Mateus 11
Rote Lole Alkitab (LLG) vs ARA
1 Faik fo Yesus nanoli nateꞌe ana mana tungga kasanahulu dua nala sila, boe ma Ana neu nafeok nggolo kala malai dae babaꞌek ndia, fo nanoli, ma tui-bengga Manetualain Hala Malolen.
1 Ora, tendo acabado Jesus de dar estas instruções a seus doze discípulos, partiu dali a ensinar e a pregar nas cidades deles.
2 Faik ndia, Yohanis nai bui dale so. Ledoeik ana namanene basa dedeꞌa kala fo Yesus tao kala sila so, boe ma nadenu ndia ana mana tungga nala fo leu latane Yesus, lae,
2 Quando João ouviu, no cárcere, falar das obras de Cristo, mandou por seus discípulos perguntar-lhe:
3 “Manetualain helu memak neme makahulun mai so, nae, Ana sangga haitua Karistus mai, fo nasalaꞌe nala ita hataholi Yahudi la. De, Ama ia, ndia Karistus do? Do, ai musi mahani hataholi feꞌek bali?” Sila natatanen neu Yesus leondiak.
3 És tu aquele que estava para vir ou havemos de esperar outro?
4 Namanene leondiak, boe ma Yesus nataa, nae, “Ei mamanene aom so, ma mita aom so. De fali, fo mafada Kaꞌa Anis, mae, basan mana dadik so, tungga hata fo Manetualain mana kokolan Yesaya sulak mema kana so, nae:
4 E Jesus, respondendo, disse-lhes: Ide e anunciai a João o que estais ouvindo e vendo:
5 Hataholi mboke kala, bisa lita.
5 os cegos veem, os coxos andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados, e aos pobres está sendo pregado o evangelho.
6 De, leoiak: miu mafada Kaꞌa Anis, huu dei fo ana naua-nanale, mete ma ana namahele nakandoo neu Au. Huu dei fo Manetualain fee babaꞌe-babatik neu hataholi fo namahehelen neu Au taa nanggeꞌo!”
6 E bem-aventurado é aquele que não achar em mim motivo de tropeço.
7 Ledoeik Yohanis ana mana tungga nala fali, boe ma Yesus kokolak neu hataholi noꞌu kala, laꞌeneu Yohanis, nae, “Faik fo ei miu sangga Yohanis nai mamana nes ndia, na, ei duduꞌa mae sangga matonggo mia hataholi mata leo hatak? Taa dadi ei mini ele miu, fo matonggo mia hataholi mana noe-naꞌuk, fo sama leo oo fo manambeu neu-mai, tungga kada ani!
7 Então, em partindo eles, passou Jesus a dizer ao povo a respeito de João: Que saístes a ver no deserto? Um caniço agitado pelo vento?
8 Ma taa dadi ei miu mita hataholi mana pake baloꞌa mabeli, huu hataholi mata leondiak, kada ana leo nai uma manek!
8 Sim, que saístes a ver? Um homem vestido de roupas finas? Ora, os que vestem roupas finas assistem nos palácios reais.
9 De, ei miu mita hataholi mata leobeek nai ele? Ei duduꞌa mae ei miu sangga Manetualain mana kokolan? Tetebes! Tehuu ndia ndia, mana kokola manai lain seli.
9 Mas para que saístes? Para ver um profeta? Sim, eu vos digo, e muito mais que profeta.
10 Huu Manetualain Susula Malalaon nana sulak memak laꞌeneu Yohanis nae,
10 Este é de quem está escrito:
11 Mamanene neulalau baa! Nai daebafok ia, taa hambu hataholi esa boe, fo lena heni Yohanis. Tehuu neme basa hataholi mana manaku nitak Manetualain leo Manek, na, hataholi manai dae nalan seli, lena heni Yohanis so.
11 Em verdade vos digo: entre os nascidos de mulher, ninguém apareceu maior do que João Batista; mas o menor no reino dos céus é maior do que ele.
12 Mulai neme Yohanis tao ndia uen losa hatematak ia, hataholi makadotok ala maso dadik neu Manetualain enan. Tehuu hambu feꞌek luma bali, ala duduꞌa sala, lae, ala musi latati fo lakaseti hataholi maso dadik Manetualain hataholin.
12 Desde os dias de João Batista até agora, o reino dos céus é tomado por esforço, e os que se esforçam se apoderam dele.
13 Losa Yohanis Mana Salanik mamain, ita hataholi Yahudi la tateme tasoda tungga baꞌi Musa ma Manetualain mana kokola nala heti-heu nala.
13 Porque todos os Profetas e a Lei profetizaram até João.
14 De, kada mamahele neu Au! Yohanis ndia, na, ndia Elia fo Manetualain mana kokola nala lafada memak so laꞌeneu ndia mamain.
14 E, se o quereis reconhecer, ele mesmo é Elias, que estava para vir.
15 De, mana mahiik bubuluk, na, mamanene neulalau baa!
15 Quem tem ouvidos [para ouvir], ouça.
16 Au sangga fee nakandandaak fo suek ei bubuluk, hataholi hatematak ia, hataholi mata leobeek. Huu sila ndia, sama leo kakana kala mana manggatuuk lai pasak. Ala lambue langgou sila nonoo nala, lae,
16 Mas a quem hei de comparar esta geração? É semelhante a meninos que, sentados nas praças, gritam aos companheiros:
17 ‘Wei! Ai fuu kinuk noꞌu,
17 Nós vos tocamos flauta, e não dançastes;
18 Ei ia, sama leo kakana ana kala, fo taa lameda mana daik lalelak. Faik fo Yohanis mai, nateme puasa, ma taa ninu anggol. Boe ma hataholi la cap ndia, lae, ‘Ndia nitu nalak!’
18 Pois veio João, que não comia nem bebia, e dizem: Tem demônio!
19 Tehuu hatematak ia, Au, Hataholi Isi-isik ia, mai so. Au taa puasa, ma Au inu anggol. Boe ma hataholi la cap Au, lae, ‘Ndia ndia, memak hataholi balenaꞌo! Mana mafu funak bali! Ana neu nanonoo no mana susu-bea la! Ana partei esa no hataholi papake taa kala! Taa nameda aon bali!’ Tehuu ei tanda Au kokolang ia leo baa! Lamatuak malelan nana nitak nai Ndia hataholin soda nala.”
19 Veio o Filho do Homem, que come e bebe, e dizem: Eis aí um glutão e bebedor de vinho, amigo de publicanos e pecadores! Mas a sabedoria é justificada por suas obras.
20 Basa ndia, boe ma Lamatuak Yesus nasanenedak hataholi mana leo lai nggolok hida. Ana tao tanda heran noꞌuk lai ele so, tehuu tala nau laꞌo ela sila sala-singgo nala, fo tungga Lamatuak dala ndoon.
20 Passou, então, Jesus a increpar as cidades nas quais ele operara numerosos milagres, pelo fato de não se terem arrependido:
21 Yesus nasanenedak kasa nae, “Ei hataholi Korasin ma hataholi Betsaida la! Mata neuk baa! Dei fo ei hambu soe! Au tao tanda heran mata-mata kala neu ei mata mala so, tehuu ei taa nau mamahele neu Manetualain. Naa te, ei ia hataholi Yahudi, fo manaku malelak Lamatuak. Tehuu leo tanda hera nala sila fo Au tao kala lai ei nggolo mala, dadi nakahuluk nai kota Tirus ma kota Sidon, na, neu ko doo basa ia de hataholi malai sila la hondak tutik, ma ala laꞌo ela sala-singgo nala, de ala tungga Lamatuak. Ma sila boe oo, neu ko pake baloꞌa fafaluk, ma tao afu neu langgak, fo dadik tanda, nae, ala fale dale nala neu sila sala-singgo nala. Naa te hataholi Tirus ma hataholi Sidon nala ia, taa hataholi Yahudi la, fo ala manaku lalelak Lamatuak.
21 Ai de ti, Corazim! Ai de ti, Betsaida! Porque, se em Tiro e em Sidom se tivessem operado os milagres que em vós se fizeram, há muito que elas se teriam arrependido com pano de saco e cinza.
22 Tetebes! Dei fo kada ei mete leo! Mete ma Lamatuak naketu basa hataholi la dedeꞌa nala, na, hataholi Tirus ma hataholi Sidon nala huhukun bei daꞌun, lena heni ei huhuku mala.
22 E, contudo, vos digo: no Dia do Juízo, haverá menos rigor para Tiro e Sidom do que para vós outras.
23 Ei hataholi Kapernaum! Mata neuk baa! Ei boso duduꞌa mae, dei fo Lamatuak soꞌu nala ei maso mini nusa-sodak miu? Taa! Dei fo Lamatuak mbia heni ei maso mini naraka miu! Leo tanda heran nala fo Au tao kala neu ei nggolo mala dadi nakahuluk nai kota Sodom, na, neu ko Manetualain taa paluu tao nakalulutu kota manggalauk ndia. Huu mete ma hataholi Sodom lita tanda heran nala sila, na neu ko ala laꞌo ela sila manggalaun nala.
23 Tu, Cafarnaum, elevar-te-ás, porventura, até ao céu? Descerás até ao inferno; porque, se em Sodoma se tivessem operado os milagres que em ti se fizeram, teria ela permanecido até ao dia de hoje.
24 Tetebes! Dei fo kada ei mete leo! Mete ma Lamatuak naketu basa hataholi la dedeꞌa nala, na, neu ko hataholi Sodom huhukun daꞌun, lena neme ei huhukum mai!”
24 Digo-vos, porém, que menos rigor haverá, no Dia do Juízo, para com a terra de Sodoma do que para contigo.
25 Kokolak basa leondiak, boe ma Yesus hule-haladoi, nae, “Amak! Amak fo mana dadik Lamatua Ina-huuk nai lalai ma daebafok. Au oke makasi noꞌuk, huu Ama tatana mala basa dedeꞌa huhukuk neme hataholi mana taok aon malelak, ma mana koao la. Tehuu Ama makambela basa dedeꞌa kala sila neu hataholi ana kala, ma hataholi dale kadiꞌi-taidae kala.
25 Por aquele tempo, exclamou Jesus: Graças te dou, ó Pai, Senhor do céu e da terra, porque ocultaste estas coisas aos sábios e instruídos e as revelaste aos pequeninos.
26 Tetebes, Ama! Huu ndia ndia, tao nala Ama dalen namahoko!”
26 Sim, ó Pai, porque assim foi do teu agrado.
27 Hule-haladoi nateꞌe leondiak, boe ma Yesus nafada hataholi malai ndia kala, nae, “Mamanene neulalau baa! Au Amang nai nusa-sodak, fee Au basa koasa la. Mana bubuluk neulalau neu Au, na, kada Amak. Ma mana malelak neulalau Amak, na, kada Ama Anan mesa kana, fo ndia Au ia. Ma Au hele hataholi feꞌe kala, fo afada sala, fo suek lalelak neulalau Ndia.
27 Tudo me foi entregue por meu Pai. Ninguém conhece o Filho, senão o Pai; e ninguém conhece o Pai, senão o Filho e aquele a quem o Filho o quiser revelar.
28 Basa ei mana mangguk tao ues tingga-tingga, mai tungga Au! Basa ei mana lemba dedeꞌa mabela, mai mini Au mai!
28 Vinde a mim, todos os que estais cansados e sobrecarregados, e eu vos aliviarei.
29 Mete ma ei simbo Au nanonoling, fo laꞌok noꞌu mia Au, na, ita ia, sama leo sapi luku dua, fo hela noꞌu luku esa. Huu Au ia, daleng malole, ma Au ia, daleng kadiꞌi-taidaek. Mete ma ei tungga Au, na, ei matea masa fali.
29 Tomai sobre vós o meu jugo e aprendei de mim, porque sou manso e humilde de coração; e achareis descanso para a vossa alma.
30 Huu Au nanonoling ia, lofoanak. Ma Au palendang ia, taa mabela”.
30 Porque o meu jugo é suave, e o meu fardo é leve.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.