Mateus 9
Wakità Zəzagəla Wakità Aŋa Makəs Vok Slawda Mawga (Cameroun) (MFH) vs NTLH
1 La lig aŋa uwaga la ahəŋ kà, Yesu ahàd à kəslah iyaw à afik, aguwà à uda la dərəv la abà, ŋgaha ahàd à huɗ gudəŋ aŋha à abà.
1 Jesus entrou num barco, voltou para o lado oeste do lago e chegou à sua cidade .
2 La abatà tasàlla à waŋ dza makalàh à vəɗah gà la kəslah. Mok uwana Yesu anəŋà madiŋal gəl à vok aŋatà, agòɗ à dza makalàh à vəɗah gà uwaga: “Wàɗ vok à uda bəzi gulo! Tsakana aŋak adamatsila!”
2 Então algumas pessoas trouxeram um paralítico deitado numa cama. Jesus viu que eles tinham fé e disse ao paralítico:
3 Kiya uwana azlaməna mapàhla wakità seriya ala taŋoŋuz la tataka aŋatà la abà, tagòɗ: “Dza uwanay kà, apə̀h mawisiga lakəl aŋa Zəzagəla, ndzer.”
3 Aí alguns mestres da Lei começaram a pensar: — Este homem está
4 Yesu asə̀l madzugway aŋatà, ŋgaha agòɗ à atà: “Kà mana akul la madzugway mawisiga kiya uwanay ma?
4 Porém Jesus sabia o que eles estavam pensando e disse:
5 Tak ma ŋuləm magoɗay: Tsakana aŋak adamatsila, awma: Sà à afik, hàd aŋak takay?!
5 O que é mais fácil dizer ao paralítico: “Os seus pecados estão perdoados” ou “Levante-se e ande”?
6 Ama asa à gi kasəlaw, kà Kona aŋa dza la maslay la gudəŋ uwanay la vok kà mamats tsakana aŋa azladza ala.” Kiya uwaga agòɗ à dza makalàh à vəɗah gà uwaga: “Sà à afik, zə̀ɓ kəslah aŋak, kadà aŋak à mtəga!”
6 Pois vou mostrar a vocês que eu, o Então disse ao paralítico:
7 Zil uwaga asà à afik ahàd aŋha à mtəga.
7 O homem se levantou e foi para casa.
8 Mok uwana maham à ahəŋ dza adanəŋ uwaga kà, ləv avàl atà à gay kaykay, ŋgaha tazləɓà Zəzagəla kà ndzəɗa uwaga avà à azladza.
8 Quando o povo viu isso, ficou com medo e louvou a Deus por dar esse poder a seres humanos.
9 Yesu atsìzlla ala la abatà, mok uwana aday kərkər kà anəŋà dza anik uwana sləm aŋha Mata la gày mazəɓ hadama la aku, agòɗal: “Nəfà à gi!”. Mata asà à afik anəfà masla.
9 Jesus saiu dali e, no caminho, viu um cobrador de impostos, chamado Mateus, sentado no lugar onde os impostos eram pagos. Jesus lhe disse: Mateus se levantou e foi com ele.
10 Mok uwana Yesu adadza à tatak may à adi la mtəga Mata la azlaməna matapla la slaka aŋha kà, azlaməna mazəɓ hadama, la azladza uwana tetəvi aŋatà delga aw, la azlaməna tsakana tasà à waŋ, tadzàh à tatak may à gəl atà nna.
10 Mais tarde, enquanto Jesus estava jantando na casa de Mateus, muitos cobradores de impostos e outras pessoas de má fama chegaram e sentaram-se à mesa com Jesus e os seus discípulos.
11 Uwana azla Farisəya tanə̀ŋ uwaga, tagòɗ à azlaməna matapla la slaka aŋha: “Kà mana məŋga aŋkul azuw tatak may la azlaməna mazəɓ hadama la azladza uwana tetəvi aŋatà kà delga aw ma?”
11 Alguns fariseus viram isso e perguntaram aos discípulos: — Por que é que o mestre de vocês come com os cobradores de impostos e com outras pessoas de má fama?
12 Uwana Yesu atsənà uwaga kà, agòɗ à atà: “Azladza uwana ɗuvats az atà aw kà, tayàh dokwtar aw, say azlaməna ɗuvats la uwana tayahay pəra.
12 Jesus ouviu a pergunta e respondeu:
13 Dàw, katapawla uwana matsetseray gà la wakità la abà:
13 Vão e procurem entender o que quer dizer este trecho das
14 Azlaməna matapla la slaka Yuhana masla maɗàh batem tazà à vok à slaka Yesu, ŋgaha tagòɗal: “Kà mana anu la azla Farisəya kà məkàsàh nəlay, tsa azlaməna matapla la slaka aŋak kà takasàh nəlay aw ma?”
14 Então os discípulos de João Batista chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Por que é que nós e os
15 Yesu awùlla atà ala: “Kadzugwaw ma azladza uwana tazàla atà à mazəɓ vok à abà, takəs nəlay, la kaslà uwana masla mazəɓ mis la tataka aŋatà la abà takay? Awaŋ! Ama kaslà adàsa à waŋ à uwana masla mazəɓ mis adàgay la tataka aŋatà la abà aya aw kà, la mok uwaga la uwana tadàkəs nəlay suwaŋ.”
15 Jesus respondeu:
16 “Dza aslala vok aŋa matsap à lukut maviyaga à lukut mawga à vok aw, kà uwana lukut mawga uwaga adàkwoh maviyaga uwaga à tsəh kaykay aya.
16 — Ninguém usa um retalho de pano novo para remendar uma roupa velha; pois o remendo novo encolhe e rasga a roupa velha, aumentando o buraco.
17 Ŋgaha babay kà, taɗaw iyaw matavəruk mawga à kiwa iyaw maviyaga à agu aw, kà uwana iyaw matavəruk mawga adàsləh kiwa iyaw maviyaga ala, say taɗaw iyaw matavəruk mawga kà à kiwa iyaw mawga à agu suwaŋ, ŋgaha kiwa iyaw aŋa makəs iyaw matavəruk uwaga lela.”
17 Ninguém põe vinho novo em
18 Mok uwana Yesu apə̀h à atà gay uwaga, məŋga anik la tataka azla Yahudiya la abà asà à wan, akədèɗ à Yesu à huma la magoɗal: “Dugu gulo adamətsay bà lagonay, sà à waŋ, ɓə̀kal ahàl aŋak à vok, ŋgaha adàdza à ahəŋ la sifa aya!”
18 Enquanto Jesus estava falando ao povo, um chefe religioso chegou perto dele, ajoelhou-se e disse: — A minha filha morreu agora mesmo! Venha e ponha as mãos sobre ela para que viva de novo.
19 Yesu asà à afik tanəfà atà la azlaməna matapla la slaka aŋha.
19 Então Jesus foi com ele, e os seus discípulos também foram.
20 Mis anik la ahəŋ aŋiz akə̀lal à tsəh ala, dagay mavay kulo gel aŋha səla, agoɓà à awtày la lig aŋa Yesu adəɓanì gay lukut aŋha.
20 Certa mulher, que fazia doze anos que estava com uma hemorragia, veio por trás de Jesus e tocou na barra da capa dele.
21 Kà uwana agòɗ la gəl aŋha kà: ‘Baŋa gədəbani bà gay lukut aŋha pəra kà, gədàwur ala.’
21 Pois ela pensava assim: “Se eu apenas tocar na capa dele, ficarei curada.”
22 Yesu agolà vok anə̀ŋal à adi, agòɗal: “Wàɗ vok à uda dugu gulo, kà uwana madiŋal gəl à vok aŋak awùr ka ala”, bà la kaslà uwatà, mis uwaga awùr ala.
22 Jesus virou, viu a mulher e disse: E naquele momento a mulher ficou curada.
23 Uwana Yesu abə̀z à mtəga ana məŋga uwatà, anəŋà azlaməna mats segəla, la azlaməna mataway gesina
23 Depois Jesus foi para a casa do chefe religioso. Quando viu os que tocavam música fúnebre e viu a multidão numa confusão geral,
24 ŋgaha agòɗ à atà: “Dàw à uda, dugu kà adamətsay aw, adzehal pəra.” “Uwàà...”, takəɗàslal.
24 disse: Então começaram a caçoar dele.
25 Uwana takuɗə̀kàh maham à ahəŋ dza à uda kà, Yesu ahàd à gày uwatà à agu, akə̀s bəzi dugu la ahàl, atsənàŋ ala ŋgaha asà à afik.
25 Logo que a multidão saiu, Jesus entrou no quarto em que a menina estava, pegou-a pela mão, e ela se levantou.
26 Gay uwatà atsàn la kutso uwatà la abà gesina.
26 E a notícia a respeito disso se espalhou por toda aquela região.
27 Yesu atsìzlla ala la abatà adà aŋha, uwana adà aŋha kà, azlaguləf səla tanəfà la tsəh la mawiyay: “Kona aŋa David, Kona aŋa David, vok ahama ka kà anu!”
27 Jesus saiu daquele lugar, e no caminho dois cegos começaram a segui-lo, gritando: —
28 Mok uwana Yesu adabəz à mtəga kà, azlaguləf səla uwaga tazà à vok à slaka aŋha, ŋgaha agòɗ à atà: “Kadiŋawwal gəl à vok kà gəslala vok gəɗàh uwaga ay?” “Iyay, məŋga gami, mədiŋal gəl à vok kà kak la ndzəɗa.”
28 Assim que Jesus entrou em casa, os cegos chegaram perto dele. Então ele perguntou: — Sim, senhor! Nós cremos! — responderam eles.
29 Kiya uwaga Yesu adəɓanì yewdi aŋatà la magoɗ à atà: “Delga, uwaga akəs akul à vok bokuba uwana kadiŋawal gəl à vok.”
29 Jesus tocou nos olhos deles e disse:
30 Ŋgaha yewdi aŋatà apàzlla à ama ala adagay. Yesu afàhà à atà akur à lig, agòɗ à atà: “Tsənàwwàŋ lela, kapəhaw uwaga à dza anik aw.”
30 E os olhos deles ficaram curados. Aí Jesus ordenou com severidade:
31 Ama tahàd, tazàhà tatak uwana Yesu aɗahàtàŋ la kutso uwatà la abà gesina.
31 Porém eles foram embora e espalharam as notícias a respeito de Jesus por toda aquela região.
32 Mok uwana Yesu adatsizlla ala adìy aŋha kà, tasə̀lla dza anik uwana à waŋ, aslàla vok kà maɓaɗma aw, ŋgaha aya kà, aga la masasəɗok mawisiga.
32 Quando eles foram embora, algumas pessoas levaram a Jesus um homem que não podia falar porque estava dominado por um demônio.
33 Uwana Yesu adakuɗə̀k masasəɗok uwaga kà, dza badaga uwaga adzəkà maɓaɗma. Ləv avàlàh à maham à ahəŋ dza à gay gesina, ŋgaha tagòɗ: “Didi, didi mədanəŋ dzəɓa gà uwanay la Isərayel aw!”
33 Logo que o demônio foi expulso, o homem começou a falar. Todos ficaram admirados e afirmavam: — Nunca vimos em Israel uma coisa assim!
34 Ama azla Farisəya tagòɗ kà: “Sufəl aŋa azlamasasəɗok mawisiga la uwana avàl maslay kà makuɗəkàh azlamasasəɗok mawisiga uwaga!”
34 Mas os fariseus diziam: — O chefe dos demônios é quem dá a esse homem poder para expulsar demônios.
35 Yesu auguzàhàh la azlahuɗ gudəŋ la abà, la azlabəza gudəŋ gesina, atapàhàtàla la azlagày madəv kuɗa aŋatà la aku, azà gay marabəŋ aŋa makoray Zəzagəla, la mawar azlaməna ɗuvats ala gesina, amiyaka tsəhay gà uwala beyli, ŋgaha la azlaməna takàlàh à vəɗah gesina.
35 Jesus andava visitando todas as cidades e povoados. Ele ensinava nas sinagogas , anunciava a boa notícia sobre o Reino e curava todo tipo de enfermidades e doenças graves das pessoas.
36 Vok ahamà à Yesu kà maham à ahəŋ dza uwana tayahay, kà uwana azladza uwatà tayàh vok adagay, ŋgaha bokuba azlatuwaŋ uwana masla manəŋla atà la ahəŋ aw.
36 Quando Jesus viu a multidão, ficou com muita pena daquela gente porque eles estavam aflitos e abandonados, como ovelhas sem pastor.
37 Kiya uwaga agòɗ à azlaməna matapla la slaka aŋha: “Matsəɗ tatak la ahəŋ məŋga, ama azlaməna sləray kà atà dəŋ aw.
37 Então disse aos discípulos:
38 Kiya uwaga kà: Də̀vàw kuɗa à dza aŋa tatak, kà masla aŋa masləl azlaməna sləray à waŋ kà matsəɗal tatak aŋha!”
38 Peçam ao dono da plantação que mande mais trabalhadores para fazerem a colheita.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.