Lucas 16
Got orhe meng brak ban (OPM) vs NTLH
1 Gahan Jisas oh orhe pinggit pisapat han ihirnong paham meng tit por am deingopri. Ma am matip oh
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Gipotperhan oh amrapat orhe erer awamat pat han ohnong Gin go aprina por uangopri. Por uatporhan oh apriporhan Gwe boknong meng tit Oh ihpat hanmur ma naporiya oh noh amram Go arpin ihpat ma hapat dahah ohoh ihan nohe erer ma gwe hrepnong mar nawamat pat oh gin go na nawamat paptepramur. Wan han ihir nawamat paptepri ohoh ihan erer ma pat meng oh brak mat napinmur pongopri.
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Potporhan oh Norhe napapat han oh Gin gwe natamreindin oh gin timbas hahmur ma napor moh gin noh kinhatiproh sa. Kot tei ohe tamreindin oh noh hanhan hat pat moh kinhat sa kasip ham mong sum tamreimo hatiproh. Noh na tamreim hanip ire patinong asoh Den ti namdina por deipmat son oh noh kas hapatmur. Gin noh kinhat sus den dam patepra ama gidahatip oh.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 Dahapat tit ama dahatip oh. Ai. Noh ire kamah han ohe yan hat ma patinong asoh noh yan ahatip matpora. Imat ahatip deirit ihir ama ohe pe oh nohnong Go nuranure yah hanmur. Ihan go apris nure ap moh den denmur sa naporipri ama gidahatip oh.
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Gidahama orhe papat han ohe erer ma ayan hat pati han ihirnong tit tit tahat Gur nohe pat tei moh aprinmuro por uatipri. Uatporhan ohri apir han ohnongri Gwe ma kamah han ohe ayan hat pat oh kinhei ayan hat pat por dahamtipri.
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 Dahamtiporhan oh Noh den tendeipti ohe wer san 100 oh ayan hat patmur pongopri. Potporhan oh Ihan go gin orhor tongnoma rihohe brak matip brak oh mandapat Nohe yan oh 50 pok patmur por brak mar napinmur potipri. Potporhan oh arpin yan hatip brak sar apingopri.
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Apriporhan gahan tit han oh apriporhan oh Gwe ma kamah han ohe ayan hat pat oh kinhei ayan hat pat por dahamtipri. Dahamtiporhan oh noh tendeipti han wit 100 ung oh ayan hat patmur pongopri. Potporhan oh Ihan go rihohe brak matpa brak moh dara mandapat 80 ung patmur por brak mar napinmur potipri. Potporhan oh arpin yan hatip brak sar apingopri. Imat orhor ire yan hat pati oh hatip matwi apihipri.
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 Kamah han ohe erer awamat pat han oh imat ire ayan hat pati oh hatip mat apisaporhan kamah han oh wamar am hama ama er hat atamreipat han ohnong Go nohe natamreindin oh er mat natamreipat orhor gorhe kom ma kakdah morhor indin ohnong daham ire yan ahatip dei moh go dakuu han hatin ham indeimur pongopri. Ihangopri pongopri.
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Jisas oh giporpat Gin gur mohnong dahatinmur. Kakdah er hat patim ma daripti mani mohsi hatip hat pati han ihirsi guragur yah han hat indinmat aprishenmur. Imat apriptin ma timbas haya tei mah Got oh orhe eimat ma napaptepra apteinong nambur napisapramur.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 Gin gur mohnong dahatinmur. Gur gar erer moh pomat apapayahanoh isip asohhe pomat apaptepri han ma hapat dahaptimur. Gur gar erernong moh pomat na apapayahanoh isip asohhe pomat na apaptepri han ma hapat dahaptimur.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Ihat dahapti ohoh ihan gur kakdah er hat patim ma daripti mani ohnong oh pomat na papayahanoh ama imat er mat papti han guroh Got orhe arpin han erer oh gur pomat na papindin han bap hatiprimur.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Gur ire erer pomat na apapayahanoh ama imat er mat papti han gurnong guragure datin erer oh nih gurnong napripra pongopri.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Jisas oh giporpat Gin mohnong dahatinmur. Tit han gowi yot han ite atamreindin asoh tapsut orhor tap hat atamreindin hatinda. Basra. Ihat na atamreindin hatinmur. Yot mat orhor atamreihanoh titnong bopor dei titnong na bopor dei hatiprohmur. Tit ohe danong ham titnong kom asar mandatiprohmur. Ihat yot hat na tamreindin ina hat pati ohoh ihan Got orhe danong ham atamreindin ohsi; mani ohe danong ham tamreindin ohsi tap hathe na tamreindin ina hat patimur pongopri.
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Jisas oh kakdah mohe mani meng oh potporhan Parisi ihir ameng amrama maninong bopor mat pati han bap ihir ohoh ihan irair rum tirhis gosham Jisas ohe mengnong kre angopari.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Kre atperhan Jisas oh Es. Gur Nuhurnong yah hat pati hanmur ha naporingwe rim ina teimdapat yah hat sapti han bap hatin hat sapti orhor gure da mutuhnong oh Got oh wanaham am hat patmur. Hanip gure yaho por ma bopor mat papti han oh Got oh ero por dasei mat papatmur.
15 Então Jesus disse a eles:
16 Moses ohe sawa meng rim brak matip mengo propet ire sawa meng rim brak matpa mengo ama sawa meng ire hrepdapat hat pateshemur. Ihat patin Jon oh apdapmur. Aprisa Got orhe hrepnong naham napapindin ohe yah meng oh naporisuhmur. Orhe imat ma napot indir meng orhor gin imat orhor naporpatmur. Ama imat naporpat ohe pe oh Got orhe napapindin hrepnong hatinmat kuuhan ihir gonsi bap gosham gargoshaptimur.
16 — A
17 Mong tansi; aw tansi moh kapkap na timbas hatin han orhor timbas hatiprimur. Got ohe sawa mengnong oh tit meng pok tit eimat na timbas ham dipwi patepramur pongopri.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Jisas oh Gin gur mamengnong moh dahatinmur. Han gur kuu mandama wan kuu daripti han bap gur bisei saw hat sapti han gurmur. Han ire mandaya kuu daripti han gurhe bisei saw hat sapti han bap gurmur pongopri.
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Jisas oh ameng oh giporpat paham meng tit pongopri. Ma potip oh
19 Jesus continuou:
20 Ama ihat pat han ohe ap doho gwatei kat oh borop han tit ohe ina bok moh er mongwi hatip han Rasaras ohnong popris atei mandam saperhan
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Noh kamah han ohe den tambor ma tapan anduripti den oh noh diprohnengo daham timon patenipatri. Ihat timon patin mian ihir apris ohe ernong moh pang atandiniptiri.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Ihamo ham patdapat gahan hapungopri. Haputporhan Got ohsi pati han bap enser ihir aprisa ohe da oh ambur pisusa Got orhe pat tei Epraham ohe pat duupnong sa matpari. Imtiperhan gahan kamah han ohhe hapungopri. Haputporhan sein itpari.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Itporhan da oh susa batbet dar pati aptei patin batbet dar hat patdapat aw teinong mahat wandeioh meih mahat Rasaras oh Epraham ohe duup mahat patgopri.
23 Ele sofria muito no
24 Pathan oh At Eprahamo. Noh irat has ohe batbet oh noh isip tit dat patmuro. Ihan kamahara naham go Rasaras ohnong darhetinmuro. Ohe bes ka oh tihih tom dahnong mara apris nohe pang mama har nahat patnong moh dip naham ha natihih matinoh pora uangopri.
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 Por uatporhan Epraham oh Mono. Gorhe ma patesuhnong oh dahatinmuro. Go da patin orhor gorhe ina boknong bapkei taham ma patesuhnong dahatinmuro. Rasaras ohe ma patesuh oh orhe ina moh er mongwi ham bisei han hat patesuhmuro. Gin gute ina oh yawar hayamuro. Gonong er ham ina batbet isip dat patmuro. Ohnong da yah ham bapkei inasi hat patmuro.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Ginra maihir gwe pat apriyao go nure patinong apiro hatipririm mong isip nakwer apet nahatip tei moh kinhat apris gonong napanggeitiproho pongopri.
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 Potporhan kamah han oh At Eprahamo. Ihan go nohe mama ihat pat ohe meng ohsi Rasaras ohnong it norhe apteinong darhetinmuro.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Darhetporhan oh susa norhe arwapir hanen gon han ihirnong We. Gure arwan ohe hanip ihirnong na kamahara mar orhe danongwi hat sasuh ohe pe oh gin orhe boknong batbet isip darpatmur. Ihan gurhe ihat batbet hapti apteinong hatipririm potahat patenmuro ha potinohmuro pongopri.
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 Potporhan Epraham oh Es. Ohnong na darhetiprohmur. Ihirra Moseso propeto ire rim ma brak matpa meng oh pat basda. Ihan ihir ohnong sama ha dahengwemuro pongopri.
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 Potporhan kamah han oh At Eprahamo. Rih ma ritpa mengwi oh ihir sam na dahatiprohemuro. Haputpa han ihir tit it masas sus porhanoh ihir Arpinhe daham da tamburker er da mandatiprohemuro pongopri.
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Potporhan Epraham oh Es. Ihir Nuhur Moseso propeto ire rim ma brak matpa mengnong oh na amratiprohemur dahapti ohoh ihan haputpa han ihir tit it masas sus porhanoh ihir Arpinhe daham amratiproheda. Basra. Ihir na amratiprohemuro pongopri. Ihangopari pongopri.
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.