Lucas 20
Got orhe meng brak ban (OPM) vs NTLH
1 Jisas oh Got orhe ap yawar ros meng por am mar ma indip oh tit dah tit ap yawar ros kuuhan ihirnong Got orhe yah meng oh por am deingopri. Por am deipatin ap yawar ohe hanat bok han ire duuptei hano sawa meng am hat pati hano rotu ap ohe han pohono ihir apris ohe duupnong hangopari.
1 Certo dia, Jesus estava no pátio do Templo ensinando o povo e anunciando o evangelho . Então chegaram ali alguns chefes dos sacerdotes e alguns mestres da Lei, junto com alguns líderes do povo,
2 Ohe duupnong hapti Jisas ohnong Go nihohe kasip ohsi ihat sapat. Go nihohe mengtei Go ihat son naporit ihat sapat por dahandeingopari.
2 e perguntaram: — Diga para nós: com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu essa autoridade?
3 Por dahamtiperhan Jisas oh Ihan nohe menghe gurnong tit dahanahatiprohmur.
3 Jesus respondeu:
4 Jon ohe tom ma patirisuh oh hanip ire mengtei tom patirisuhda da Got orhe mengtei tom patirisuh. Gur kiano dahaya. Gure dahaya meng oh gin nohnong napotinmur por dahandeingopri.
4 Quem deu autoridade a João para batizar? Foi Deus ou foram pessoas?
5 Por dahamtiporhan ihir Dir Jon ohe tom ma patirisuh oh Got ohe mengtei tom patirisuhmur poriyahanoh Jisas oh Ihan gur kianorim ohe mengnong amram na dindeishe napotiproh ma hapat.
5 Aí eles começaram a dizer uns aos outros: — O que é que vamos dizer? Se dissermos que foi Deus, ele vai perguntar: “Então por que vocês não creram em João?”
6 Dir Oh hanip ire mengtei tamreim propet hat patesuhmur poriyahanoh kuuhano ihir Got orhe mengtei tom patirisuhmur dahat pati tei ohoh ihan dir hanip ire mengtei tom patirisuhmur poriyahanoh ihir kwei dara kweisi nitiprohekin. Ihan dir kian meng sa potiprohe. Ihan dir Nuhurri hanhanmur potiprohemur gosham
6 Mas, se dissermos que foram pessoas, esta multidão vai nos apedrejar, pois eles acham que João era profeta .
7 Jisas ohnong Nuhur Jon ohe ma tom patirisuh oh nihohe mengtei tom patirisuho daham nuhurri hanhan hat patimur pongopari.
7 Por isso responderam: — Nós não sabemos quem deu autoridade a João para batizar.
8 Potperhan Jisas oh Gur nohe ma dahanahah meng ohhe gur na naporiya ohoh ihan gure nohnong ma dahanahaya menghe noh Ama han ohe mengtei ihat tamrein sapatmur na napotiprohmur pongopri.
8 Jesus disse:
9 Jisas oh giporpat kuuhan ihirnong Gin noh paham meng tit napotiprohmur. Gur amratinmur.
9 Depois Jesus contou esta parábola para o povo:
10 Patdapat gahan kapotin haya tei mah Gin kapoma yan nata ma hapat daham orhe atamreipat han ohnong Gin go susa norhe nangbar rangnong wamat napapti han ire nangbar gweo nangbar gwe mohom yan ma nasaripti yano oh ma nasaripti oh go nadar aprinmur por darhetipri. Por darhetporhan oh sus nangbar rang awamat papti han ire duup han kotporhan ihir wamara Nangbar rang nita han oh erer moh datipra daham nangbar rang nita han ohe darhetir han ohnong kawsi suma be it darhetiri hangopari.
10 Quando chegou o tempo da colheita, ele mandou um empregado para receber a sua parte. Mas os lavradores bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
11 Imtirihan oh it atamreipat han tit han ohnong darhetipri. Darhetporhan oh ire duup han saporhan ihir wamara ohnonghe amaru mat orhor kawsi sumo er maro mar it be darhetiri hangopari.
11 O dono mandou outro empregado, mas eles também bateram nele, depois o trataram de modo vergonhoso e o mandaram de volta sem nada.
12 Imtirihan oh it atamreipat han tit ohnong darhetipri. Darhetporhan oh ire duup han saporhan ihir wamara sein suma da napnep patin nangbar rang doho kot dahnong ohom matiri hangopari.
12 Então ele enviou um terceiro empregado, mas os lavradores também bateram nele e o expulsaram.
13 Imtirihan nangbar rang nita han oh Epe. Norhe natamreipti han ihirnong darhetporhan indeipti moh ihan gin noh kin matiproh sa. Ihan noh norhe mon bopor mat papat brer tit pokwi mohnong darhetiprohmur. Darhetporhan ohnong norhe mono rim nohe danong ham ohe meng amram na sutiprohekin daham orhe mon ohnong darhetipri.
13 Aí o dono da plantação pensou: “O que vou fazer? Já sei: vou mandar o meu filho querido. Tenho certeza de que vão respeitá-lo.”
14 Darhetporhan oh saporhan ihir wamara He. Mama apir brer moh nangbar rang nita han ohe mon oh apir moh itap ohe nangbar rang moh ohwi datipra. Mon ohnong sum nangbar rang moh dirwi gon mar datiprimur gosham
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, disseram: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
15 Mon ohnong nangbar rang kot doho hir dahnong oh mar sein sut itpari. Indeingopari pongopri.
15 — Então eles jogaram o filho para fora da plantação e o mataram. Aí Jesus perguntou:
16 Dahamara ihir na pot patin Jisas orhordapat Nangbar rang nita han oh mimtipramur. Oh ire pati teinong it susa ihirnong sein suma wan han ihirnong Gin gur nohe nangbar rang moh gur wamar napaptenmur por wan han ire bes teinong matipramur pongopri. Potporhan kuuhan ihir amrama Es. Ohri eimatnap na ihtipramur pongopari.
16 Ele virá, matará aqueles homens e dará a plantação a outros lavradores. Então as pessoas que estavam ouvindo disseram: — Que Deus não permita que isso aconteça!
17 Potperhan Jisas oh ihirnong wamaro hama Gur Es. Ohri na ihtipramur riya orhor ritporhan ma brak matpa meng moh ohe mutuh ohe mengnong moh na daham giriyada. Ritporhan ma brak matpa meng oh mamaru hat patmur.
17 Mas Jesus olhou bem para eles e disse:
18 Noh ama ap ohe haw mutuh tam hat patmur. Ihat pat han nohe danong na hapti han bap gur ap haw mutuh tam boknong tung rim tapaya hatin hapti bap gurmur. Ihat tapapti bap gur tom san ohe tan hat haptor tahatiprimur. Haptor tahatiprimura; mutuh haw tam oh wandas namkarhanoh ama namkar han bap gurnong oh tambor naham kup banwi nahatipramur pongopri.
18 Quem cair em cima dessa pedra ficará em pedaços. E, se a pedra cair sobre alguém, essa pessoa vai virar pó.
19 Potporhan sawa meng am hat pati hano Got ohe ap yawar hanat bok han ire duuptei hano ihir amrama Mama paham meng napor moh Isrer diradire boknong naham ginapor ma hapat daham ihan dir gin morhor karapus matinmat net potpera gospotpa orhor kuuhan ire kintei ohoh kas ham ama mandatpa oh.
19 Os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes sabiam que era contra eles que Jesus havia contado essa parábola e queriam prendê-lo ali mesmo, porém tinham medo do povo.
20 Sawa meng am hat pati hano ap yawar ohe hanat bok han ire duuptei hano ihir Jisas ohnong sutinmat kin po mat ama wamat inpa oh. Wamat patim kat han ihirnong Gur sus Jisas orhe mengnong amram dimtin ina han hatin ham orhornong tasutin ohe meng tit dahamtinmur. Dahamtiperhan oh orhe boknong tasutin ohe meng tit sa napotiproh. Napotporhan dir ambur pisusa gapman duuptei han ohe bes teinong mara oh ha karapus matinoh rim ohe bes teinong matiprimur pora kin po han ihirnong ama darhetpa oh.
20 Então começaram a vigiar Jesus. Pagaram alguns homens para fazerem perguntas a ele. Eles deviam fingir que eram sinceros e procurar conseguir alguma prova contra Jesus. Assim os mestres da Lei e os chefes dos sacerdotes teriam uma desculpa para o prender e entregar nas mãos do Governador romano.
21 Por darhetperhan ihir Jisas ohe patnong aprisa Tisa. Nuhur gonong am hat patimur. Go kuuhan nuhurnong arpin mengwi naporpat hanmur. Go moh winsi hanhe moh win timbas hanhe daham meng na naporpat hanmur. Got ohe yah meng oh pomat orhorwi naporpat hanmur.
21 Esses homens perguntaram: — Mestre, sabemos que aquilo que o senhor diz e ensina é certo. Sabemos também que o senhor não julga pela aparência e ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige.
22 Ihat pat han gwe da oh kiano dahah. Rom ire gapman Sisa ohnong takis yan ma apripti oh Moses ohe sawa meng ohe tei imat aprishenmur ritipda da na giritip por dahandeingopari.
22 Diga: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
23 Por dahamtiperhan Jisas oh Norhe boknong tasutin ohe meng ha ritinoh rim mihtin meng moh napor dahanahaya ma hapat daham am hapat ihirnong
23 Mas Jesus percebeu a má intenção deles e disse:
24 Wa. Gin gur mani tan tit dar pitap teinong matina potporhan ihir arpin dar pitap teinong deingopari. Pitap teinong matperhan oh Gin mani mohnong wamtina. Wamara rumkin moh nihohe rumkin pathe. Winhe nihohe win pathe. Gin gur wamara ritina pongopri.
24 — Tragam aqui uma moeda. De quem são o nome e a cara que estão gravados nela? — São do Imperador! — responderam eles.
25 Potporhan ihir Mohra Rom ire gapman Sisa ohe rumkino wino mam pat ohwa pongopari. Potperhan oh Ihan Sisa ohe rumkino wino oh pathanhe Rom gapman ohe ma hapat daham it orhornong asarinmur. Got ohe erer ma apapti ohhe orhornongwi aprishenmur pongopri.
25 Então Jesus disse:
26 Imat dakuu mengwi ritporhan ire orhe boknong tasutin meng ha ritinoh rim ma dahandeiya oh kuuhan ire kintei orhe boknong matin meng oh er hat na mengingopri. Ihtiporhan ihir Epe. Dakuu mengwi ripat moh dir kinmat ohe boknong meng matiprohe daham da tupnet rim kimirit mandangopari.
26 Eles não puderam conseguir nenhuma prova contra Jesus diante do povo. Por isso ficaram calados, admirados com a resposta dele.
27 Gahan Sadyusi ihir Hanip haputporhan it da na tarpam na masaptimur ripti han bap ihir Jisas ohnong meng dahamtinmat orhe patnong apingopari.
27 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus
28 Aprisa Jisas ohnong Tisa. Moses ohe brak natip meng oh tit mamaru mat brak mar natipmur. Han tit kopen kuu dara inap uh brer timbas patin imap oh hapurhanoh ohe tahem oh arwap go dara ama haputir han ohe puhsi ha hatinoh rim datinmur rim brak mar natipmur.
28 e disseram: — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte
29 Moses oh girim brak mat natip ohoh ihan nuhur dahatin ohe paham meng tit dahanahatiprohemur.
29 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
30 Haputporhan arwap oh it tahem datipri. Dat patin gahan uh brer timbas hat patin orhor oh hapungopri.
30 Então o segundo casou com a viúva,
31 Haputporhan gahan mutuh tah oh datipri. Dat patin inap uh brer timbas hat patin orhor oh hapungopri. Ihat orhorwi saptin gahan kom pepe han oh datipri. Dara uh brer timbas patin orhor ohhe hapungopri.
31 e depois, o terceiro. E assim a mesma coisa aconteceu com os sete irmãos, isto é, todos morreram sem deixar filhos.
32 Haputporhan gahan uhhe hapungopri. Ihangopri pongopari.
32 Depois a mulher também morreu.
33 Pora Gin kuu mauh beshei han maihirnong gonsi ma datip oh kaput hanip da ma it masas patepri tei oh ama beshei han maihir de han oh eimat dat patepra por dahandeingopari. Ma dahamtipa oh it masas patimur ma ripti mengnong oh dasei mar ihat mengingopari.
33 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
34 Por dahamtiperhan Jisas oh Epe. Gur pomat na daham ihat dahanahayada. Gin kakdah moh patim haputin inasi hat pati ohoh ihan puhsi ha hatingwe rim kuuhan gosdariptimur.
34 Jesus respondeu:
35 — ausente —
35 Mas as pessoas que merecem alcançar a ressurreição e a vida futura não vão casar lá,
36 — ausente —
36 pois serão como os anjos e não poderão morrer. Serão filhos de Deus porque ressuscitaram.
37 Gur Moses oh hapuripti han ihir da na masaprimur dahasuh ma hapat dahapri. Oh irat bek san has hapatin wamar ma brak matip oh hapuripti han ihir it masapriwa ma dahapat ohe da oh namgim brak matipmur. Namgim ma brak matip meng oh Hanipyah Got ohnong Go Eprahamo Aisako Jekopo ire Gotmur por brak matipmur. Ma brak matip oh haputpa tei orhor ire da oh na hapura patio rim Go ire Gotmur por brak matipmur.
37 E Moisés mostra claramente que os mortos serão ressuscitados. Quando fala do espinheiro que estava em fogo, ele escreve que o Senhor é “o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.”
38 Got oh hapur da timbas hapti han ire Got hat patda. Basra. Got oh hapur sus da pati han ire Gotmur. Got oh hanip dir haputperhan ire da oh na timbas ham patiwa dahapat ohoh ihan oh da pati han ire Got hat patmur pongopri.
38 Isso mostra que Deus é Deus dos vivos e não dos mortos, pois para ele todos estão vivos.
39 Potporhan sawa meng am hat pati han kat han ihir amrama Tisa. Gwe ma por oh yahnap mat pormur pongopari.
39 Aí alguns mestres da Lei disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 Pora kuuhan ihir dasi mengwi naporpat moh ihan it ohnong da aban matin ohe meng oh de meng oh dahamtiperhan oh da ban taham orhe boknong tasutin ohe meng oh ritiproh daham kas ham it ti na dahandeingopari.
40 E não tinham coragem de lhe fazer mais perguntas.
41 Jisas oh Gur Got oh Krais namburin han ma kis mat pat han oh Depit ohe puh ihir tarpatipramur ma ripti oh kinhat it tarpam Depit ohe puh hatiproh.
41 Em seguida Jesus perguntou a eles:
42 Depit ohe ma brak matip meng ban oh tit meng oh Krais ohri hat patin Depit oh ohe danong ham brak matipmur. Ihat daham ma brak matip oh mamaru hat patmur.
42 Pois o próprio Davi diz assim no livro de Salmos:
43 Tongnot patin noh gorhe mahaw nahatin han ihirnong gorhe hrepnong namtipramur.
43 até que eu ponha os seus inimigos
44 Depit orhor imat Krais ohnong Norhe Hanipyahmur ma potip oh ohri hat pat hano rim Norhe Hanipyahmur potipmur. Ihan gin kinhat it orhe puh hatporhan oh Depit ohe puhmur potiprohe pongopri.
44 Se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
45 Kuuhan gonsi ihir Jisas ohe meng amrat patin Jisas oh orhe pinggit pisapat han ihirnong
45 O povo todo estava escutando, e Jesus disse aos discípulos:
46 Gur sawa meng napor am nahapti han ire ma ihapti oh Nuhursi inahatipri daham inin hat patenmur. Ihir ire danong ham yahnap watah dapsi dap oh ara kuuhan ire kintei sayao tamohopti teinong saperhan kuuhan ihir Nure hanipyaha ha napotingwe daham sayao rotu aphe iraire pohon tongnopti yah ka ohwi tongnotpera dahayao den tarmur dapti teinong oh tamsi kat yahwi ha namdengwe daham sayao ihat iraire danongwi ham sapti han bap ihirmur. Ihan ire ma ihapti ohe da oh nuhurri ihtin han hatiprio daham inin hat patenmur.
46 — Cuidado com os
47 Ama han ihir tit ma ihapti oh kuu tahem ihirnong Got ohnong apin oh titsi apinmur por be dasuh mar ire erer adar bisei deiptimur. Got ohsi mengritperimhe Kuuhan ihir amrama Maihir Got ohsi yahnap han hat pati ma hapat ha dahatingwe rim meng dapsi dapsiwi pramat pisaptimur. Ihir sawa meng am hat patimdapat orhor imat er hat son ohe da oh namgipti ohoh ihan ama ihapti han bap ihirnong Got oh Gur ernap han bapmuro por batbet isipnap apripra han bap ihirmur pongopri.
47 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçar, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.