Jó 7
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NAA
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Måste icke menniskan alltid vara i strid på jordene; och hennes dagar äro såsom en dagakarls?
1 “Não é verdade que a vida do ser humano neste mundo é uma luta sem fim? Não são os seus dias como os de um trabalhador diarista?
2 Såsom en dräng åstundar skuggan, och en dagakarl, att hans arbete må vara ute;
2 Como o escravo que suspira pela sombra e como o trabalhador que espera pelo seu salário,
3 Så hafver jag väl arbetat hela månaden fåfängt, och bedröfvada nätter äro mig många vordna.
3 assim me deram por herança meses de desengano e me proporcionaram noites de aflição.
4 När jag lägger mig, säger jag: När månn jag skola uppstå? Och sedan räknar jag, när afton skall varda; ty jag var hvarjom manne en styggelse intill mörkret.
4 Ao deitar-me, pergunto: quando me levantarei? Mas a noite é longa, e estou farto de me virar na cama, até o amanhecer.
5 Mitt kött är fullt med matk och mull allt omkring; min hud är sammanskrynkt och till intet vorden.
5 O meu corpo está vestido de vermes e de crostas terrosas; a minha pele racha e de novo forma pus.
6 Mine dagar äro snarare bortflogne än en väfspole; och äro förledne utan all förtöfvan.
6 Os meus dias são mais velozes do que a lançadeira do tecelão e se findam sem esperança.
7 Tänk uppå, att mitt lif är ett väder, och min ögon komma icke igen till att se det goda;
7 Lembra-te, ó Deus, de que a minha vida é um sopro; os meus olhos não tornarão a ver a felicidade.
8 Och intet lefvandes öga varder mig mera seendes; din ögon se på mig, deröfver förgås jag.
8 Os olhos de quem agora me vê não me verão mais; os teus olhos me procurarão, mas já terei desaparecido.”
9 Molnet varder allt, och går bort; så ock den som far neder i helvetet, han kommer icke upp igen;
9 “Assim como a nuvem se desfaz e passa, aquele que desce à sepultura jamais voltará a subir.
10 Och besitter icke sitt hus igen, och hans rum blifver öde.
10 Nunca mais voltará para a sua casa, e o lugar onde mora nunca mais o conhecerá.
11 Derföre vill jag ock icke förmena minom mun; jag vill tala i mins hjertas ångest, och vill utsäga min själs bedröfvelse.
11 Por isso, não reprimirei a minha boca. Na angústia do meu espírito, falarei; na amargura da minha alma, eu me queixarei.
12 Är jag ett haf, eller en hvalfisk, att du så förvarar mig?
12 Será que eu sou o mar ou algum monstro marinho, para que me ponhas sob guarda?
13 Ty jag tänkte: Min säng skall trösta mig; mitt lägre skall lisa mig.
13 Quando digo: ‘O meu leito me consolará, a minha cama aliviará a minha queixa’,
14 När jag talar med mig sjelf, så förskräcker du mig med drömmar, och gör mig förfärelse;
14 então me assustas com sonhos e me atemorizas com visões.
15 Att min själ önskar sig vara hängd, och min ben döden.
15 Por isso, prefiro ser estrangulado; antes a morte do que esta tortura.
16 Jag begärar intet mer lefva; håll upp af mig; ty mine dagar äro fåfängelige.
16 Estou farto da minha vida; não quero viver para sempre. Deixa-me em paz, porque os meus dias são um sopro.”
17 Hvad är en menniska, att du aktar henne högt, och bekymrar dig med henne?
17 “Que é o homem, para que tu lhe dês tanta importância, para que dês a ele atenção,
18 Du hemsöker henne dagliga, och försöker henne alltid.
18 para que a cada manhã o visites, e que a cada momento o ponhas à prova?
19 Hvi går du icke ifrå mig, och släpper mig, så länge jag uppsvälger min spott?
19 Até quando não desviarás de mim o teu olhar? Até quando não me darás tempo de engolir a minha saliva?
20 Hafver jag syndat, hvad skall jag göra dig, o du menniskors gömmare? Hvi gjorde du mig, att jag uppå dig stöta skulle, och är mig sjelfvom till tunga?
20 Se pequei, que mal fiz a ti, ó Espreitador da humanidade? Por que fizeste de mim o teu alvo, tornando-me um peso para mim mesmo?
21 Och hvi förlåter du mig icke mina missgerning, och tager icke bort mina synd? Ty nu skall jag lägga mig i mull; och när man om morgonen söker mig, är jag då intet till.
21 Por que não perdoas a minha transgressão e não tiras a minha iniquidade? Pois agora me deitarei no pó; e, se me procuras, já terei desaparecido.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.