Marcos 12

bvw (BVW) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Tǝrkaakǝ Yǝso shunandǝ kandǝ tǝ sakǝt shundǝ ndakǝnwa: "Nifǝsǝ nat hitǝ inabi ensi, tauraǝn hi tǝ thlara, rekǝn mbǝt yimmandǝ hwanchi inabi tǝkǝnsi, a tinkǝn kǝtǝn pu hitǝkǝnhar. Fǝrang na funǝ fa huɗatkǝn, kana pǝɗata hachahai somǝn.
1 Depois Jesus começou a falar-lhes por parábola:
2 Saakǝ farǝ ɗamhwanchi inabi tǝkǝn, thlǝnkǝn mafat'en har ǝrtǝ kǝ mbǝɗa fichile tǝr kǝ hitiyu, kǝthlǝm kǝ thlangndǝ hwanchi inabi chiyu a hitǝkǝn.
2 No tempo da colheita, mandou um servo para que recebesse dos lavradores a sua parte dos frutos da vinha.
3 Fa tǝr hitǝkǝn kǝsagndǝ mafaɗiyu tǝpangnda, kalkǝndǝndǝhi pǝɗakǝn har chaa.
3 Mas os lavradores o agarraram, espancaram e o despacharam de mãos vazias.
4 Ngǝrkǝ lǝ hitiyu thlǝnna mafata kandǝ somǝn, erkǝndǝndi tǝpangnda in, sangndǝ ǝnnat harǝ fata.
4 De novo, enviou-lhes outro servo, e eles bateram na cabeça dele e o insultaram.
5 Ngǝrkǝna thlǝn yuna, leya paɗ mbǝllangnda. Nakǝn kichu tǝ yakat fichile thlǝntǝn, funǝ tǝ tǝpangnda kanda funǝ tǝ mbǝllangndǝ kanda.
5 Mandou ainda outro servo, e a este mataram. Muitos outros lhes enviou, dos quais espancaram uns e mataram outros.
6 A tahkǝn nifǝ ǝrta, hwan lelǝ mbǝntǝn fatkǝn ka'ǝn. A mweshitkǝn lǝ hitiyu thlǝnkǝn ndi kǝ mbǝɗengnanda tǝ yarǝwa kittǝkǝn nanda fǝra mwanda hwe'engna.
6 — Restava-lhe ainda um: o seu filho amado. Por fim, mandou o filho, pensando: “O meu filho eles respeitarão.”
7 Fichile tǝrkǝ hitiyu ndangndandaniwa, Ale na sokta lǝ hitǝkǝnya a ɓama ɓǝma ɓǝllanda, kǝ sok hitǝkǝna i'nǝm.
7 Mas os tais lavradores disseram entre si: “Este é o herdeiro; venham, vamos matá-lo, e a herança será nossa.”
8 Kǝssangnda a ɓǝllangnda, muhangndi murrut kǝnaɗi kǝ ɗiffitǝ hitǝkǝn."
8 E, agarrando o filho, mataram-no e o lançaram fora da vinha.
9 Sahang Yǝso kandǝwa: "Saǝnkunifǝwa mǝnat lǝ hitiyu sǝta? Ni mbwa'anda kuni-nan mbǝlandǝ fa hundechiniyu kǝ fǝraǝn hitikǝna funǝ somǝn.
9 — Que fará, pois, o dono da vinha? Virá, exterminará aqueles lavradores e entregará a vinha a outros.
10 Tamwuni changngandǝ iya hur yarat shiwuncha Farǝwowa? Ngwiyi chertǝ fatinda sokka kukuwun tinda.
10 Vocês ainda não leram este trecho da Escritura:
11 Ndǝsǝta Lǝmwandǝniyu, paɗ ǝnat pǝɗandǝ kǝmfa hwanichengnǝm.
11 Isto procede do Senhor
12 Pǝktat fatǝr mbanda yahkǝndǝsa kǝsandǝ Yǝso kǝthlǝm mbǝssandǝwa fǝrkǝn sakǝt ɓǝɓi fa huɗechiniyu kǝ ɗar inchengnanda. Anakǝn kanda lechanda nofchi oiyu, kǝthlǝm ndǝkǝn mallangnda pǝɗaknda.
12 E procuravam prender Jesus, porque entenderam que ele havia contado essa parábola contra eles; mas temiam o povo. Então eles o deixaram e foram embora.
13 Farǝle, thlǝnkǝ pǝktechǝ funa hur Farisiyawecha tǝ nofcha Hiridus, kǝthlǝm kǝ mbǝsangndǝ chit'hansara Yǝso hi, a hur shiwunchi nat na mbuta ɓah nanda kǝsanda.
13 E enviaram a Jesus alguns dos fariseus e dos herodianos, para que o apanhassem em alguma palavra.
14 Satengnanda, ndangndǝwa: "Malɗǝm, shinani wa sokǝn lǝkitchita. Nofchǝ uf ǝrta mbǝɗeku yah i'ndekusǝwa. Lasakawu mbanda Fara ɗi a ɗar kitchita. Nakǝnya mbwa'ana kani keekesi kǝ kwanani chamta ɓǝɗa Kaisar kapat kutura Romacha ndu nga keekesuwa?
14 Chegando, disseram-lhe: — Mestre, sabemos que o senhor é verdadeiro e não se importa com a opinião dos outros, porque não olha a aparência das pessoas, mas, segundo a verdade, ensina o caminho de Deus; é lícito pagar imposto a César ou não? Devemos ou não devemos pagar?
15 Anakǝn a mbǝssa Yǝso sakta kohat nofchǝkǝn, ndangnakandǝwa: "Kǝthlǝmmǝ natuni ndǝfi kantara mban? Ɓamitǝn hanndǝmbǝlta Romawecha kǝ ni."
15 Mas Jesus, percebendo a hipocrisia deles, respondeu:
16 Ndǝkǝn ɓandǝndǝ ǝrta, sahkǝnwa, mirshingngiya tǝ thlǝmmǝ ɗarkǝnya i wuni?" Ndangndǝwa: "I Kaisar."
16 Eles trouxeram. E Jesus lhes perguntou: Eles responderam: — De César.
17 Ndang Yǝso kandǝwa: "Fǝramna Fara i naka i Fara paɗ fǝranguni Kaisar i naka i Kaisar." Pǝɗang ǝnatkǝn kandǝfǝ ka'ǝn tǝ ngǝmtǝ'en.
17 Então Jesus disse: E muito se admiraram dele.
18 Ɓak Sadukiyawecha mbǝs Yǝso, pǝktat fa tǝrmbanda fichile ndakwa thlatǝsa ɗiffitǝ mǝrtaɗǝwa. Sahangndǝmi tǝ ndatwa:
18 Então alguns saduceus, que dizem não haver ressurreição, aproximaram-se de Jesus e lhe perguntaram:
19 "Malɗǝm, yarang Musa kus tiya kanisi ndatwa, ma mir hwanman nifǝ kǝ hishnifa, meltǝ nuhnifihi nga hwechi'ensuwa, hwanmankǝn kǝ hishnifa nan kǝna reta kǝ ngalaǝn hwecha hwanmankǝntisǝ mǝrkǝyu, kǝthlǝm kǝɗa thlǝm hwanmankǝna mban.
19 — Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se um homem morrer e deixar mulher sem filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.
20 Hwanmanchisi muɗ kǝ hishcha, hwalat'hwankǝn thlekǝn perra, mǝrkǝn malutǝ hwehiwa,
20 Havia sete irmãos. O primeiro casou e morreu sem deixar filhos;
21 Chapatǝkǝn tǝrkǝn nuhmuruɗiyu kǝ nuhkǝn, mǝlan paɗ mǝrkǝn malutǝ hwehiwa. Sokkǝn kichu tǝ mǝkkatǝkǝn.
21 o segundo casou com a viúva e morreu, também sem deixar descendência; e o terceiro, da mesma forma.
22 Nakna mban kichuyu tuɓwaǝn hwanmanchi muɗyu malundǝ hwehiwa. A mweshitmikǝn ɓak nuhiyu mǝrta.
22 E, assim, os sete não deixaram descendência. Por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
23 Kǝthlǝm ndǝkǝn mbwa'ana kani, a thlata mǝmatcha nakna nat kǝ nuh wuni? Kǝthlǝm ufndǝ muɗ reɗndǝ tǝndi."
23 Na ressurreição, quando eles ressuscitarem, de qual deles ela será a esposa? Porque os sete casaram com ela.
24 Ndang Yǝso kandǝwa: "Ndǝkǝn sǝk la suchituni keeke kǝthlǝm sǝnwuni yarat shunda Faruwa, Paɗ sǝnwuni alchita Farǝwa.
24 Jesus respondeu:
25 Thlahmbǝɗi nat mǝmatcha thlata, mwa'u hishcha ret nishchǝwa, nishchi paɗ mwa'u ficha fǝrkanda kanwa. Naknda soktǝ nda fathlǝncha Fara hur'afshi.
25 Pois, quando ressuscitarem dentre os mortos, nem casarão, nem se darão em casamento, mas serão como os anjos nos céus.
26 Ɗar pathlǝ thlata mǝmatcha, awi tamwuni changnganda a hur ɗelwercha Musa wowa, a hur kusheng shiwun hurhwelii kǝskǝ hwatyu? Ndatwa njang naka Fara Ibrahim, Ishaku tǝ paɗ i' Yakubu."
26 Quanto aos mortos, que eles de fato ressuscitam, vocês nunca leram no Livro de Moisés, no trecho referente à sarça, como Deus lhe falou: “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó”?
27 Mǝlan nga Fara mǝmatchǝwa, i' fa shisshingcha. Shiɗɗuni i'nguchik Keeke."
27 Ele não é Deus de mortos, e sim de vivos. Vocês estão completamente enganados.
28 Ərta hur malɗǝmcha fa sakandǝ kussa Musa ɗi, thlarkǝnhi mbǝnniyu nakna sǝkkanda halǝ'i'ndǝ tǝ ndani. Mbǝssaǝn tǝndatwa Yǝso firtǝ ngǝmtǝ ndiichin, sahkǝnwa: "Yen kus tǝni cheka nat mwanchina hur kuschi ufya?"
28 Chegando um dos escribas, que ouviu a discussão entre eles e viu que Jesus tinha dado uma boa resposta, perguntou-lhe: — Qual é o principal de todos os mandamentos?
29 Ngǝmang Yǝso wa: "Le nak mwanchin ndǝkǝn naka, Sǝkama, Kunang Israilawecha, Lǝmwanda Farengnǝm mǝlan ǝrta na Lǝmwandǝ ndak.
29 Jesus respondeu:
30 Waat kǝ mbǝnnǝfat Lǝmwanda Fareku tǝ hanndǝkiketǝku uf, tǝ shisshingteku uf, tǝ yareku uf tǝ paɗ alchiɗeku uf.'
30 Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma, de todo o seu entendimento e com toda a sua força.”
31 Chapatǝkǝn paɗ ndǝkǝn naka, 'Kǝ yahnǝ le nattuni nduknduk nda i'yahtu i'ndeku.' Nga kussi si mbǝrangnga fichilehiya tǝ mwandǝwa."
31 O segundo é: “Ame o seu próximo como você ama a si mesmo.” Não há outro mandamento maior do que estes.
32 Ndǝkǝn ngǝrandǝ malɗǝmti la sakangnga ɗǝwa: "Keeke mbuutu malɗǝm. Mbwi nǝ kittǝkǝn ndatwa Farǝ ǝrta yunǝsǝ paɗwa.
32 Então o escriba disse: — Muito bem, Mestre! E com verdade o senhor disse que ele é o único, e não há outro além dele,
33 Paɗ ashini ndiichinsi kǝ yah fichindǝ tǝ hanɗǝkiketǝ uf tǝ mbǝssandengnǝ uf, tǝ alchit uf, tǝ paɗ kǝ yahnǝ fichile natuni nduknduk nda i yahtu i'ndeku. Ndǝkǝn nak ndiichin oi sheraɗa fǝr us'i'chi tǝ fǝr pofǝnti yahtǝ ficha hur kustǝkǝn."
33 e que amar a Deus de todo o coração e de todo o entendimento e com todas as forças e amar o próximo como a si mesmo é mais do que todos os holocaustos e sacrifícios.
34 Kǝ mbǝsandǝ Yǝso wa nifiniyu a mbǝssaɗǝ ngǝmtǝ'en tǝ ɗathla, ndaǝnwa: "Nganaku lanngǝ tǝ kuturichitta Farǝwa. "Ɗiffitǝ ndǝkǝn yunǝsǝ sǝk alchit hanndǝkiketǝ kǝ ngǝrǝn sahhami paɗwa.
34 Vendo Jesus que o escriba havia respondido sabiamente, declarou-lhe: E ninguém mais ousava fazer perguntas a Jesus.
35 Nak Yǝso sakandaɗa hur kapat hura'a Fara, sahkǝnwa: "Tǝkǝni lanat malɗǝmcha fa sakandǝ kus Musaɗi ndatwa, "kǝrǝsti hweya Dauda nakǝn?
35 Jesus, ensinando no templo, perguntou:
36 Kǝthlǝm Dauda tǝ i'ndi'en a hur Shemeɗ Chiɗchiɗ, ndakǝnwa: "Lǝmwanda ndangna Lǝmwandengnǝwa, sokuhi tǝ harsǝmtengna, kǝ fari nati ndǝf atikrechǝuwa ka sarǝcheku."
36 O próprio Davi falou, pelo Espírito Santo:
37 Dauda tǝ i'ndi'en eɗtǝndǝwa Lǝmwanda, tǝ kǝnǝ natna sokta hwe'en?" Kapat humtǝhi kathlǝmat tǝ mbǝndǝfa.
37 — O próprio Davi chama o Cristo de Senhor; então como ele pode ser filho de Davi? E a grande multidão o ouvia com prazer.
38 A sakandǝ'enaɗi ndakǝnwa: "Mbǝramsa malɗǝmcha fa sakaɗǝ kus tǝ tǝrɓandaɗi, la yahkǝnda witǝ tǝ pǝktat njelecha, kǝthlǝm kǝ ndang fichi ǝnna kandǝ tǝmwanda lumocha.
38 E, ao ensinar, Jesus dizia:
39 Paɗ la mbǝnangfata kanda kǝ mbǝsndi mbǝtsokchi ndiichin a mbǝt humta Yahudawechihi, tǝ mbǝt rǝɓcha.
39 buscam as primeiras cadeiras nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes;
40 Kandang harǝfatsǝwa la naknda sǝmandǝ i'cha ndǝlat nishchi mǝrtǝ hishchengnanda, tǝ hwandǝ toltol a hur nofcha nda ka fa tǝrmbanda. Kǝthlǝm ndǝkǝn nanda sat ɓahtǝ ka'ǝn."
40 devoram as casas das viúvas e, para o justificar, fazem longas orações. Estes sofrerão juízo muito mais severo.
41 Sokkǝ Yǝso nduktǝ yokǝt ngom hanndǝmbǝlta a kapat hura'a Fara, nakna nata kǝlandǝ nofchi naka muh hanndǝmbǝltengnanda hur yokǝt fǝr poffǝn tǝkǝn. Hurrumchi oi muhkǝ hanndǝmbǝlchǝ ka'ǝn.
41 Sentado diante da caixa de ofertas, Jesus observava como o povo lançava ali o dinheiro. Ora, muitos ricos depositavam grandes quantias.
42 A ɓak nuhnifǝ lǝ ɓahta le mǝrtǝ sǝmahha, somkǝn mbuthl kopo chap kǝ hurkǝn, le sokka pene ǝrta.
42 Vindo, porém, uma viúva pobre, lançou duas pequenas moedas correspondentes a um quadrante.
43 Ak Yǝso kimshechi'en kǝ thlǝmatkǝn, ndangna kandǝwa: "Kitchitkǝn nati mbwa'anda kuni, i'fǝrtǝ ndǝlat nuhhi mǝrtǝ sǝsmahya, mbǝranda i'chika wunhi uf.
43 E, chamando os seus discípulos, Jesus disse:
44 Kandang ufya fǝrkǝnda hur kǝnechengnanda, mǝllan paɗ a hur ɓahtǝ'en fǝrtǝn uf i'tahangsa nat'en."
44 Porque todos eles deram daquilo que lhes sobrava; ela, porém, da sua pobreza deu tudo o que possuía, todo o seu sustento.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.