Marcos 7
Da Good An Spesho Book (HWC) vs AAI
1 Den some Pharisee guys an teacha guys dat teach da Rules From God go from Jerusalem by Jesus.
1 Pharisee naatu Ofafar bai’obaiyenayah afa Jerusalemane hinan hina Jesu hibebera’uh.
2 Dey spock Jesus guys how dey eat. Befo dey eat, dey no wash dea hands da way da Pharisee guys tell dey gotta wash um.
2 Naatu ana bai’ufununayah umah souwena’e eregubagub auman hi’aa hitomatom hi’itih.
3 You know, da Pharisee guys an all da Jew guys, dey no eat till dey wash dea hands. But dey suppose to wash um jalike da ancesta guys wen pass um down from long time befo time.
3 Pharisee naatu Jew sabuw etei’imak i hai binanakwar ti’ufunun hai a’agir hi’o na’atube umah tesouwenabo te’aau.
4 Wen dey come back from da market, dey no eat till dey wash dea hands dat way. Get plenny odda stuffs dey gotta do lidat. Firs, dey gotta wash da cups, da pitchas, an da pots jus right, da way dea ancesta guys wen teach um fo do, fo dem eat.One Pharisee guy wash his hands da way suppose to|src="lb00280b.tif" size="col" loc="Mrk 7:3-4" copy="BFBS (Bass)" ref="7:3-4"
4 Ahar efanane tenan boro men abistan hina’aan, baise wantoro’ot i boro hinakif nakusouwih, naatu hai binanakwar afa maumurih maiyow tebi’ufunun, boun kerowas, naukwat, ya’aya baibitab ana noukwat, i na’atube tesasouwen.
5 So da Pharisee guys an da teacha guys dat teach da Rules From God, dey tell Jesus, “Eh, da guys you stay teach, no good how dey ack! How come dey no ack da way da ancesta guys pass down fo us ack from long time befo time? Dey no wash dea hands dat way befo dey eat!”
5 Imih Pharisee naatu Ofafar bai’obaiyenayah Jesu hibatiy, “Aisimamih o abai’ufununayah bai’obaiyen it ata a’agir hibai nan men tibi’ufununimih, naatu baise i umah gubagub auman te’aau?”
6 Jesus tell um, “Da guy Isaiah wen talk fo God long time befo time, an fo shua he talk bout you guys! Cuz you guys tell one ting an do anodda. Isaiah wen write dis:
6 Iyafutih eo, “Isaiah kwa arerekabih isan eo i turobe, Bukamaim eo kikirum na’atube,
7 Dey go down an pray to me,
7 I hai kwafiren ayu isau i yabin en,
8 Jesus tell, “You guys no like do wat God stay tell you fo do. You guys ony do wat odda peopo from befo time pass down fo you do.”
8 Kwa God ana obaiyunen kwabosair sa’ab kwayai naatu orot hai bai’obaiyen kwabai kwabukikin kwanan.”
9 An he tell um, “You guys jalike da sly mongoose, aah?! You guys know how fo dump da Rules From God, fo you guys stick wit wat some peopo wen teach you long time befo time.
9 Naatu Jesu iuwih eo, “Kwa God ana obaiyunen bosairen sa’ab ya’in naatu taiyuw abinanakwar bai’ufnunin isan i kwaso’ob kwanekwan!
10 Moses wen tell, ‘Show respeck fo yoa faddah an muddah.’ He tell dis too: ‘Whoeva swear at his faddah o muddah, gotta kill him.’
10 Moses na’atube eo, ‘hinat tamat inakakafiyih, yait ta hinah tamah erarafih i boro hina’asabun namorob.’
11 “But you teacha guys tell, ‘If one guy get someting dat he can use um fo help his faddah o muddah, he can tell dem, “I no goin use um fo help you guys, cuz bumbye I goin give um to God.” ’
11 Baise o ta hinat tamat isah iti na’atube inao, abistan ayu’une kwa abibaisi i God ana sibor yayasairen.
12 Den you guys tell da guy no need help his faddah o muddah.
12 Tur nati na’atube nao, naatu boro men kafa’imo hinah tamah isah abisa ta nasinafumih.
13 You guys make no good wat God wen tell you fo do, so you can stick wit da kine stuff yoa ancesta guys wen pass down fo us know from long time befo time. You guys do plenny odda tings lidat, an pass um down fo da odda peopo fo do um too.”
13 Kwa a’a’agir hai binanakawar kwabukikin naatu God ana tur i kamomow ebi’en naatu sawar afa moumurih maiyow auman nati na’atube kwasisinaf.”
14 Den Jesus tell da peopo, “Go come. Lissen an try undastan.
14 Iban maiye Jesu sabuw rou’ay gagamin eafih hina iuwih eo, “Kwa etei iti tur anao i kwananowar naniyan kwanab.
15 Wat you guys put inside yoa mout no mean you pilau inside an no can pray cuz a dat. But wat come outa yoa mout, dass wat make you pilau inside an no can pray.
15 Men sawar iti ufunane en orot wanawanan irun iwa’an gub kakafin etatounimih, baise abisa orot wanawananane etitit imaim iwa’an orot gub kakafih etatoun.
16 If you guys hear dis, den lissen up real good!”
16 Tain hinama’am na’at tur kwanonowar kwananot.”
17 Laytas he go way from da peopo, an go inside one house, an da guys he teach stay come an tell, “Try tell us wat da story mean dat he tell fo teach.”
17 Sabuw rou’ay gagamin ihamiyih in bar rur ufunamaim ana bai’ufununayah iti oroubon isan hibatiy.
18 He tell um, “Wot! You guys still yet no undastan? You jalike da odda peopo! You gotta figga dis way: Wateva go inside somebody no can make him come pilau inside fo no pray.
18 Iuwih eo, “Kwa auman boro’ika kwakakasiy? men abistan ta ufunane en erun iwa’an gub kakafin orot etatounimih.
19 Cuz dat ting no go inside da heart, but go inside da stomach, an bumbye come out.” (Wen Jesus tell dat, he make um okay fo eat any kine stuff.)
19 Anayabin men orot dogoronamaim erurumih, baise en yan kabutin wanawanan erur naatu eafuwatait ere’er.” Iti na’atube eo ana maramaim Jesu kurerereb eo, “Bay etei’imak i gewasih kwanaa.”
20 Den Jesus tell, “Da kine stuff dat come outa one guy, dass wat make him pilau inside fo him no pray.
20 Naatu ibanak eo maiye, “Abistan orot wanawananane etitit imaim iwa’an i’isan gub kakafin etatoun.
21 Get all kine bad kine stuff come out from inside peopo. Dass how erybody tink how dey can do bad kine stuff:
21 Anayabin orot dogoron wanawanantoro’ot etitit, i not kakafin, sesebar, bar kweb, asabunubunuw, turahinah a’aawah ufuh na,
22 dey like grab eryting fo ony dem;
22 kabat, tur karur, tenagogor, baiwa’an ana yeyewra’aten, bahiy, koutabitabir, bai’o’orot, naatu baifufuwen.
23 All dat bad kine stuff, dass wat come from inside. Az why peopo stay pilau inside an dey no can pray.”
23 Iti not kakafih etei’imak i orot wanawanane enan imaim iwa’an i’isan gub kakafin etatoun.”
24 From dea Jesus go Tyre side. He go inside one house, an he no like nobody know wea he stay. But no can. Erybody find out.
24 Jesu efan nati ihamiy in tafaram Taiya wanawananamaim tit, naatu bar wanawanan run, men kok sabuw hitaso’ob i nati’imaim ma’am, baise men karam boro yumatan tibun.
25 — ausente —
25 Nati’imaim babin natun babitai kikimin afiy kakafin tarasum ma bi’a’afiy Jesu ana tur nowar na biyan tit anamaim ra’iy.
26 — ausente —
26 Babin i Greek matuwan, baise ana tufuw an i Fonisia imaim tufuw tafaram Syria wanawanan, i Jesu ifefeyan natun biyanamaim afiy kakafin tanun tatit isan.
27 Jesus tell, “Firs, gotta feed da kids, you know. No good take da food from da kids an throw um down to da dogs.”
27 Baise Jesu babin isan eo, “Wantoro’ot i boro kek abisa tekokok tanituwih, men ef ema’am boro kek hai bay tanab tanarub haru nahimaim nare hinab hina’aan.”
28 She tell, “Dass right, Mista. But even da dogs unda da table eat wat fall down from da table, aah?”
28 Baise babin eo, “Turobe Regah baise kek hai bay te’aa momosarih gem baban tere’er haru te’aau.”
29 Jesus tell her, “Wow! You trus me fo real kine! Go home. Da bad kine spirit gone awready from yoa girl!”
29 Imaibo Jesu babin iu, “O abaiya’afotenamaim imih kwen, afiy o natu ihamiyika.”
30 So she go back home. Dea was da girl. She stay res on top da bed, an she no mo bad kine spirit.
30 Babin matabir in ana bar tit ana kek gem yan inu’in itin afiy ihamiy titaka.
31 Jesus hele on from Tyre side, an go thru Sidon, to Galilee Lake, nea da Ten Towns.
31 Imaibo Jesu tafaram Taiya ihamiy Sidon wanawananamaim remor in Galilee harew kukuf yan re, naatu rabon Bar Merar Etei Umat Ronron hai me yan tit.
32 Dey bring one guy dat no can hear o talk right. Dey beg Jesus fo put his hands on top da guy.
32 Nati’imaim sabuw afa orot tainin gugurin, naatu menan sarusarubet i hibai hina Jesu biyan hitit naatu uman biyan tabutubun isan hifefeyan.
33 Jesus take him by da side wea neva have nobody. Den he stick his finga inside da guy ears, an spit, an touch da guy tongue.
33 Imih Jesu orot bai tit sabuw rou’ay gagamin ihamiyih akisinamo nabinamaim, naatu uman orot tainin wanawanan iuturiy, imaibo kwaitutur naatu orot menan butubun.
34 Jesus look up to da sky, an moan, an tell, “Efata!” Dat mean, “Open up!”
34 Matan au mar nuw ra’at dogoron tutufin erawous naatu orot isan eo, “Efata,” anayabin “Kubotawiy!”
35 An right den an dea da guy ears an his tongue come good, an he can talk good.
35 Mar ta’imonamo orot tainin botawiy tur nowar naatu menan yamutufur tur eo gaigiwas.
36 Jesus tell dose guys, “No tell nobody bout dis!” But da mo he tell dat, da mo dey go tell.
36 Naatu Jesu sabuw eotanih eo, “Men yait ta ana tur kwana’owen.” Baise i mar etei sisinaf imih mar etei isan hio.
37 All dis fo real kine blow da peopo mind. Dey tell, “Dis guy, he fo shua do eryting good! He even make da peopo dat befo no can hear, now can hear, an da peopo dat befo no can talk, now can talk!”
37 Sabuw anababatun hai kasiy ra’at hifofofor men kafaita, naatu hio “Sawar etei’imak sinafen gewas! Naatu i karam boro niwa’an tainih gugurih tur hinanowar naatu awah gugih tur hinao!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.