Marcos 7
Mam Comitancillo NT (MAM_COM) vs NTLH
1 I tzaj laqꞌe junjun Parisey, junx kyukꞌa junjun xnaqꞌtzil tiꞌj ojtxe kawbꞌil tkꞌatz Jesús, aye otaq chi kanin Jerusalén.
1 Alguns fariseus e alguns mestres da Lei que tinham vindo de Jerusalém reuniram-se em volta de Jesus.
2 Teꞌ tok kykaꞌyin junjun t-xnaqꞌtzbꞌin Jesús, qa mix i txꞌajine, teꞌ kyok ten waꞌl, tzeꞌnku ntenetaq kyuꞌn Parisey exqetziꞌn jniꞌ xnaqꞌtzil tiꞌj ojtxe kawbꞌil; tuꞌntzin ikyjo, i bꞌaj ok ten yolbꞌilkye.
2 Eles viram que alguns dos discípulos dele estavam comendo com mãos impuras , quer dizer, não tinham lavado as mãos como os fariseus mandavam o povo fazer.
3 Quꞌn ayetziꞌn Parisey exqetziꞌn xjal antza lipcheqektaq tiꞌjjo xnaqꞌtzbꞌil, a kyij yekꞌin kye kyuꞌn qtzan kytaꞌẍ, nlayxtaq chi waꞌn qa mina ẍi txꞌajin nej toj jun tumil tzeꞌnkuxjo nbꞌanttaq kyuꞌn.
3 (Os judeus, e especialmente os fariseus, seguem os ensinamentos que receberam dos antigos: eles só comem depois de lavar as mãos com bastante cuidado.
4 Ex tzeꞌnku nchi meltzꞌaj loqꞌil, nlay cheꞌx waꞌl, qa mina ẍi txꞌajin. Ex atx txqantl, tzeꞌnku tuꞌn tbꞌaj ja txjet jniꞌ tkꞌwel kykꞌwaꞌ, jniꞌ kyxar, jniꞌ kylaq kxbꞌil ex jniꞌ kywatbꞌil.
4 E, antes de comer, lavam tudo o que vem do mercado. Seguem ainda muitos outros costumes, como a maneira certa de lavar copos, jarros, vasilhas de metal e camas.)
5 Tuꞌnpetziꞌn, xi kyqanin Parisey exqetziꞌn xnaqꞌtzil tiꞌj ojtxe kawbꞌil te Jesús: ¿Titzin quꞌn mina nkubꞌ kynimin t-xnaqꞌtzbꞌiꞌn a jniꞌ kyij yekꞌin qe ojtxe kyuꞌn qtzan qtaꞌẍ? Quꞌn mina nchi txꞌajin tzeꞌn nchi waꞌn.
5 Os fariseus e os mestres da Lei perguntaram a Jesus: — Por que é que os seus discípulos não obedecem aos ensinamentos dos antigos e comem sem lavar as mãos?
6 I xi ttzaqꞌwin Jesús: Twutzx tej tqꞌma yolil Tyol Dios, a Isaías ojtxe, tiꞌjjo kyxmiletzꞌila, teꞌ tqꞌma:
6 Jesus respondeu:
7 — ausente —
7 A adoração deste povo é inútil,
8 Ma kyij kytzaqpinjiꞌy tkawbꞌil Dios, noq tuꞌn tkubꞌ kybꞌinchinkujiꞌy a kye kyajbꞌil,
8 E continuou:
9 ex tuꞌn mina tzꞌel naje toj kykꞌuꞌja, ma kyij kytzaqpinjiꞌy te Dios.
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Quꞌn tqꞌma Dios tuꞌn tsan, a Moisés: Kyniminku kytatiy ex kynaniy, chiꞌ, ex ankye teꞌ k-elil tzaqpaj ttzi te ttata ex te tnana, il tiꞌj tuꞌn tkyim.
10 Pois Moisés ordenou: “Respeite o seu pai e a sua mãe.” E disse também: “Que seja morto aquele que amaldiçoar o seu pai ou a sua mãe!”
11 Me ankyeꞌ nkyqꞌmaꞌn, qa at jun manbꞌaj mo jun txubꞌaj xkanin qanil jun tiꞌ te tkꞌwal mo te tal, bꞌaꞌn tuꞌn t-xi tqꞌmaꞌn kꞌwalbꞌaj te: Mina. Nlay txi nqꞌoꞌn kyeꞌy, quꞌn jotxjo jniꞌ at weꞌy corban, atzin n-ele kxel nqꞌoꞌn te Dios, aj nkyima.
11 Mas vocês ensinam que, se alguém tem alguma coisa que poderia usar para ajudar os seus pais, mas diz: “Eu dediquei isto a Deus”,
12 Ex nkyqꞌmaꞌn: Aꞌltziꞌn kqꞌmalte ikyjo, ntiꞌl il tiꞌj tuꞌn tmojin tiꞌj ttata mo tiꞌj tnana.
12 então ele não precisa ajudar os seus pais.
13 Ikytziꞌn ma bꞌajel kyikyꞌinejiꞌy a Tkawbꞌil Dios, tuꞌn tpajjo kyij yekꞌiꞌn kyeꞌy kyuꞌn qtzan kytaꞌẍa. Ex nimx txqantl nbꞌaj kubꞌ kybꞌinchiꞌn tzeꞌnqeku lo.
13 Assim vocês desprezam a palavra de Deus, trocando-a por ensinamentos que passam de pais para filhos. E vocês fazem muitas outras coisas como esta.
14 I xi ttxkoꞌn Jesús jniꞌ xjal tkꞌatz, ex xi tqꞌmaꞌn kye: Chin kybꞌintziꞌn, ex tzꞌelku kynikyꞌa te:
14 Jesus chamou outra vez a multidão e disse:
15 Nya teꞌ tiꞌchaqku tiꞌ nbꞌaj tuꞌn jun xjal, nxi qꞌonte toj il, qalaꞌ ikytzin a teꞌ n-etz toj ttzi, quꞌn toj tanmin njatze.
15 Tudo o que vem de fora e entra numa pessoa não faz com que ela fique
16 Alkye taj tuꞌn tok tbꞌiꞌn in tok tbꞌiꞌntz, exsin in tkubꞌ tbꞌinchiꞌntz.
16 [Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.]
17 Tbꞌajlinxitziꞌn ikyjo, el tpaꞌn Jesús tibꞌ kyukꞌa t-xnaqꞌtzbꞌin, exsin i okx toj jun ja antza. Xi kyqanin t-xnaqꞌtzbꞌin tiꞌjjo bꞌaj tqꞌmaꞌn, ex tiꞌtaq tzꞌelpine.
17 Quando Jesus se afastou da multidão e entrou em casa, os seus discípulos lhe perguntaram o que queria dizer essa comparação.
18 Xi tqꞌmaꞌn kye: Ex ikyx kyejiꞌy, ¿Mi s-el pjet toj kynabꞌla? ¿Ma mitzin n-el kynikyꞌa te qa tkyaqiljo nbꞌaj tuꞌn jun xjal, nlay txi tiꞌn toj il,
18 Então ele disse:
19 quꞌn toj tkꞌuꞌj nbꞌaj kupine, ex nya toj tanmin, ex tqanku n-exl? (Antza ntqꞌmaꞌne qa a jniꞌ nxi tnikyꞌbꞌin jun xjal, ntiꞌ tkyꞌi.)
19 porque não vai para o coração, mas para o estômago, e depois sai do corpo. Com isso Jesus quis dizer que todos os tipos de alimento podem ser comidos.
20 Me a nbꞌajetz toj ttzi, apente iljo,
20 Ele continuou:
21 quꞌn tuꞌn toj tanmin nbꞌaj tzaj anqꞌine. Ex toj tanminxjal nbꞌaj tzaj anqꞌine jniꞌ nya wen ex tuꞌn tbꞌaj kubꞌ bꞌinchit: Tzeꞌnku aj pajil, tzeꞌn elqꞌin, jniꞌ bꞌiꞌyin,
21 Porque é de dentro, do coração, que vêm os maus pensamentos, a imoralidade sexual, os roubos, os crimes de morte,
22 tzeꞌnku tkyaqil kyꞌaꞌjin, ex tuꞌn tpon tkꞌuꞌj jun xjal tiꞌjjo at te juntl, ex jniꞌ sbꞌubꞌl, ex tkyaqil tzeqbꞌil, ex jniꞌ loꞌchj kꞌuꞌjbꞌaj, ex jniꞌ iqj yol, ex jniꞌ kynimsil kyibꞌxjal, exqetziꞌn ntiꞌ kynabꞌl.
22 os adultérios, a avareza, as maldades, as mentiras, as imoralidades, a inveja, a calúnia, o orgulho e o falar e agir sem pensar nas consequências.
23 Tkyaqilxjo jniꞌ tiꞌchaqku tiꞌ, a nya wen, nbꞌaj kubꞌ kybꞌinchin, ex tuꞌn anetziꞌn nchi bꞌinchine il, quꞌn tuꞌn toj kyanmin nbꞌaj tzaj anqꞌine jniꞌ ikyjo.
23 Tudo isso vem de dentro e faz com que as pessoas fiquem impuras.
24 Bꞌeꞌxsin xiꞌ Jesús toj jun najbꞌil najchaq, Tiro, tbꞌi. Okx toj jun ja kyukꞌa t-xnaqꞌtzbꞌin; tkyꞌeꞌtaq tuꞌn tiwle tuꞌn aꞌla, me mix bꞌante tewin,
24 Jesus saiu dali e foi para a região que fica perto da cidade de Tiro. Ele entrou numa casa e não queria que soubessem que estava ali, mas não pôde se esconder.
25 quꞌn el tqanil toj twiꞌ jun qya aj Sirofenisia, jun qya nya Judiy. Me atziꞌn qya attaq jun ttxin tokxtaq jun taqꞌnil tajaw il toj tanmin. Teꞌ tkanin, kubꞌ meje twutz Jesús, ex kubꞌsin twutz te, tuꞌn tex tlajoꞌn taqꞌnil tajaw il toj tanmin tal.
25 Certa mulher, que tinha uma filha que estava dominada por um espírito mau, ouviu falar a respeito de Jesus. Ela veio e se ajoelhou aos pés dele.
26 — ausente —
26 Era estrangeira, de nacionalidade siro-fenícia, e pediu que Jesus expulsasse da sua filha o demônio.
27 Me ante Jesús xi tqꞌmaꞌn te: Yonkuy nej, tuꞌn kyxi nmojinjiꞌy nxjalila, quꞌn nya wen tuꞌn tel kywa tal kꞌwal, exsin tuꞌn t-xiꞌ kye chit, quꞌn noqit tuꞌn kybꞌaj waꞌn tal kꞌwal nej, exsin kxel xiljo kye chittz. Ikyqintzin wejiꞌy kyukꞌa nxjalila; nej kchi okil nkaꞌyiꞌn, ex kxel nqꞌoꞌnjiꞌy kyeꞌ a ntiꞌ at kye.
27 Mas Jesus lhe disse:
28 Ex xi ttzaqꞌwin qya: Ikyx te tten, Tata. Me kaꞌntzin kye tal chit nchi waꞌn kye tjaqꞌ meẍ tiꞌjjo tbꞌuchil wabꞌj nbꞌajel tzꞌaq kyuꞌn kyajaw. Ikyqintzintla wejiꞌy, qꞌontz chꞌin weꞌ tiꞌjjo nxi tqꞌoꞌn kye t-xjalila.
28 — Mas, senhor, — respondeu a mulher — até mesmo os cachorrinhos que ficam debaixo da mesa comem as migalhas de pão que as crianças deixam cair.
29 Tuꞌntziꞌn tyoljo qya ikyjo, xi ttzaqꞌwin Jesús te: At nim tnimbꞌila wiꞌja, tuꞌn ẍin tzaj ttzaqꞌwin ikyjo. Kux tzꞌajxiy tjay. Atzin taqꞌnil tajaw il ma tzꞌex toj tanmin tala.
29 Jesus disse:
30 Atzin teꞌ tkanin qya tja, kuẍletaqjo tal twiꞌ twatbꞌil, quꞌn otaq tzꞌexjo taqꞌnil tajaw il toj tanmin.
30 Quando a mulher voltou para casa, encontrou a criança deitada na cama; de fato, o demônio tinha saído dela.
31 Etz Jesús tojjo txꞌotxꞌ, jaꞌ i ponin kyukꞌa t-xnaqꞌtzbꞌin, ex i ikyꞌku tojjo najbꞌil Sidón, tuꞌn kykanin juntl majl toj ttxꞌotxꞌ Decápolis, ttzi Nijabꞌ te Galiley.
31 Jesus saiu da região que fica perto da cidade de Tiro, passou por Sidom e pela região das Dez Cidades e chegou ao lago da Galileia.
32 Tej tkanin antza, qꞌiꞌn jun xjal ẍonẍ ex xtiq twutz, ex xi kyqꞌmaꞌn a iqilte te Jesús, tuꞌn tkubꞌ tqꞌoꞌn tqꞌobꞌ tibꞌaj tuꞌn tel weꞌ.
32 Algumas pessoas trouxeram um homem que era surdo e quase não podia falar e pediram a Jesus que pusesse a mão sobre ele.
33 Ex kypaꞌn Jesús kyibꞌ kyjunalx tukꞌaꞌ xjal, jaꞌ mixtaq aꞌl at, exsin i okx tqꞌoꞌn twiꞌ tqꞌobꞌ kyoj tẍkyin, ex i ok takꞌsin twiꞌ tqꞌobꞌ tukꞌa taꞌl ttzi. Ok tmikoꞌn taqꞌjo xjal,
33 Jesus o tirou do meio da multidão e pôs os dedos nos ouvidos dele. Em seguida cuspiu e colocou um pouco da saliva na língua do homem.
34 ex jaw kaꞌyin twutz kyaꞌj, ex jaw t-xew. Xi tqꞌmaꞌn te ichin: Efata. Atziꞌn n-ele, ku kyxi jaqliych.
34 Depois olhou para o céu, deu um suspiro profundo e disse ao homem:
35 Texjo tqan, bꞌeꞌx i jqet tẍkyin ẍonẍ, ex bꞌeꞌx bꞌant tyolin.
35 E naquele momento os ouvidos do homem se abriram, a sua língua se soltou, e ele começou a falar sem dificuldade.
36 Teꞌ kyul kykꞌatzjo xjal, xixix toqxenin Jesús kye, tuꞌn mix aꞌl qe, tuꞌn t-xi kyqꞌmaꞌn a otaq bꞌant tiꞌjjo ẍonẍ ex xtiq. Me teꞌ t-xi tqꞌmaꞌn ikyjo kyexjal, noqx kyjaꞌ i ok tenil qꞌmalte tqanil.
36 Jesus ordenou a todos que não contassem para ninguém o que tinha acontecido; porém, quanto mais ele ordenava, mais eles falavam do que havia acontecido.
37 Otaq chi bꞌaj jaw kaꞌylaj tuꞌn ikyjo, ex kyqꞌma: Tkyaqilx tbꞌanilx nbꞌaj bꞌant tuꞌn. A ajinqe ẍonẍ nbꞌaj bꞌant kybꞌiꞌn, ex xtiq nbꞌaj bꞌant kyyolin tuꞌn, chi chiꞌ.
37 E todas as pessoas que o ouviam ficavam muito admiradas e diziam: — Tudo o que faz ele faz bem; ele até mesmo faz com que os surdos ouçam e os mudos falem!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.