Jó 4
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
1 Elifaz de Temã tomou a palavra nestes termos:
2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?
2 Se arriscarmos uma palavra, talvez ficarás aflito, mas quem poderá impedir-me de falar?
3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.
3 Eis: exortaste muita gente, deste força a mãos débeis,
4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.
4 tuas palavras levantavam aqueles que caíam, fortificaste os joelhos vacilantes.
5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.
5 Agora que é a tua vez, enfraqueces; quando és atingido, te perturbas.
6 Ja, der är nu din (Guds) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.
6 Não é tua piedade a tua esperança, e a integridade de tua vida, a tua segurança?
7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?
7 Lembra-te: qual o inocente que pereceu? Ou quando foram destruídos os justos?
8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;
8 Tanto quanto eu saiba, os que praticam a iniqüidades e os que semeiam sofrimento, também os colhem.
9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.
9 Ao sopro de Deus eles perecem, e são aniquilados pelo vento de seu furor.
10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.
10 Urra o leão, e seu rugido é abafado; os dentes dos leõezinhos são quebrados.
11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.
11 A fera morreu porque não tinha presa, e os filhotes da leoa são dispersados.
12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.
12 Uma palavra chegou a mim furtivamente, meu ouvido percebeu o murmúrio,
13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;
13 na confusão das visões da noite, na hora em que o sono se apodera dos humanos.
14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.
14 Assaltaram-me o medo e o terror, e sacudiram todos os meus ossos;
15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.
15 um sopro perpassou pelo meu rosto, e fez arrepiar o pêlo de minha pele.
16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:
16 Lá estava um ser - não lhe vi o rosto - como um espectro sob meus olhos.
17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?
17 Ouvi uma débil voz: Pode um homem ser justo na presença de Deus, pode um mortal ser puro diante de seu Criador?
18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.
18 Ele não confia nem em seus próprios servos; até mesmo em seus anjos encontra defeitos,
19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.
19 quanto mais em seus hóspedes das casas de argila que têm o pó por fundamento! São esmagados como uma traça;
20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;
20 entre a noite e a manhã são aniquilados; sem que neles se preste atenção, morrem para sempre.
21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.
21 Não foi arrancada a estaca da tenda deles? Morrem por não terem conhecido a sabedoria.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.