Azeen nzeen kǝn sat nwun nǝ, pak mo ɗe nɗǝǝn nen ɗe moo ɗirang mpeesǝ, baa mon mmurep kas, naa tǝng mo naa mulki Naan nǝ jì shi mbal akuɗang.>>
1 E Jesus terminou, dizendo:
2 nƁwoon teer mo peemee, ɓe Jesu mang Pita, kǝ Jemis, kǝ Joon. Wur kàa kǝ mo a mee ɗeng jwak ɗewurang, mon mbusut. Ɓe fwoshik Jesu nǝ cǝǝr nɗǝǝn ɗeɗes wur a yit fur.
2 Seis dias depois, Jesus foi para um monte alto, levando consigo somente Pedro, Tiago e João. Ali, eles viram a aparência de Jesus mudar.
3 Nlǝr wur mo cǝǝr ɗee a ɗepiyaa pet-pet, ɗangɓe nǝ mang yit mmo. Baa mee gurum nɗǝǝn yil sǝ mak vwang nlǝr piyaa kaa mǝnǝ sǝ kas.
3 A sua roupa ficou muito branca e brilhante, mais do que qualquer lavadeira seria capaz de deixar.
4 Ɗangɓe jeplep Jesu mo naa Mosis, kǝ Ilaija mon nkaa leshap kǝ Jesu.
4 E os três discípulos viram Elias e Moisés conversando com Jesus.
5 Ɓe Pita sat nJesu nǝnee, <<Ngukám, nǝ ret kaaɗi mun ɗe mpeesǝ sǝ. A yit kǝ mo ɗyik bìt mo kun, memee gha, memee Mosis, kǝ me ɗi Ilaija.>>
5 Então Pedro disse a Jesus: — Mestre, como é bom estarmos aqui! Vamos armar três barracas: uma para o senhor, outra para Moisés e outra para Elias.
6 Baa Pita man mbii ɗe nwur nsat kas, mbǝɗe kǝǝrmuut nii fes yaa mo.
6 Pedro não sabia o que deveria dizer, pois ele e os outros dois discípulos estavam apavorados.
7 Ɗangɓe nluu jì paa mo, kǝ mo kǝlǝng mee ɗoo nǝ put nɗǝǝn nluu nǝ, ɗe nǝ sat nǝnee, <<Ɗesǝ a Làa fen, ɗe wen nwal nwur zam. Wu kǝlǝng wur.>>
7 Logo depois, uma nuvem os cobriu, e dela veio uma voz, que disse: — Este é o meu Filho querido. Escutem o que ele diz!
8 Abet, kaaɗi mo ciir naapee, ɓe baa mo naa mee gurum kuɗi ashak kǝ mo kas, ɓe a Jesu nbǝshin ɓejee.
8 Aí os discípulos olharam em volta e viram somente Jesus com eles.
9 Kaaɗe mo a ar sham aɗeng jwak nǝ, ɓe Jesu sat mmo shiɓal nǝ, taji mo sat mmee gurum mbii ɗe mo naa kas, naa tǝng Làa Gurum wur yool a peemúut akuɗang.
9 Quando estavam descendo do monte, Jesus mandou que não contassem a ninguém o que tinham visto, até que o Filho do Homem ressuscitasse.
10 Baa mo sat mbii ɗe mo kǝ naa nǝ mmee gurum kas, amma mo tal peshak nǝnee, <<A me a shii kǝ yool a peemúut nǝ yi?>>
10 Eles obedeceram à ordem, mas discutiram entre si sobre o que queria dizer essa ressurreição.
11 Mo tal pǝ Jesu nǝnee, <<A me le ɗang nenkám Wàar Mosis mo sat nǝnee, <<Ting Ilaija wur shee jì akuɗang yi?>>
11 Então perguntaram a Jesus: — Por que os
12 Jesu lap mmo nǝnee, <<Ilaija wur nshee jì, mbǝkǝ wur ɗak mbii mo ɗe reret jir. Ɓe a me le ɗangɓe mo kǝ ten ran nǝ, Làa Gurum wur nshwaajeel mo ɗes shini-shinǝ mon mɓák wur, kǝ le wur a ɗebuu yi?
12 Ele respondeu:
13 Amma wen sat nwun nǝ, Ilaija wur kǝ ten jì, kǝ mo kǝ cìn mbii ɗe mo rǝɓet kǝ wur jir, kaaɗi mo kǝ ran nɗǝǝn ɓǝǝt haal Naan nkaa wur sǝ.>>
13 Eu afirmo a vocês que Elias já veio, e o maltrataram como quiseram, conforme as Escrituras dizem a respeito dele.
14 Kaaɗe mo sham wul pee kor jeplep wur nǝ mo ɗe, ɓe mo naa ɗuu gurum mo ɗes pee mo ɗe, kǝ nenkám Wàar Mosis mo, mo nkaa ɓeetshik kǝ nen mwaan nɗang Jesu nǝ mo.
14 Quando eles chegaram perto dos outros discípulos, viram uma grande multidão em volta deles e alguns mestres da Lei discutindo com eles.
15 Kaaɗe ɗuu gurum nǝ mo naa Jesu, ɓe nǝ aapwoo mo jir. Abet, ɓe mo shwe dǝm pee wur ɗe, ɓe mo tok kǝ wur.
15 Quando o povo viu Jesus, todos ficaram admirados e correram logo para o cumprimentarem.
16 Jesu tal pǝ jeplep wur nǝ mo nǝnee, <<Wuu cin a ɓeetshik me kǝ mo yi?>>
16 Jesus perguntou aos discípulos:
17 Ɓe mee gwar mɓut ɗuu gurum nǝ mo wur lap nǝnee, <<Ngukám, wen jì kǝ làa fen pee gha ɗe, mbǝɗe wur kǝ riin ɗebish, ɗe nǝ kǝ cíi leshap nwur.
17 Um homem que estava na multidão respondeu: — Mestre, eu trouxe o meu filho para o senhor, porque ele está dominado por um espírito mau e não pode falar.
18 Tong ɓe nii jì yool yaa wur karmat, ɓe nii mang wur shweer nyil, ɗang tǝfil kǝ jì put nwur mpwoo, ɗang wur kǝ sǝm oos, ɗangɓe nii le kǝ fwoshik wur nǝ fii. Wen ɗang pǝ jeplep fwaa mo, mbǝkǝ mo ceen riin ɗebish nǝ put ɗe, amma baa mo mak kas.>>
18 Sempre que o espírito ataca o meu filho, joga-o no chão, e ele começa a espumar e a ranger os dentes; e ele está ficando cada vez mais fraco. Já pedi aos discípulos do senhor que expulsassem o espírito, mas eles não conseguiram.
19 Jesu sat mmo nǝnee, <<Wun nen ɗe nyicinsǝ baa wur shinzeen kas! Wen ntong ashak kǝ wun mɓe vit aa? Wu jì kǝ làa nǝ pee an ɗi.>>
19 Jesus disse:
20 Mo jì kǝ làa nǝ pee Jesu ɗi. Kaaɗe riin ɗebish nǝ naa Jesu, ɓe abet nǝ yoon làa nǝ, nǝ mang wur shweer nyil, ɓe làa nǝ wur bǝring nyil, tǝfil jì put nwur mpwoo.
20 Quando o levaram, o espírito viu Jesus e sacudiu com força o menino. Ele caiu e começou a rolar no chão, espumando pela boca.
21 Jesu tal pǝ puun làa nǝ nǝnee, <<Mbii ɗesǝ nǝ yaa cìn ɗyem fwaa nǝ a pǝrangyi?>> Puun nǝ wur lap nǝnee, <<Pǝgyet wur kuɗi a làa ɗelee.
21 Aí Jesus perguntou ao pai: O pai respondeu: — Ele está assim desde pequeno.
22 Nii naa mang wur vwet nɗǝǝn wus, kǝ nɗǝǝn am zak, mbǝkǝ nǝ tu wur ɗi. Amma katɗang gha mak cìn mee mbii, ɓe a naajeel fen, kambok a ɓam mun.>>
22 Muitas vezes o espírito o joga no fogo e na água para matá-lo. Mas, se o senhor pode, então nos ajude. Tenha pena de nós!
23 Jesu sat nwur nǝnee, <<A me le ɗang waa sat nǝnee, <Katɗang wen mak yi?> Ngwar ɗewur shinzeen, ɓe mbii mo jir, mon mmak cìn mɓe wur.>>
23 Jesus respondeu:
24 Abet-abet, ɓe puun làa nǝ wur ɗyeep ɗoo fir nǝnee, <<Wen shinzeen. A ɓam an kǝ ciin shinzeen fen nǝ!>>
24 Então o pai gritou: — Eu tenho fé! Ajude-me a ter mais fé ainda!
25 Kaaɗe Jesu naa ɗes gurum nǝ mo jar jì kus-kus, ɓe wur gwak riin ɗebish nǝ, wur sat nnǝ nǝnee, <<Gha, riin ɗebish ɗe waa cíi leshap kǝ kǝlǝngpee ngurum. Wen sat ngha, a put mɓut nlàa nǝ. Taji a baa ɗel nɗǝǝn làa nǝ zak kas.>>
25 Quando Jesus viu que muita gente estava se juntando ao redor dele, ordenou ao espírito mau:
26 Aɓwoon ɗe riin ɗebish nǝ le or, ɓe nǝ yoon làa nǝ shiɓal, ɓe nǝ mang làa nǝ vwet nyil, ɓe nǝ put. Làa nǝ wur gan nyil kaa wur kǝ mumuut sǝ, ɗangɓe nǝǝn gurum nǝ mo sat nǝnee, <<Làa nǝ kǝ muut.>>
26 O espírito gritou, sacudiu o menino e saiu dele, deixando-o como morto. Por isso todos diziam que ele havia morrido.
27 Amma Jesu yaa sar làa nǝ, wu ɗyeep wur, ɓe làa nǝ yool ɗar atǝng.
27 Mas Jesus pegou o menino pela mão e o ajudou a ficar de pé.
28 Aɓwoon mǝnǝ, ɓe Jesu ɗel nɗǝǝn lu, ɓe jeplep wur mo tal pǝ wur coot nǝnee, <<A me le ɗangɓe baa mun mu mak put kǝ riin ɗebish nǝ kas yi?>>
28 Quando Jesus entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram em particular: — Por que foi que nós não pudemos expulsar aquele espírito?
29 Jesu lap mmo nǝnee, <<Baa mbii kaa ɗesǝ nǝn mmak put kas, see a shi leshap kǝ Naan. >>
29 Jesus respondeu:
30 Jesu kǝ jeplep wur nǝ mo yool yit peemǝnǝ, ɓe mo yaa ar ɗel nyil nGalili, ɓe baa wur rǝɓet kǝ gurum mo man peeɗi wur ɗe kas.
30 Jesus e os discípulos saíram daquele lugar e continuaram atravessando a Galileia. Jesus não queria que ninguém soubesse onde ele estava
31 Mɓeɗi wur nkaa kam jeplep wur mo nǝnee, <<Mon nshin Làa Gurum nɗǝǝn sar gurum mo, ɓe mon ntu wur, ɗangɓe a puus ɗekun ɓe wur nyool a peemúut.>>
31 porque estava ensinando os discípulos. Ele lhes dizia:
32 Amma baa jeplep Jesu nǝ mo manshii pwoo mǝnǝ kas, ɗang mo kǝǝr tal nǝ pǝ wur zak.
32 Eles não entendiam o que Jesus dizia, mas tinham medo de perguntar.
33 Kaaɗe mo jì wul nyil nKaparnahum, ɓe Jesu ɗel nɗǝǝn lu, ɓe wur tal pǝ jeplep wur nǝ mo nǝnee, <<Ɗe wuu ɓeetshik, a nkaa me, a ar sǝ yi?>>
33 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum. Quando já estavam em casa, Jesus perguntou aos doze discípulos:
34 Amma mo ɗok tǝtǝk, mbǝɗe mo kǝ ɓeetshik kǝ shak a ar nǝ, a wii a ɗeɗes met jir nɗǝǝn ɗun yi?
34 Mas eles ficaram calados porque no caminho tinham discutido sobre qual deles era o mais importante.
35 Jesu tong nyil, ɓe wur pǝrep jeplep wur ɗe kaapaat baavǝl nǝ mo, ɓe wur sat mmo nǝ, <<Katɗang mee gurum rǝɓet ɗen a ɗenshee, ɓe nǝ ret kǝ wu ɗee a ɗe aɓwoon, kǝ a wur nɗen a nguɗak niyee mo jir zak.>>
35 Jesus sentou-se, chamou os doze e lhes disse:
36 Wur pet mee làa ɗelee, ɓe wur le làa nǝ ɗar nnaar fur, ɓe wur mang làa nǝ nsar fin, ɓe wur sat mmo nǝnee,
36 Aí segurou uma criança e a pôs no meio deles. E, abraçando-a, disse aos discípulos:
37 <<Koo gwar ɗeɗangyii, ɗewur lap mee làa ɗelee kaa ɗesǝ sǝ, nɗǝǝn sǝm fen, ɓe gwar nǝ lap a nghan mmǝnǝ. Koo gwar ɗeɗangyi ɗewur lap an zak, ɓe baa wur lap a nghan mbǝsen ɓejee kas, amma wur lap a gwar ɗewur lep an shiin ji mmǝnǝ zak.>>
37 — Aquele que, por ser meu seguidor, receber uma criança como esta estará também me recebendo. E quem me receber não recebe somente a mim, mas também aquele que me enviou.
38 Joon sat nwur nǝnee, <<Ngukám ɗe mu naa mee gwar wu nkaa ceen riin ɗebish mo pwat nɗǝǝn gurum mo shi sǝm fwaa, ɓe mǝ cíi nwur, mbǝɗe baa wur a memee nɗǝǝn mun kas.>>
38 João disse: — Mestre, vimos um homem que expulsa demônios pelo poder do nome do senhor, mas nós o proibimos de fazer isso porque ele não é do nosso grupo.
39 Amma Jesu sat mmo nǝnee, <<Taji wu cíi nwur kas. Mɓeɗi baa mee gurum mak cìn mee mbii aapwoo shi sǝm fen, ɗangɓe wur waa ciir satpwoo ɗebish nkaa an kas.
39 Jesus respondeu:
40 Mɓeɗi gwar ɗe baa wur a shaarlek fun kas, ɓe gwar nǝ a munu mmǝnǝ.
40 Porque quem não é contra nós é por nós.
41 Azeen nzeen kǝ sat nwun nǝ, koo gwar ɗeɗangyii, ɗewur shin am nwun shwaa, mbǝɗe wun a mu Kristi mo, ɓe gwar mǝnǝn nlap kwat nǝ hakyeng.>>
41 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem der um copo de água a vocês, porque vocês são de Cristo, com toda a certeza receberá a sua recompensa.
42 <<Koo gwar ɗeɗangyi ɗewur le kǝ memee mǝndong nɗǝǝn jep sǝ mo, ɗe mo shinzeen an, mo cìn shikbish, ɓe nǝ nret met kǝ mo ɗyiin mee fin ɗyees ɗak ɗetoon ntook gwar mǝnǝ, kǝ mo vwet wur ɗe nɗǝǝn am kuur.
42 Jesus continuou:
43 Katɗang sar fwaa nǝ le kǝ a cìn shikbish, ɓe a can nǝ a vwet. Mɓeɗi ngyal ɗesi ɓe a ɗel nɗǝǝn peeseen kǝ sar mǝndong, nǝ ret met aku ɗe mon nvwet gha nɗǝǝn aawus ɗe dǝm ngaa-ngaa, ɓe gha kǝ sar mo vǝl.
43 Se uma das suas mãos faz com que você peque, corte-a fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna com uma só mão do que ter as duas e ir para o inferno, onde o fogo nunca se apaga.
44 A peeɗi nyet ɗe moo se gurum mo, baa mon cham murap kas, kǝ baa wus nǝn cham pit ɗe kas zak.
44 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
45 Kǝ katɗang ɓe shii fwaa nǝ le kǝ a cìn shikbish, ɓe a can nǝ a vwet. Mɓeɗi ngyal a ɗel nɗǝǝn peeseen shi shii mǝndong, nǝ ret met, aku ɗe mon nvwet gha nɗǝǝn aawus ɗe dǝm ngaa-ngaa ɓe gha kǝ shii mo vǝl.
45 Se um dos seus pés faz com que você peque, corte-o fora! Pois é melhor você entrar na vida eterna aleijado do que ter os dois pés e ser jogado no inferno.
46 A peeɗi nyet ɗe moo se gurum mo, baa mon cham murap kas, kǝ baa wus nǝn cham pit ɗe kas zak.
46 [Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.]
47 Kǝ katɗang ɓe yit fwaa nǝ le kǝ a cìn shikbish, ɓe a pun nǝ a vwet. Mɓeɗi ngyal ɗeesi ɓe a ɗel nɗǝǝn mulki mǝ Naan kǝ yit mǝndong, nǝ ret met aku ɗe mon nvwet gha nɗǝǝn aawus ɗe dǝm ngaa-ngaa, ɓe gha kǝ yit mo vǝl.
47 Se um dos seus olhos faz com que você peque, arranque-o! Pois é melhor você entrar no
48 A peeɗi nyet ɗe moo se gurum mo, baa mon cham murap kas, kǝ baa wus nǝn cham pit ɗi kas zak.
48 Ali os vermes que devoram não morrem, e o fogo nunca se apaga.
49 <<Mon ncìn ɗak shi wus, mbǝkǝ mo le gurum mo pan shee ret ɗe jir, kaaɗi moo le kǝǝn nkaa mbii, mbǝkǝ taji nǝ wam kas sǝ.
49 — Pois todas as pessoas serão
50 Kǝǝn nǝ a mbii ɗeret, ɗang ɓe katɗang baa kǝǝn nǝ kuɗi kǝ shang kas, ɓe mon nɗak nǝ a shi me, mbǝkǝ nǝ waa shang ɗe yi? Wun jeplep fen mo, wu tongryang kǝ shak, kaa kǝǝn ɗe baa nii ɓàkshak kǝ shang nǝ kas sǝ.>>
50 O sal é uma coisa útil; mas, se perder o gosto, como é que vocês poderão lhe dar gosto de novo? Tenham sal em vocês mesmos e vivam em paz uns com os outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.