Mateus 25
Be diꞌizh nsaꞌa gealnaban (ZPT) vs VC
1 ’Leꞌa zha weꞌe leꞌa lak nibeꞌe Dios be men wa nak cuent ta ngwasea dub tiꞌi xagots ben usen be xeꞌa aceit ten na, cha nchaꞌikanes bexa dub xabgiꞌi uchilyaꞌa.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Leꞌa gaꞌay bexa wa xa list nak, parea leꞌa stub sgaꞌay bexa wa naꞌanpa xa list nak.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Leꞌa bexa naꞌanpa list nak wa mbiꞌi be xeꞌa ten na, parea naꞌanpa ngoꞌota xa aceit.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ná leꞌa bexa list nak wa mbiꞌi be xeꞌa ten na no stubga bot aceit.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Leꞌa xabgiꞌi uchilyaꞌa wa naꞌanpa ilayaꞌ gor mbinbeꞌe bexa wa, weꞌe ulen xkaꞌal itea bexa, cha ngwadgats bexa.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Leꞌa utol teꞌal cha mgen dub ti men ugeꞌ ndab: “¡Yá nseala xabgiꞌi uchilyaꞌa wa! ¡Utoꞌo bega, waꞌikanes bega xa!”
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Weꞌe cha itea be xagots wa ngwastebe, cha usaxan bexa ndeusaxkwaꞌa bexa xeꞌa ten bexa.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Leꞌa bexa naꞌanpa list nak wa ndab ndoꞌ bexa list nak wa: “Bsaꞌa bega dub tuzh aceit ten bega ikaꞌa besa, leꞌa xeꞌa ten besa yamer yuꞌu.”
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Ná leꞌa bexa list nak wa cha ndab: “Tal leꞌa besa usaꞌa‑yá leꞌa‑yá lá ugal gun tiꞌin beuna. Mas wen waꞌ bega sa ndaꞌad‑a, cha usiꞌi bega ná gun tiꞌin bega.”
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Parea ndalen nchaꞌisiꞌi sgaꞌay xagots wa aceit, leꞌa xabgiꞌi uchilyaꞌa wa ulansea. Leꞌa be xagots list nde wa uyoꞌo len niꞌi no xabgiꞌi wa sa uchilyaꞌa xa, cha myaw toꞌo niꞌi wa.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Tsoꞌo wa mlaꞌnchaꞌ be xagots naꞌanpa list nak wa, ndab bexa: “¡Señor, señor, bxaꞌal ga toꞌo niꞌi yoꞌo besa!”
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Ná leꞌa xabgiꞌi wa cha ndi ukaꞌab ndab: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bega leꞌa naꞌ lá nchandoꞌ bega.”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Cha no ndab Jesús:
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 ’Leꞌa lak nibeꞌe Dios nak lak mbin dub xabgiꞌi ikaꞌan sit, utezh xa be mos ten xa. Cha msaꞌa xa be med ten xa gunno bexa‑yá tiꞌin.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 ’Leꞌa ndoꞌ dub mos msaꞌa xa gaꞌay med uzhebpa nsak. Leꞌa ndoꞌ stub xa msaꞌa xa top‑a, no ndoꞌ stub xa msaꞌa xa dub‑a. Lak ndák bexa wa, liga sian‑a msaꞌa xabgiꞌi wa. Cha ukaꞌan xa nchaꞌa xa sit.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Weꞌe leꞌa xa usen dub gaꞌay med wa mbintiꞌin ta wa, cha mbin xa gan stub sgaꞌayga med ndoꞌ‑yá.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 No liga mbin xa usen top‑a wa, cha mbin xa gan stopga‑yá.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Ná leꞌa xa usen dub‑a wa, cha ndi utoꞌo ngwaꞌdan xa dub geꞌed len yo, cha mkachko xa med ten xa nibeꞌe wa.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 ’Tsoꞌo wa kwenla leꞌa xa nibeꞌe wa mtanseaꞌ, cha nlad xa iniꞌí xa ná xteꞌe mbinno bexa med wa.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Ned ulen xa li usen gaꞌay med wa, cha myun xa cuent ta wa no sgaꞌayga‑yá ndoꞌ xa nibeꞌe wa. Ndab xa: “Señor, leꞌa go msaꞌa gaꞌay med ndee. Leꞌa ná ndee sgaꞌay ná mbin naꞌ gan.”
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Uzhebpa wen lu mos. Wen mbin lu tiꞌin nsea dub tuzh med ndee. Nat leꞌa naꞌ usa sian taꞌa inibeꞌe lu. Uyoꞌo, cha junt iten ladna beuna.”
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Tsoꞌo wa ulen xa li usen top med wa, cha ndab xa: “Señor, leꞌa go msaꞌa top med ndee. Leꞌa ná ndee stop ná mbin naꞌ gan.”
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Uzhebpa wen lu mos. Wen mbin lu tiꞌin nsea dub tuzh med ndee. Nat leꞌa naꞌ usa sian taꞌa inibeꞌe lu. Uyoꞌo, cha junt iten ladna beuna.”
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 ’Ná leꞌa gor ulen xa usen dubtsa med wa, cha ndab xa ndoꞌ xa nibeꞌe wa: “Señor, leꞌa naꞌ uní leꞌa go uzhebpa dub xa nibeꞌe. Nsen go be taꞌa ni lid ta ten ga, no nteleꞌe ga be taꞌa ni lid ta ngas ga.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Ta weꞌe mzheb naꞌ, cha ngwaꞌukachkoꞌo naꞌ med ten ga len yo. Bwiꞌi ga leꞌa med ten ga ndee.”
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Leꞌa xa nibeꞌe wa cha ndab: “Leꞌa lu dub mos ugap no zhaꞌab. Tal leꞌa lu uniꞌí leꞌa naꞌ nsen be taꞌa ni lid ta ten naꞌ, no nteleꞌe naꞌ be taꞌa ni lid ta ngas naꞌ,
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 ¿xtaꞌan lid ngaꞌulaꞌa lu med ten naꞌ banco, ndontsa nat nseal naꞌ isen naꞌ be xin med wa?”
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Cha ndab xa ndoꞌ bexa nde sa wa: “Blat bega med nsén xa baꞌ, cha bsaꞌa bega‑yá ndoꞌ xa nsén dub tiꞌi med baꞌ.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Leꞌa bexa utsin ndun wa, leꞌa bexa wa mas sian ta ikaꞌa. Ná leꞌa xa na naꞌanpa utsin ndun wa, leꞌa bexa slat be ta ndido ndap xa wa.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Leꞌa mos ugap ndee xa lá isuꞌu. Btsaꞌab bega xa tsoꞌo juer sa ukaw baꞌ, sa goꞌon xa no gast ndeay xa gaw xa, tant dub gealkweaꞌ siꞌil iniꞌí xa.”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 ’Leꞌa zha leꞌa naꞌ, Xa Myak Men Ndoꞌ Gizhliyo, ilengal no xeꞌa siꞌil ten Dios no itea be angel ten naꞌ, cha isoꞌob naꞌ sa nibeꞌe naꞌ no juers siꞌil ten naꞌ,
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 weꞌe leꞌa itea be men nde ndoꞌ gizhliyo ndee yakjunt ndoꞌ naꞌ. Cha uteltsaꞌa naꞌ bexa lak nteltsaꞌa dub xa nlaꞌach man be borreg lat be chiv.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Leꞌa bexa cuent nak borreg kwe lad gaꞌal wats naꞌ, leꞌa bexa cuent nak chiv kwe lad raves.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Weꞌe leꞌa naꞌ nak xa nibeꞌe cha gáp ndoꞌ bexa nde lad gaꞌal wa: “Utsea bega leꞌa Dios Xus naꞌ gun wen yoo ladna bega. Uyote bega sa nibeꞌe naꞌ, sa na ngokndeꞌe yoo bega zha ngokndeꞌekata gizhliyo.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Li ndáp naꞌ geal leꞌa gor na ndanna naꞌ, leꞌa bega msaꞌa ta udaw naꞌ. Leꞌa gor ndak lad naꞌ, leꞌa bega msaꞌa nits nguꞌu naꞌ. Leꞌa gor ukesea naꞌ sit, leꞌa bega msaꞌa sa ngot naꞌ.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Leꞌa gor lá ndap naꞌ xab naꞌ, leꞌa bega msaꞌa lad ngok naꞌ. Leꞌa gor kweaꞌ usak naꞌ no zha ukea naꞌ litgiꞌib, leꞌa bega mbiꞌid inaꞌ naꞌ.”
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Leꞌa bexa wen wa cha inabdiꞌizh gab: “Señor, ¿Pol uniꞌí besa ndanna ga, cha msaꞌa besa ta udaw ga? ¿No pol ndak ladna ga, cha msaꞌa besa nits ngu ga?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 ¿No pol ukesea ga sit, cha msaꞌa besa sa ngot ga? ¿No pol lá ndap ga xab ga, cha msaꞌa besa lad ngok ga?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 ¿No pol uniꞌí besa kweaꞌ usak ga no ukea ga litgiꞌib, cha ngwaꞌinaꞌ besa ga?”
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Weꞌe leꞌa naꞌ cha gáp ndoꞌ bexa: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa gor li utsin mbinno bega dub xa naꞌanpa nsak, dub xa cuentta nak wit naꞌ no bsan naꞌ, leꞌa bega no ndoꞌ naꞌ ndee li utsin mbin.”
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 ’Leꞌa naꞌ cha gáp ndoꞌ bexa nde lad wats raves naꞌ: “Utate bega wats naꞌ, bego na ndap ke ndoꞌ Dios. Waꞌbe bega ndoꞌ giꞌ nunk lá yuꞌu, sa msaxkwaꞌa Dios yaꞌbe maxuꞌu no be mbi bxin ten maxuꞌu.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Li ndáp naꞌ geal leꞌa gor na ndanna naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa ta ngaw naꞌ. No gor ndak lad naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa nits ngoꞌo naꞌ.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Leꞌa gor ukesea naꞌ sa sit, leꞌa bega ni lá usaꞌa sa ngat naꞌ. Leꞌa gor lá ndap naꞌ xab naꞌ, leꞌa bega ni lá usaꞌa lad ngak naꞌ. Leꞌa gor kweaꞌ usak naꞌ no gor ukea naꞌ litgiꞌib, leꞌa bega ni lá ngiꞌid inaꞌ naꞌ.”
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Weꞌe leꞌa bexa wa cha inabdiꞌizh gab bexa: “Señor, ¿pol uniꞌí besa ndanna ga, no ndak ladna ga, no sa sit ukesea ga, no ni lá ndap ga xab ga, no kweaꞌ usak ga, no ukea ga litgiꞌib, ná leꞌa besa ni lá ngakno ga?”
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Leꞌa naꞌ cha ikaꞌab ndáp: “Leꞌa naꞌ gáp ndoꞌ bego leꞌa gor na naꞌanpa li utsin ngun bega ndoꞌ dub xa naꞌanpa nsak, dub xa cuentta nak wit naꞌ no bsan naꞌ, leꞌa bega no ndoꞌ naꞌ li naꞌanpa utsin ngun.”
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Leꞌa bexa ugap wa cha yaꞌbe sa iniꞌí bexa gealkweaꞌ nunk lá idub. Ná leꞌa bexa wen wa yaꞌbe sa gap bexa gealnaban nunk lá idub.
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.