Atos 23

Surat Ralan na'a Vaidida (FRD) vs ARC

Sair da comparação
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 Paulus nsiꞌik nanuang tamata ovi rdoku naꞌa Yahudi rira sidovung dawan yai ma nfalak ne, “Terang a valing averi! Ralang ilaꞌa lolin watan naꞌa afa ovi otu ra verin Ubu, ma naran amar ini.”
1 E, pondo Paulo os olhos no conselho, disse: Varões irmãos, até ao dia de hoje tenho andado diante de Deus com toda a boa consciência.
2 Nangrihi munuk wean inyai, na Yahudi rira Mela Falurut Ilaꞌa i naran Ananias nfareta lahir ma tamata ovi rdir-ebang ia rfari sumarn.
2 Mas o sumo sacerdote, Ananias, mandou aos que estavam junto dele que o ferissem na boca.
3 Ba Paulus nfalak verin Mela Falurut Ilaꞌa yai ne, “Ubu veka nfari oa, tevek mweang tamata ra ma fwalak afa isa, naꞌuk motu afa liak! Oa mdoku inyai ma fwaleka inukun verin yaꞌa ovu Musa Ni inukun ra, naꞌuk mangal inukun avyai, tevek fwareta tamata ra ma rfari yaꞌa!”
3 Então, Paulo lhe disse: Deus te ferirá, parede branqueada! Tu estás aqui assentado para julgar-me conforme a lei e, contra a lei, me mandas ferir?
4 Tamata ovi rdiri ebang Paulus rfalak ne, “Hei, deka fwalak sian Ubu Ni Mela Falurut Ilaꞌa!”
4 E os que ali estavam disseram: Injurias o sumo sacerdote de Deus?
5 Paulus nfalak ne, “Did tinemun, yaꞌa wol ukaꞌa ne ia Mela Falurut Ilaꞌa ia. Surat Ralan nfalak ne, ‘Deka fwalak sian tamata dawan i nban-ulu verin mu tamata ra.’ ”
5 E Paulo disse: Não sabia, irmãos, que era o sumo sacerdote; porque está escrito: Não dirás mal do príncipe do teu povo.
6 Paulus nkaꞌa ne, tamata ovi rdoku sidovung dawan yai, boku rtali sidovung isa naran Saduki, boku vali rtali sidovung i naran Farisi, ba nafwak ne, “Wou, terang a valing averi! Yaꞌa tamata Farisi yaꞌa, ovu ubung-nusing ra Farisi vali ira. Mia fyaleka inukun verin yaꞌa naꞌa ini, tevek orang ne, Ubu veka nfavaꞌat ewal tamata ovi rmata roak!”
6 E Paulo, sabendo que uma parte era de saduceus, e outra, de fariseus, clamou no conselho: Varões irmãos, eu sou fariseu, filho de fariseu! No tocante à esperança e ressurreição dos mortos sou julgado!
7 Nfalak munuk wean inyai, na tamata Farisi ovu Saduki ra rsitaku ulurira ra naꞌa rira fikiran, ba rira sidovung dawan namaꞌar naꞌut irua.
7 E, havendo dito isto, houve dissensão entre os fariseus e saduceus; e a multidão se dividiu.
8 Tamata Saduki ra rfalak ne, tamata ovi rmata roak veka wol rvaꞌat ewal. Rfalak vali ne, Ubu Ni sansinir ra tali lanit ratan ovu roh ra wol rnaꞌa. Naꞌuk Farisi ra rorang ne, afa avyai rnaꞌa munuk.
8 Porque os saduceus dizem que não há ressurreição, nem anjo, nem espírito; mas os fariseus reconhecem uma e outra coisa.
9 Vangoa-vanga ntafal ma dawan, na Farisi boku ovi rair Musa ni inukun ra rdiri lahir ma rangal Saduki ra ma rfalak ne, “Ami wol amdav-nala tamata ini ni sala! Beta ne roh isa te Ubu Ni sansinir isa ntali lanit ratan nangrihi lahir verin ia!”
9 E originou-se um grande clamor; e, levantando-se os escribas da parte dos fariseus, contendiam, dizendo: Nenhum mal achamos neste homem, e se algum espírito ou anjo lhe falou, não resistamos a Deus.
10 Vangoa-vanga ntafal ma dawan ilaꞌa roak, ba suldadu dawan i nban-ulu verin sidovung suldadu yai nbobar beta ne, rsit-rsat Paulus. Ba nfareta ni suldadu ra ma ti rala ia tali ira, ma rovun ia rti rira markas a.
10 E, havendo grande dissensão, o tribuno, temendo que Paulo fosse despedaçado por eles, mandou descer a soldadesca, para que o tirassem do meio deles e o levassem para a fortaleza.
11 Ovan yai, na Duilaꞌa nma ma ndir-ebang Paulus ma nfalak ne, “Ralam deka kakoꞌu ta baba! Fwamalik roak Yaꞌa naꞌa Yerusalem, ba wean inyai vali veka fwamalik Yaꞌa naꞌa Roma.”
11 E, na noite seguinte, apresentando-se-lhe o Senhor, disse: Paulo, tem ânimo! Porque, como de mim testificaste em Jerusalém, assim importa que testifiques também em Roma.
12 Ni ilyan varverak a, na Yahudi boku rasdovu ira ma raꞌan vai isa mane rfedan Paulus. Ira rafwaba lahir ne, wol rafnaꞌan te rafnenu, ti naran i rfedan ia.
12 Quando já era dia, alguns dos judeus fizeram uma conspiração e juraram dizendo que não comeriam nem beberiam enquanto não matassem a Paulo.
13 Tamata ovi rasdovu ira ma rfedan Paulus, vutfaꞌat rahin.
13 E eram mais de quarenta os que fizeram esta conjuração.
14 Ira rti ma rfalak verin Yahudi rira dawan mela falurut ra ovu Yahudi rira dawan liak ra ne, “Ami amafwaba roak ma wol amafnaꞌan te amafnenu lahir, ti naran i amfedan Paulus.
14 Estes foram ter com os principais dos sacerdotes e anciãos e disseram: Conjuramo-nos, sob pena de maldição, a nada provarmos até que matemos a Paulo.
15 Ba amera tali mia ovu dawan ovi rdoku Yahudi rira sidovung dawan ma myera verin suldadu dawan i nban-ulu yai, ma novun Paulus ma ndiri wahabira ralan ra. Fyalak ne, inabira ma myorat ma lolin afa tali ia. Amasusan roak tenamami ra ma amnaban watan ia ma wol nma naran ini obin, na amfedan roak ia.”
15 Agora, pois, vós, com o conselho, rogai ao tribuno que vo-lo traga amanhã, como querendo saber mais alguma coisa de seus negócios, e, antes que chegue, estaremos prontos para o matar.
16 Naꞌuk Paulus uran a, yanan brana nrenar afa ovi rfalak ra, ba nti suldadu rira markas a, ma nfalak verin Paulus.
16 E o filho da irmã de Paulo, tendo ouvido acerca desta cilada, foi, e entrou na fortaleza, e o anunciou a Paulo.
17 Ba Paulus nera suldadu dawan isa ma nfalak verin ia ne, “Baba, movun kasikoꞌu ini ti verin bira suldadu dawan i nban-ulu yai, tevek mane nfalak afa isa verin ia.”
17 E Paulo, chamando a si um dos centuriões, disse: Leva este jovem ao tribuno, porque tem alguma coisa que lhe comunicar.
18 Suldadu dawan yai novun ia ti verin ni suldadu dawan i nban-ulu yai ma nfalak ne, “Baba, Paulus i raꞌabuꞌi ia yai nera ma ovun kasikoꞌu ini nma, tevek mane nfalak afa isa verin oa.”
18 Tomando-o ele, pois, o levou ao tribuno e disse: O preso Paulo, chamando-me a si, me rogou que te trouxesse este jovem, que tem alguma coisa que dizer-te.
19 Suldadu dawan i nban-ulu yai ntaha kasikoꞌu yai liman ma ti rdir-aling ira ma norat ia ne, “Baba, mane fwalak aka verin yaꞌa?”
19 E o tribuno, tomando- o pela mão e pondo-se à parte, perguntou-lhe em particular: Que tens que me contar?
20 Kasikoꞌu yai nfalak ne, “Baba, Yahudi ra raꞌan vai isa roak ma rlabir waweang oa, ma rera verin oa ma ilyan veka movun Paulus muti rira sidovung dawan, boma rorat ma lolin ewal afa boku tali ia.
20 E disse ele: Os judeus se concertaram rogar-te que amanhã leves Paulo ao conselho como tendo de inquirir dele mais alguma coisa ao certo.
21 Naꞌuk era verin oa ma deka morang ira, tevek tamata vutfaꞌat rahin rfonak roak ira mane rfedan ia. Ira rafwaba roak ma wol rafnaꞌan te rafnenu lahir, ti naran i rfedan Paulus. Fiang ini ira rnaban watan ne, mtorung te wahal.”
21 Mas tu não os creias, porque mais de quarenta homens dentre eles lhe andam armando ciladas, os quais se obrigaram, sob pena de maldição, a não comerem nem beberem até que o tenham morto; e já estão apercebidos, esperando de ti promessa.
22 Ba suldadu dawan i nban-ulu yai nfalak verin ia ne, “Deka fwalak verin tamata isa vali ne, fwamalik roak afa ini verin yaꞌa.”
22 Então, o tribuno despediu o jovem, mandando-lhe que a ninguém dissesse que lhe havia contado aquilo.
23 Nata suldadu dawan i nban-ulu yai nsinir ni suldadu dawan irua ma nfalak verin ira ne, “Misdovu suldadu ratut irua, ovu suldadu vutfitu ovi rarata kuda ra, ovu vali suldadu ratut irua ovi rtaha vunut ra, ma ovan ini kaꞌa bi jam sembilan, na miti Kaisarea.
23 E, chamando dois centuriões, lhes disse: Aprontai para as três horas da noite duzentos soldados, e setenta de cavalo, e duzentos lanceiros para irem até Cesareia;
24 Myala vali kuda ifira verin Paulus, boma msyiꞌik ma lolin ia ma myovun ia ti verin Gubernur Feliks.”
24 e aparelhai cavalgaduras, para que, pondo nelas a Paulo, o levem salvo ao governador Félix.
25 Nata ntulis surat isa ma nala verin ira ma rtaha. Surat yai ngoan a ne,
25 E escreveu uma carta que continha isto:
26 “Gubernur Feliks, yaꞌa alang ma dawan oa. Yaꞌa ini Klaudius Lisias, ala salam verin oa.
26 Cláudio Lísias a Félix, potentíssimo governador, saúde.
27 Yahudi ra rtaha tamata ini ma sarseri mane rfedan watan ia. Yaꞌa urenar roak ne, tamata Roma ia, ba ovun ning suldadu ra ma amala ia tali tamata ovi mane rfedan ia.
27 Este homem foi preso pelos judeus; e, estando já a ponto de ser morto por eles, sobrevim eu com a soldadesca e o livrei, informado de que era romano.
28 Yaꞌa inak ma ukaꞌa ne, rmangadu ia naꞌa aka, ba ovun ia ma amati Yahudi rira sidovung dawan.
28 Querendo saber a causa por que o acusavam, o levei ao seu conselho.
29 Urenar ne, afa ovi rfalak ma rmangadu ia rtali rira inukun ra watan ma vair ia, naꞌuk wol udav-nala ni sala ma taꞌabuꞌi te tfedan ia.
29 E achei que o acusavam de algumas questões da sua lei, mas que nenhum crime havia nele digno de morte ou de prisão.
30 Urenar vali ne, Yahudi ra rafwaba ma rfedan ia, ba ufareta ning tamata ra ma rovun ia ti verin oa ta baba. Ufalak vali verin tamata ovi rmangadu ia ma rtaha ngrihi ini ti verin oa. Ning surat a lawan watan ini.”
30 E, sendo-me notificado que os judeus haviam de armar ciladas a esse homem, logo to enviei, mandando também aos acusadores que perante ti digam o que tiverem contra ele. Passa bem.
31 Ba ovan yai, na suldadu avyai rot-orang afa ovi rira dawan nfareta verin ira, ma rovun Paulus rti ahu isa naran Antipatris.
31 Tomando, pois, os soldados a Paulo, como lhes fora mandado, o trouxeram de noite a Antipátride.
32 Ni ilyan a ma raran ahu yai, na suldadu ovi ravul kuda ra rovun Paulus rti Kaisarea, na ovi rban-earira rewal ira rti rira markas a naꞌa Yerusalem.
32 No dia seguinte, deixando aos de cavalo irem com ele, tornaram à fortaleza;
33 Suldadu ovi ravul kuda ra ti raran Kaisarea, na rala lahir surat yai verin Gubernur Feliks, ovu rovun vali Paulus verin ia.
33 os quais, logo que chegaram a Cesareia e entregaram a carta ao governador, lhe apresentaram Paulo.
34 Gubernur yai nbas munuk surat yai, beti norat Paulus ne, ntali propinsi inba. Paulus nfalak ne, ntali propinsi Kilikia,
34 E o governador, lida a carta, perguntou de que província era; e, sabendo que era da Cilícia,
35 ba ia nfalak verin Paulus ne, “Yaꞌa veka urenar oa, naꞌuk unaban tamata ovi rmangadu oa rma raran ini veki.”
35 disse: Ouvir-te-ei quando também aqui vierem os teus acusadores. E mandou que o guardassem no pretório de Herodes.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.