Atos 23
Mam Comitancillo NT (MAM_COM) vs NAA
1 Xitzin tkaꞌyin Pabl toj kywutzjo tkyaqil Sanedrín, ex xi tqꞌmaꞌn: Ayiꞌy werman, atxix ojtxe ex loqin lo, bꞌaꞌn o chin anqꞌiniꞌy twutz qMan Dios, ex ntiꞌx ma kux chyoꞌn toj wanmiꞌn.
1 Paulo, fixando os olhos no Sinédrio, disse: — Meus irmãos, tenho vivido até o dia de hoje com a consciência limpa diante de Deus.
2 Atzin tej tnejilxix pale, Ananías tbꞌi, xi tqꞌmaꞌn kyeꞌ, a iteꞌtaq nqayin tkꞌatz Pabl, tuꞌn tokx kypoqꞌchin toj ttzi.
2 Mas Ananias, o sumo sacerdote, mandou aos que estavam perto de Paulo que lhe batessem na boca.
3 Me atzin te Pabl xi tqꞌmaꞌn: Ex k-okilx poqꞌchin te toj ttzi tuꞌn Dios, ay xmiletzꞌ, quꞌn qa qꞌuqliy antza te kawil, ex tzeꞌnxix kawbꞌil, ¿Titzin quꞌntz ma kyij ttzaqpiꞌntza kawbꞌil, exsin ma tzaj tqꞌmaꞌntza, tuꞌn tokx poqꞌchin toj ntziꞌy kyuꞌn? chi Pabl.
3 Então Paulo lhe disse: — Deus há de ferir você, parede branqueada! Você está aí sentado para me julgar de acordo com a Lei e, contra a Lei, ordena que eu seja agredido?
4 Ayetzin kyej iteꞌtaq antza, xi kyqꞌmaꞌn te Pabl: ¿Ma ikytzin nyasinejiy tiꞌj tnejilxix tpale qMan Dios?
4 Os que estavam ali perguntaram a Paulo: — Você está insultando o sumo sacerdote de Deus?
5 Xitzin tqꞌmaꞌn Pabl: Ayiꞌy werman, noq sameqiꞌy, quꞌn nya bꞌintaq weꞌ wuꞌn, qa a tnejilxix paleꞌ; quꞌn toj Tuꞌjil Dios ntqꞌmaꞌn kyjaluꞌn: Mina qanbꞌin tiꞌjjo kawil toj ttanim.
5 Paulo respondeu: — Eu não sabia, irmãos, que ele é sumo sacerdote. Porque está escrito: “Não fale mal de uma autoridade do seu povo.”
6 Texjo or anetziꞌn, el tnikyꞌ Pabl, qa attaq kabꞌe chꞌuq xjal toj Sanedrín: Jun chꞌuq Sadusey ex juntl Parisey. Tuꞌntzintzjo, jaw yolin Pabl kujxix wen: Ayiꞌy nxjalil, Pariseyqin weꞌ, ex tzajninqiꞌn tiꞌj t-xeꞌchil Parisey. Exsin atzin jaꞌlin, nchin oka toj paꞌbꞌin, noq tuꞌn nxi nnimiꞌn, qa nchi jatz anqꞌin juntl majljo kyimnin.
6 Como Paulo sabia que uma parte do Sinédrio se compunha de saduceus e outra, de fariseus, exclamou: — Irmãos, eu sou fariseu, filho de fariseus. Estou sendo julgado por causa da esperança e da ressurreição dos mortos!
7 Atzaj teꞌ tbꞌaj tqꞌmaꞌn Pabl ikyjo, bꞌeꞌxsin i ok ten Parisey ex Sadusey chꞌotjil kyxolx. Tuꞌntzintzjo, el kypaꞌn kyibꞌ
7 Ditas estas palavras, começou uma grande discussão entre fariseus e saduceus, e o Sinédrio se dividiu.
8 quꞌn ayetzin kye Sadusey nkyqꞌmaꞌn, qa mina nchi jatz anqꞌin juntl majl kyimnin, ex qa ntiꞌqe t-anjel Dios exqetziꞌn jniꞌ xewbꞌaj. Me ayetzin kye Parisey nimin tkyaqiljo luꞌn kyuꞌn.
8 Pois os saduceus dizem que não há ressurreição, nem anjo, nem espírito, ao passo que os fariseus admitem todas essas coisas.
9 Kykyaqilx nchi jaw ẍchꞌintaq, ex iteꞌ junjun te jun chꞌuq xnaqꞌtzbꞌil te kawbꞌil, a iteꞌkxtaq kyxol Parisey, jaw weꞌks ex kyqꞌma: A ichin lo, ntiꞌ tkyꞌi ma bꞌant tuꞌn. Bꞌalaqa ma yolin tukꞌa jun t-anjel Dios mo tukꞌa jun xewbꞌaj.
9 Houve, pois, muita gritaria no Sinédrio. E, levantando-se alguns escribas que eram do partido dos fariseus, discutiam, dizendo: — Não achamos neste homem mal algum. E se, de fato, algum espírito ou anjo falou com ele?
10 Me quꞌn noqxtaq kyjaꞌtaq kyjaw tiljxtaq kyexjal; tuꞌntzintzjo, bꞌeꞌx tzaj t-xobꞌiljo tnejil xqꞌuqil, quꞌn kubꞌ tbꞌisin, qa akutaq kubꞌ kybꞌyoꞌn Pabl. Tuꞌnpetziꞌn, xi tqꞌmaꞌn, tuꞌn kytzaj txket jun jteꞌbꞌin xoꞌl qꞌaqꞌ, tuꞌn tex qꞌiꞌn Pabl, ex tuꞌn t-xi qꞌiꞌn juntl majl toj kyja xoꞌl qꞌaqꞌ.
10 Como a discussão ficava cada vez mais intensa, o comandante, temendo que Paulo fosse despedaçado por eles, mandou descer a guarda para que o retirassem dali e o levassem para a fortaleza.
11 Tojxi junxil qnikyꞌin, ok tyekꞌin tAjaw Tkyaqil tibꞌ te Pabl, ex tqꞌma: Qꞌinks tibꞌa, Pabl, quꞌn ikyxjo tzeꞌnku ma yolin wiꞌja tzaluꞌn toj Jerusalén, ikytzin k-okila tuꞌn toj Rom.
11 Na noite seguinte, o Senhor, pondo-se ao lado de Paulo, disse:
12 Atzin tej qsqix, i kyij jun jteꞌbꞌin Judiy toj wen, tuꞌn tkyim Pabl kyuꞌn. Kubꞌ kyqꞌmaꞌn kyxolx kyjaluꞌn: Kꞌwel qkꞌluꞌn twutz Dios, qa nlay qo waꞌn, ex qa nlay qo kꞌwan, qa mina xkyim Pabl quꞌn.
12 Quando amanheceu, os judeus se reuniram e juraram que não haviam de comer, nem beber, enquanto não matassem Paulo.
13 Bꞌalaqa iteꞌtaq kaꞌwnaqkybꞌajjo ichin, a otaq kubꞌ kykꞌluꞌn kyyol.
13 Eram mais de quarenta os que se envolveram nessa conspiração.
14 I xiꞌtzintz jaꞌ iteꞌtaqjo kynejil pale exqetziꞌn nim kyoklin kyxol Judiy, ex xi kyqꞌmaꞌn: Ma kubꞌ qkꞌluꞌn qeꞌ qyol twutz Dios, qa ntiꞌ chꞌin kxel qwaꞌn, aj qa naꞌmxtaq tkyim Pabl quꞌn.
14 Estes foram falar com os principais sacerdotes e os anciãos e disseram: — Juramos, sob pena de maldição, não comer coisa alguma, enquanto não matarmos Paulo.
15 Ayetzin kyetza jaꞌlin exqetziꞌn kybꞌajjo kawil Sanedrín, kyqaninxi te tnejil xqꞌuqil, tuꞌn ttzaj qꞌiꞌn Pabl kywutza, tuꞌn tchikyꞌbꞌitjo tten chebꞌexix wen, me noq tuꞌn tsbꞌet ikyjo; quꞌn awotzinqetza, qo ewila toj bꞌe, tuꞌn tkubꞌ qbꞌyoꞌn, a naꞌmxtaq tul tzaluꞌn.
15 Por isso, agora, juntamente com o Sinédrio, mandem um recado ao comandante para que ele o apresente a vocês, sob o pretexto de que desejam investigar mais acuradamente o caso dele; e nós, antes que ele chegue, estaremos prontos para matá-lo.
16 Me jun taljo tanebꞌ Pabl, bꞌin teꞌ, a otaq bꞌaj qꞌmet, ex bꞌeꞌx xiꞌ qꞌmalte te Pabl, a attaq toj kyja xoꞌl qꞌaqꞌ.
16 Mas o filho da irmã de Paulo, tendo ouvido a respeito da trama, foi, entrou na fortaleza e contou tudo a Paulo.
17 Tej tbꞌinte Pabl ikyjo, bꞌeꞌxsin tzaj tqꞌolbꞌintz jun xoꞌl qꞌaqꞌ, ex xi tqꞌmaꞌn te: Qꞌinxjiy kuꞌxin qꞌa lo twutz tnejil xqꞌuqil, quꞌn at jun tyol tuꞌn t-xi tqꞌmaꞌn.
17 Então este, chamando um dos centuriões, disse: — Leve este rapaz ao comandante, porque tem algo a dizer.
18 Bꞌeꞌxsin xi kꞌleꞌntz twutz tnejil xqꞌuqil, ex tqꞌma: Ma chin tzaj ttxkoꞌn Pabl, ex ma tzaj tqꞌmaꞌn weꞌy, tuꞌn ttzaj winjiꞌy kuꞌxin qꞌa lo tukꞌiy, quꞌn at jun tyol tuꞌn t-xi tqꞌmaꞌn tey.
18 O centurião levou o rapaz ao comandante e disse: — O prisioneiro Paulo me chamou e pediu que eu trouxesse à sua presença este rapaz, pois tem algo a dizer ao senhor.
19 Tzajtzin tzyuꞌn tqꞌobꞌj kuꞌxin qꞌa tuꞌnj tnejil xqꞌuqil, ex el kypaꞌn kyibꞌ tiꞌj xoꞌl qꞌaqꞌ, exsin xi tqanintz: ¿Tiꞌtzin tuꞌn ttzaj tqꞌmaꞌn weꞌy?
19 O comandante pegou o rapaz pela mão e, levando-o para um lado, perguntou-lhe: — O que você tem para me dizer?
20 Xitzin tqꞌmaꞌn tej kuꞌxin qꞌa kyjaluꞌn: Ma chi kyij Judiy toj wen, tuꞌn t-xi qanit tey, tuꞌn t-xi qꞌiꞌn Pabl nchiꞌj kywutz qeꞌ iteꞌkx toj Sanedrín.
20 Ele respondeu: — Os judeus decidiram pedir ao senhor que, amanhã, apresente Paulo ao Sinédrio, sob o pretexto de que desejam fazer uma investigação mais acurada a respeito dele.
21 Me mina txi ttziyiꞌn, quꞌn bꞌalaqa jun kaꞌwnaq ichin kchi ewil toj bꞌe, ex kꞌwel kyayoꞌn, tuꞌn tkubꞌ bꞌyet, quꞌn ma kubꞌ kykꞌluꞌn twutz Dios, qa nlay chi waꞌn ex nlay chi kꞌwan, qa mina xkyim Pabl kyuꞌn. Atzin jaꞌlin, noq nchi ayon qa kxel ttziyin kye.
21 Não se deixe persuadir, porque mais de quarenta deles armaram uma emboscada. Fizeram um pacto de, sob pena de maldição, não comer, nem beber, enquanto não matarem Paulo; e agora estão prontos, esperando que o senhor prometa atender o pedido deles.
22 Atzin tnejil xqꞌuqil ex twaꞌbꞌin kuꞌxin qꞌa, ex xi tqꞌmaꞌn te, tuꞌn mix aꞌl qe, tuꞌn t-xi tqꞌmaꞌne a otaq bꞌaj tqꞌmaꞌn.
22 Então o comandante despediu o rapaz, recomendando-lhe que não dissesse a ninguém ter lhe trazido estas informações.
23 Tzaj tchqꞌoꞌn tnejil xqꞌuqil, kabꞌe xoꞌl qꞌaqꞌ, ex xi tqꞌmaꞌn kye, tuꞌn kyok kyjyoꞌn lajaj kꞌalxoꞌl qꞌaqꞌ, tuꞌn kyxi lipe kyiꞌj, lajaj toj jun mutxꞌxoꞌl qꞌaqꞌ kyibꞌaj chej, junx kyukꞌa lajaj kꞌal tukꞌa kybꞌiybꞌil; tuꞌn kyxiꞌ tzma Cesarea, aj tok bꞌeljaj or toj qnikyꞌin.
23 Chamando dois centuriões, ordenou: — Tenham de prontidão duzentos soldados, setenta cavaleiros e duzentos lanceiros para irem até Cesareia a partir das nove horas da noite.
24 Ex xi tqꞌmaꞌn, tuꞌn kyjyet chej te iqilte Pabl. Ex xi tqꞌmaꞌn, tuꞌn tok kaꞌyinxix toj bꞌe, tuꞌntzintla ntiꞌ tkyꞌi, aj tkanin twutz tnejil kawil, Félix tbꞌi.
24 Preparem também animais para fazer Paulo montar e levem-no com segurança ao governador Félix.
25 Ex xi smaꞌn jun uꞌj kye, a ntqꞌmaꞌntaq kyjaluꞌn:
25 O comandante escreveu uma carta nestes termos:
26 Ayiꞌn, Claudio Lisias, kxel ntzꞌibꞌiꞌn ex chin qꞌolbꞌila tey, Félix, ay tnejil kawil, nimxix tokliꞌn.
26 “Cláudio Lísias ao excelentíssimo governador Félix. Saudações.
27 Aye Judiy, a otaq tzꞌok kytzyuꞌn ichin lo, ex tuꞌntaq tkubꞌ kybꞌyoꞌn. Me atzaj teꞌ nbꞌintiꞌy, qa jun xjal nimtaq toklin toj Rom, bꞌeꞌxsin in xiꞌtza kyukꞌa nxoꞌl qꞌaqꞌa, ex bꞌeꞌx tzaqpaj wuꞌn.
27 Este homem foi preso pelos judeus e estava prestes a ser morto por eles, quando eu, sobrevindo com a guarda, o livrei, por saber que ele era romano.
28 Me quꞌn wajtaqa, tuꞌn nbꞌintiꞌy tiꞌtaq til, bꞌeꞌxsin xi wiꞌntza kywutz Sanedrín.
28 Querendo certificar-me do motivo por que o acusavam, levei-o ao Sinédrio deles.
29 Ex antza nbꞌiyiꞌy, qa nya nim til, qa noq tuꞌn kynimbꞌil tiꞌj kykawbꞌil Judiy. Tuꞌn ikyjo, bꞌin wuꞌn, qa nya il tiꞌj tuꞌn tkubꞌ bꞌyet, nipela noq tuꞌn tkuꞌx toj tze.
29 Descobri que ele era acusado de coisas referentes à lei que os rege, mas nada que justificasse morte ou mesmo prisão.
30 Me ma nbꞌiꞌy, qa ma chi kyij Judiy toj wen tuꞌn tkubꞌ bꞌyet. Tuꞌntziꞌn, ma txi nchqꞌoꞌn twutza, ex ma txi nqꞌmaꞌn kye nchi stzꞌimin tiꞌj, tuꞌn t-xi kychikyꞌbꞌin twutza, a tiꞌ kyaj tiꞌj.
30 Sendo eu informado de que ia haver uma emboscada contra o homem, tratei de enviá-lo imediatamente ao senhor, intimando também os acusadores a irem dizer, na sua presença, o que eles têm contra ele. Passe bem.”
31 Xitzin xkoꞌn Pabl, ex xi qꞌiꞌn toj qnikyꞌin kyuꞌn xoꞌl qꞌaqꞌ, tuꞌn kykanin toj Antípatris, tzeꞌnkuxjo otaq tzaj qꞌmaꞌn kye.
31 Então os soldados, conforme lhes foi ordenado, pegaram Paulo e, durante a noite, o conduziram até Antipátride.
32 Ayetzin kyej xoꞌl qꞌaqꞌ, aye i xiꞌ tuꞌn kyqan, bꞌeꞌx i meltzꞌaj kyeꞌ toj Jerusalén, tej qsqix. Ayetzin kyej, a iteꞌkxtaq kyibꞌaj chej, bꞌeꞌx xi kyiꞌn kyeꞌ kybꞌe, junx tukꞌa Pabl.
32 No dia seguinte, voltaram para a fortaleza, tendo deixado os cavaleiros encarregados de seguir viagem com ele.
33 Atzaj teꞌ kykanin tzma Cesarea, bꞌeꞌxsin kubꞌ kywaꞌbꞌin Pabl twutz Félix, a tnejil kawil, exsin xi kyqꞌoꞌn uꞌj, a xi ttzꞌibꞌin tnejil xqꞌuqil.
33 Quando estes chegaram a Cesareia, entregaram a carta ao governador e também lhe apresentaram Paulo.
34 Tbꞌajlinxiꞌ uꞌjin uꞌj, xi tqanin Félix te, jaꞌtaq tzajnin Pabl. Atzaj teꞌ tbꞌinte, qa te Ciliciataq,
34 Lida a carta, o governador perguntou de que província Paulo era. E, quando soube que era da Cilícia,
35 xitzin tqꞌmaꞌn: Kꞌaꞌ kubꞌ nbꞌiꞌn tzmaxi aj kyuljo a nchi stzꞌimin tiꞌja. Texjo or anetziꞌn, bꞌeꞌx xi tqꞌmaꞌn, tuꞌn tkubꞌ xqꞌuqit Pabl tojjo ja, jaꞌ nkawinetaq Herodes.
35 disse: — Ouvirei você quando chegarem os seus acusadores. E mandou que ele ficasse preso no Pretório de Herodes.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.