Marcos 14
gdf (GDF) vs NTLH
1 Tǝmga khǝna mits kǝ khwaɗga ɗitsaɗits ai ǝn kwarud dǝ khwaɗga brudiye kwal yist. Ka gat ɗul vi Yasu kǝ zik zikan na kǝ zil kǝsakh, zǝ li tsagdu ndzikha ndzikh ɓǝghanyan, kǝ kǝɗa kǝɗa kǝmts.
1 Faltavam dois dias para a Festa da Páscoa e a Festa dos Pães sem Fermento . Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Ai ka nǝv itar, “Na kiyam da viya viya fitsa khwaɗga bi, wirva da tsiya gadla udakh.”
2 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
3 Madv Yasu ǝn kǝs Betani, ǝn zu kaf ǝn fǝta Bitrus ai tsa ndzikǝn fǝch. Ka saks kǝ nusen dǝ wal bǝtbǝtan ǝn khatakw ai dzaw gan ǝn tǝf. Ka nguranǝf ad khatakwa, ka ɗiyarǝm ad wal bǝtbǝtanen ǝn ghǝr kǝ Yasu.
3 Jesus estava no povoado de Betânia, sentado à mesa na casa de Simão, o Leproso. Então uma mulher chegou com um frasco feito de alabastro , cheio de perfume de nardo puro, muito caro. Ela quebrou o gargalo do frasco e derramou o perfume na cabeça de Jesus.
4 Ka bazala rǝv kǝ chalǝm udakhe ǝn vin. Ka nǝv itar kǝ itsawar, “Uɗa lava tsin ǝn bazdu wal bǝtbǝtan ai dzaw gan ǝn tǝf ndǝkini?
4 Alguns que estavam ali ficaram zangados e disseram uns aos outros: — Que desperdício!
5 Azǝgha tsa sukwdu ud, tsa gǝmaduwud kwaɓ mal kǝ kwaɓe ǝn pǝlarud kǝ dadak tlǝr ǝn vǝg, ka batrud ad kwaɓ sar kǝ talagakh.” Ka tavarghǝr itar di kǝ nusen char.
5 Esse perfume poderia ter sido vendido por mais de trezentas moedas de prata , que poderiam ser dadas aos pobres. Eles criticavam a mulher com dureza,
6 Ka nǝv Yasu tsitar, a ɗuman ad nusǝn “Uɗa lava tsukur ǝn njǝgharu njǝghi? A manakai ad dǝg khwaran.
6 mas Jesus disse:
7 Tsika fatsiya da kur zǝ talagakh. Tǝkha kur kǝ mǝlatru ǝn tǝ itsera kǝ sarte ǝn na kur. Ai ka, da dagh ba kiyam zǝ kur tsika fatsi bi.
7 Pois os pobres estarão sempre com vocês, e, em qualquer ocasião que vocês quiserem, poderão ajudá-los. Mas eu não estarei sempre com vocês.
8 A mangan ad khalavuwa dǝge a mangin. A ɗiyo ad wal bǝtbǝtan an tǝ vǝghar, ki da ɗika kǝ khǝɗa ka da khǝɗ.
8 Ela fez tudo o que pôde, pois antes da minha morte veio perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
9 Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, itsa da kwardu ǝn varud lav zǝɗa kǝ tsǝna nǝn, ǝn lard daghan, dǝgǝn na manga nusna da kwardu kwarud ki da dzama da dzam.”
9 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
10 Ka dala Yakhuda Iskariyoti kitakul ǝn tǝb kǝ furakh Yasu kǝlatǝm mits, da vak zik zikan na kǝ zil kǝsakh, kǝ batǝrdu Yasu.
10 Judas Iscariotes, que era um dos doze discípulos, foi falar com os chefes dos sacerdotes para combinar como entregaria Jesus a eles.
11 Tsǝna tsitar ad yana ka zǝɗatru char. Ka manarkhai itar lanji da bara kwaɓ. Ka farsa Yakhud ad gat ɗule da batǝrduwin ad Yasu.
11 Quando ouviram o que ele disse, eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele. Assim Judas começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus.
12 Fitsa chak kǝ zu brudiye kwal yisti, fitsa khǝr mbaklak khwaɗga ɗitsaɗits. Ka ndiɗarwar furakh sar kǝ Yasu, kwarne, “Ən varǝn nakha da ɗikakhana kǝnda vake da zu dakha kaf ɗitsaɗitsi?”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , em que os judeus matavam carneirinhos para comemorarem a Páscoa , os discípulos perguntaram a Jesus: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da Páscoa para o senhor?
13 Ka ɓǝlanǝf Yasu ad furakh sar mits, niya tsitar, “Dam daks da dlǝmdla kǝs, da gama kur zǝ ude ǝn ɓa shuguda yu. Gatams gat.
13 Então Jesus enviou dois discípulos com a seguinte ordem:
14 Da daghin da mǝgh, ka nikur kǝ dadak mǝgh, nǝv malǝm, “Mǝdla kǝnda mǝdla dǝ gude da zudin kaf ɗitsaɗitsa zǝ furakh sar’
14 e digam ao dono da casa em que ele entrar que o Mestre manda perguntar: “Onde fica a sala em que eu e os meus discípulos vamos comer o jantar da Páscoa?”
15 Da mǝdlakura mǝdla dǝ zikan kǝ gud lind, ai udzalud ɗikana ɗika kǝ khwaɗg. Ɗikama kiyamana dǝg zuwun vin.”
15 Então ele mostrará a vocês no andar de cima uma sala grande, mobiliada e arrumada para o jantar. Preparem ali tudo para nós.
16 Ka dala furakhen da dlǝmdla kǝsa, tlarghǝr itar kǝ digitakh, ndǝkve tsa kwara tǝrkhai Yasu. Ka ɗikana itar ad dǝg zuwa khwaɗga ɗitsaɗits.
16 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
17 Ɓǝlga kǝ khagwa, ka sagh Yasu zǝ furakh sar kǝlatǝm mits da mǝghen.
17 Quando anoiteceu, Jesus chegou com os doze discípulos.
18 Madv itar ǝn zu kaf, ka nǝv Yasu tsitar, “Ən tǝkha kura tǝkha kǝ, kitakul ǝn kur, ai ǝn zuwa kaf zǝ kǝ, da bǝkdu bǝg.”
18 Enquanto estavam à mesa, no meio do jantar, ele disse:
19 Ka bazala rǝv tsitar char. Ka nǝv itar tsin dǝ kitakw kitakw, “Ka nagha?”
19 Eles ficaram tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu, está?
20 Ka nggauga Yasu kwarne, “Kitakul ǝn kur kǝlatǝm mits na, ude ǝn zuwa kǝnda kaf ǝn kwat kitakul.
20 Jesus respondeu:
21 Da ǝmtsa Zǝr Ud ndǝkve a vindzǝgud ǝn tǝghǝr tsin. Ai ya ɗangwa kǝ ude da bǝdu Zǝr Ud. Adara tsa yiga bu dǝ yanen kǝ ud bi.”
21 Pois o
22 Madv itar ǝn zu kaf, ka ɓǝf Yasu ad brudi, kwarar khai ad us kǝ Yazhigǝl, ka kwachanan. Batran kǝ furakh sar, niya tsitar, “Chawam chaw, vǝgharen.”
22 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
23 Ka ɓǝf ad kwate dǝ yu inabi, kwarar khai dǝ us kǝ Yazhighǝl. Ka batran, daghan tara ka khǝɓaru.
23 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, e todos beberam do vinho.
24 Ka nǝv Yasu tsitar, “Ina vizhar dǝg lanji, ai ɗiduwud kǝ wirva udakh zikǝn.”
24 Então Jesus disse:
25 Ən kwara kura kwara kǝ, aghba ka da khǝɓ yu inabi bi, akwa sarte da khǝɓa ka tlǝrna wilwan sar kǝ yu inabi ǝn tlǝksa Yazhigǝl.”
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
26 Ɓǝlga kǝ Yasu zǝ furakh sar ad ndusa. Ka sawal itara, dal itar da tǝ ghuɓ Oliv.
26 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
27 Ka nǝv Yasu tsitar, “Daghanura da khwaya kur dǝgal, da ɗukda ɗuwa kur. Wirva vindzan kwarne,
27 E Jesus disse aos discípulos:
28 Ai ǝn tǝkhal kǝ tsiyif tsiya tsǝkǝn ngitl, kǝn da dala tǝghǝr tsukur da khaya Galili.”
28 Mas, depois que eu for ressuscitado, irei adiante de vocês para a Galileia.
29 Ka nǝv Bitrus kǝ Yasu, “Itsa kwazga itar daghan, na ka da ɗuwakhs ɗuwa bi.”
29 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem!
30 Ka nǝv Yasu kǝ Bitrus, “Ən tǝkha kha tǝkha kǝ, ǝn khuɗ viɗ khan, kǝda wuga kǝ ghwachik sig mits, da bǝg tsugu tsakatsǝg kha sig khǝkǝrɗ.”
30 Mas Jesus lhe disse:
31 Ka gwidǝn Bitrus ad khwarar kwara kwarne, “Itsa da ǝmtsa ki dagh, na ka da bǝg tsugu tsakhatsǝg bi.” A kwarakhga ndǝkyan chalǝm furakh sar daghan.
31 Mas Pedro repetia com insistência: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
32 Ən tǝkhal kǝ yana, ka dala Yasu dagha zǝ furakh sar da tǝ vaken ai ɗakhdud Gatsamani. Ka niya tsitar, “Ndzamga ndzǝg ǝn van, dǝgal da ɗǝgawa kǝ.”
32 Jesus e os discípulos foram a um lugar chamado Getsêmani. E Jesus lhes disse:
33 Ka ɗaghga Yasu ad Bitrus, zǝ Yakub, zǝ Yukhan dǝgal dagha zin. Ka soghǝr bazala rǝv zǝ dzamghǝr kǝ Yasu.
33 Então Jesus foi, levando consigo Pedro, Tiago e João. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
34 Ka niya tsitar, “Rǝvara righan da baza rǝv, ai da tǝgh kǝ kǝɗkai. Giɗam giɗa ǝn van, ɗem nikur.”
34 e disse a eles:
35 Dal tsin da tǝvuk khǝɗikǝn, ka khǝmbǝgan dǝ khuɗ khuɗ, ka ɗǝgawa tsin kwarne, da tǝkhin kǝ manawan, ɓakghǝr ɓud ad ina kǝ sarta dlaɗ.
35 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e pediu a Deus que, se possível, afastasse dele aquela hora de sofrimento.
36 Ka ni “Dada, itsauɗa ǝn manawa man ǝn vakagh. Tsa ɓakghǝra kha dǝ ina kǝ dlaɗ. Tsakhǝnmina, dǝge ǝn na ka ba da manud bi, ai dǝge ǝn nakh.”
36 Ele orava assim:
37 Guyoghǝr kǝ Yasu da vak furakh sarna khǝkǝrɗ, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar. Ka niya kǝ Bitrus, “Siman ǝn khǝn khar kura? Atsuk tǝgh bakh kur kǝ manga ɗǝm, kǝ dǝg aw kitakula?
37 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
38 Ɗem nikur zǝ man ɗǝgau, ki khek da ɓǝla tsukur da kura. Sǝɗikwa, ǝn nagha dǝ man tlǝr kwaran, ma vǝgha a khǝtsaru ndzǝɗ.”
38 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
39 Ka gwidǝn dala da ɗǝgau kǝ dǝg mits, ka gwayars kǝ ɗǝgawe tsa chak.”
39 Jesus foi outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Gwiyoghǝr tsin saks da vak furakh saren, ka tlatǝrghǝr ǝn khǝn khar, wirva khar ǝn di tsitar char. Wirvǝn tsa ba itar ad dǝge da kwarara itar bi.
40 Em seguida, voltou ao lugar onde os discípulos estavam e os encontrou de novo dormindo. Eles estavam com muito sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos. E não sabiam o que responder a Jesus.
41 Ka dala, gwiyoghǝr kǝ dǝg khǝkǝrɗ da vak furakh saren, ka niya tsitar, “Dlakh kur ǝn khǝn khar zǝ fǝtava? A tlal, vazam vaz, a sagh sarte da bǝduwud Zǝr Ud, da dǝv kǝ li khaipakh.
41 Quando voltou pela terceira vez, Jesus perguntou:
42 Tsiyam tsi, ndziyam dǝgal. Auna dadake da bǝkdu bǝg a sagh.”
42 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
43 Madv Yasu dlǝn kwar lav, ka sagh Yakhud ai kitakul ǝn tǝɓ kǝ kǝlatǝm mits, dagha zǝ dzakhava udakh zikǝn. Khwatan katsakarakh zǝ yaghwatakh ǝn dǝvakh tar. Zikzikan na kǝ zil kǝsakh, zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh kǝ ɓǝlatǝrǝf.
43 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes, pelos mestres da Lei e pelos líderes judeus.
44 Yakhud dadak bǝdu bǝgena, audzala kǝbits tǝrkhai kǝbitsa kǝ dzakhava udakhen kwarne, “Dadake da bruwa ka, in udanen, viyam viyǝn dǝgala, khutana kur char.”
44 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam e levem bem seguro o homem que eu beijar, pois é ele.”
45 Sa tsitara, ka dala Yakhud ger da vak Yasu. Ka ni, “Malǝm, ka bru Yasu tsin.
45 Logo que chegou perto de Jesus, Judas disse: — Mestre! E o beijou.
46 Ka viga udakhen ad Yasu. Khutana itar char.
46 Então eles pegaram Jesus e o prenderam.
47 Ka ndǝɗadal fang ǝn tǝb kǝ liye ǝn ghitsgan ǝn vin ad katsakar sar. Ka tsaɓgan ad vǝɓ ndangan kǝ zil kǝs, ǝntlardu ad tlim.
47 Mas um dos que estavam ali tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
48 Ka ndiɗatǝrwal Yasu, kwarne, “Sǝnkarakh khǝka, ǝn sǝgawal kur dǝ katsakarakh zǝ yaghwatakh da vika viya?
48 Então Jesus disse para aquela gente:
49 Tsika fatsi da ka zǝ kur ǝn tsagdutsag ǝn Fǝta Yazhigǝl, a vikai ba kur bi. Ai manava kǝ righda dege a vindzgud ǝn kaɗkaɗ Yazhigǝl.”
49 Eu estava com vocês todos os dias, ensinando no pátio do Templo, e vocês não me prenderam. Mas isso está acontecendo para se cumprir o que as
50 Ka khwayala furakh sar daghan, ɗuwars itar.
50 Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
51 Ka nǝg dakhalen a gatars kǝ Yasu, na gabag ǝn tǝvǝgh tsin bi, uk lǝgwit khǝngan. Tsǝn nagha itar ad viya vi,
51 Um jovem, enrolado num lençol, seguia Jesus. Alguns tentaram prendê-lo,
52 ka ngǝdlgan ǝn vak tar. Khwayal dǝgal kwal kadlang ǝn tǝ vǝgha sar.
52 mas ele largou o lençol e fugiu nu.
53 Ən tǝkhal kǝ viga viya kǝ dzakhava udakhen ad Yasu, ka ɓal itar da vak ndangan kǝ zil kǝs. Ka dzafkhe zik zikan na kǝ zil kǝsakh, zǝ malanakh ǝn tǝghǝr kǝ udakh zǝ li tsagdu ndzikha ndzikh ǝn vak kitakul.
53 Em seguida, levaram Jesus até a casa do Grande Sacerdote , onde estavam reunidos os chefes dos sacerdotes, alguns líderes dos judeus e alguns mestres da Lei.
54 A gatars Bitrus kǝ Yasu tsugun kǝ tsub, tangw da tǝ gǝlvakh ndangan kǝ zil kǝs. Ka ndzǝgan ǝn vin da zǝ li uf udakh, ǝn ɗir kar.
54 Pedro seguiu Jesus de longe e entrou no pátio da casa do Grande Sacerdote. Ele sentou-se perto do fogo, com os guardas, para se esquentar.
55 Zik zikan na kǝ zil kǝsakh zǝ daghan li taka lav, ǝn gat udakhe da ǝntlarva lav fila fila kǝ Yasu itar, kǝ nǝghda kǝɗga kǝɗa tsitar. Ai ka mbǝladu ba itar bi.
55 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando encontrar alguma acusação contra Jesus a fim de o condenarem à morte. Mas não conseguiram nenhuma.
56 Tsakhǝnmina zikǝn udakhe a sarawal kǝ ngatlarva fil. Ai fila tara a dzǝf bǝn tǝ dǝva kitakw bi.
56 Muitos diziam mentiras contra ele, mas as suas histórias não combinavam umas com as outras.
57 Ka tsiyif yakhaya kǝ udakh, ka kwarga itar ina kǝ fil ǝn tǝghǝr kǝ Yasu.
57 Alguns se levantaram e acusaram Jesus com mentiras. Eles diziam:
58 “A tsǝna tsǝkǝnda ina kǝ ud ǝn kwar kwarne, ‘Tǝkha ka kǝ khǝtana Fǝta Yazhigǝl nǝ ai ndǝrga udakh. Ka ndǝrga ka tlǝrn ǝn khǝna khǝkǝrɗ. Ai ud ba da ndǝran bi.’ ”
58 — Nós ouvimos quando ele disse: “Vou destruir este Templo que foi construído por seres humanos e, em três dias, levantarei outro que não será construído por seres humanos.”
59 Tsakhǝnmina, fila tara dzǝf bǝn tǝ dǝva kitakw bi.
59 Mesmo assim as suas histórias não combinavam umas com as outras.
60 Ka tsiyif ndangan kǝ zil kǝs ǝn tǝvuk tar. Ka ndiɗarwal kǝ Yasu kwarne, “Na kha dǝ lave tǝkhakha kǝ kwargan ǝn tǝghǝr kǝ lave ǝn kwara itar ǝn tǝghǝr tsǝkha?”
60 Aí o Grande Sacerdote se levantou no meio de todos e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender dessa acusação?
61 A mbǝɗa ba Yasu ad khay bi.
61 Mas Jesus ficou calado e não respondeu nada. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Você é o
62 Ka nǝv Yasu tsin, “An nǝv Yasu, da nǝgha nǝgha kur Zǝr Ud ǝn ndzǝgan ǝn tǝ dǝva kaf Dadak Ndangan daghan, zǝ sǝgdagh ǝn ghwik ǝn gharazhigǝl.”
62 Jesus respondeu:
63 Ka kwakhdu ndangan kǝ zil kǝs ad katlang sar. Ka ndiɗatǝrwal, “Uɗa dla lava tsǝkiyam ǝn gat tlǝrna shidakhi?
63 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Não precisamos mais de testemunhas!
64 “A tsǝna tsukur ad nena Yazhigǝle a mangin. Uɗa ɗayaghǝruri?”
64 Vocês ouviram esta blasfêmia contra Deus! Então, o que resolvem? Todos estavam contra Jesus e aí o condenaram à morte.
65 Ka tafarva chalǝm udakh ad shaghwvai kǝ Yasu, mbusar khai itar ad vak di, ka kǝɗǝf itar. Ka nǝv itar, “Kwara kǝnda lav tlayang tlayang, war kǝ kǝɗfǝkhe?” Ka ɓala li uf udakha, ka kǝɗǝf itar.
65 Então alguns começaram a cuspir nele. Cobriam o rosto dele, davam bofetadas nele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe! E também os guardas o pegaram e lhe deram bofetadas.
66 Ən tǝkhal kǝ yana, madv Bitrus ǝn ndzǝgan ǝn tǝ gǝlvagh mǝghen, ka sagh dugh kuɗig ndangan kǝ zil kǝs da tǝ gǝlvaghen.
66 Pedro ainda estava lá embaixo no pátio, quando apareceu uma das empregadas do Grande Sacerdote .
67 Nǝgha tsin ad Bitrus ǝn ɗir kar, ka vazarvar char.
67 Ela viu Pedro se esquentando perto do fogo, olhou bem para ele e disse: — Você também estava com Jesus de Nazaré.
68 Ka bǝg tsugu tsin. Ka ni, “Ən tsa ba ka dǝge ǝn kwara kha lavǝn tǝghǝr bi.” Ka dala da tǝ ghay rang.
68 Mas ele negou, dizendo: — Eu não o conheço. Não sei do que é que você está falando. E saiu para o corredor. Naquele momento, o galo cantou.
69 Ka gwidǝn nǝgha nǝgh kǝ dugh kuɗigen ad Bitrus ǝn vin, ka niya kǝ udakhe ǝn ghitsǝn vin tsugun, “Ina kǝ uda, kitakul ǝn li dagha zǝ in.”
69 Quando a empregada viu Pedro ali, começou a dizer aos que estavam perto: — Este homem é um deles.
70 Ka gwidǝn bǝg tsugu kǝ Bitrus.
70 Mas ele negou outra vez. Pouco depois, as pessoas que estavam ali disseram de novo a Pedro: — Não há dúvida de que você é um deles, pois você também é da Galileia.
71 Ka farsa Bitrus ad tlap ghǝr sar, zǝva waɗatra waɗa tsin kwarne, “Ən tsa ba ka dǝ udan nǝn kwara kur lavǝn tǝghǝr bi.”
71 Aí Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem de quem vocês estão falando! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade!
72 Tǝvin tǝvin ka wuga ghwachik kǝ dǝg mits. Ka dzamana Bitrus ad lave tsa kwararkhe Yasu, kwarne, “Kǝda wuga kǝ ghwachik kǝ dǝg mitsa, da bǝg tsugu tsatsǝgarakha sig khǝkǝrɗ.” Ka tuwa tsin char.
72 Naquele instante o galo cantou pela segunda vez, e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante duas vezes, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro caiu em si e começou a chorar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.