Mateus 26
PIŊKOP GEN (YUT) vs VC
1 Yesu uŋun gen morap yaŋ mudaŋek paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt,
1 — ausente —
2 “Dɨsi nandaŋ, gɨldat bamorɨ gɨn egek Yapyap Bɨlak egɨpmɨ. Uŋun bɨsapmon Amɨn Dakon Monji amɨn da abɨdaŋ uwal da kɨsiron yɨpba tɨlak kɨndapmon aŋatdaŋ.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Uŋun bɨsapmon mukwa sogok amɨn dakon amɨn madep kabɨ gat ae Israel dakon kɨla amɨn uŋun mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn Kaiapas uŋun da yutnon muwukgwit.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Muwugek Yesu ni kosiron da pasɨlek abɨdaŋ aŋatno kɨmotjak uŋun dakon gen yawit.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Yaŋ yaŋek yawit, “Telagɨ bɨsap madepmon dɨma abɨdoneŋ. Yaŋ aneŋ kaŋ, mɨŋat amɨnyokon pɨdok pɨdok noman tokdɨsak.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Yesu Betani kokupmon amɨn kɨnda mani Saimon uŋun da yutnon yɨkgɨt. (Saimon uŋun kalɨp wuda tebani toŋ egɨpgut.)
6 — ausente —
7 Yesu jap noknok tamokon yɨgakwan mɨŋat kɨnda pakbi kɨbaŋɨ tagɨsi abɨdaŋ awɨŋ Yesu da busuŋon tagalgɨt. (Uŋun pakbi yumaŋ nogɨ wukwisi ae tɨbɨrɨ uŋun tɨpnaŋ wasaŋbi.)
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Yaŋ aban paŋdet kabɨni da kaŋek burɨ yokwi taŋba yaŋ yawit, “Nidosi aŋek pakbi kɨbaŋɨ tagɨsi uŋun yumsi tagaldak?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Amɨn da yubam tam, moneŋ madepsi tɨmɨk yoni mɨni amɨn do yomnom.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Yaŋ yaŋba nandaŋek Yesu da yoyɨgɨt, “Mɨŋat on nido jɨgɨ ɨmaŋ? Mɨŋat on nak do yo tagɨsi asak.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Yoni mɨni amɨn ji gat bɨsapmɨ bɨsapmɨ egɨpdaŋ, mani nak ji gat bɨsapmɨ bɨsapmɨ dɨma egɨpdamaŋ.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 On mɨŋat da mibɨltok gɨptɨmnokon pakbi kɨbaŋɨ tagɨsi naŋ soŋ namɨŋek kɨmakbi tamokon nepni do aŋtagap asak.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Asisi dayɨsat, mɨktɨmɨ mɨktɨmɨ amɨn da Gen Bin Tagɨsi yoyɨŋek mɨŋat on da yo ak uŋun dakon gen bin kɨsi yoyɨŋakwa nandakdaŋ. Aŋakwa uŋun mɨŋat dakon man bini dɨma pasɨldɨsak.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Uŋun bɨsapmon paŋdetni 12 kabɨkon da kɨnda mani Judas Iskariot uŋun da mukwa sogok amɨn dakon amɨn madep kabɨkon kɨgɨt.
14 — ausente —
15 Kɨŋ yaŋ yoyɨgɨt, “Yesu kɨsitjikon yɨpbo ninaŋ namni?” Yaŋban silwa moneŋ tabɨlɨ 30 yaŋ manjɨŋ ɨmgwit.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Ɨba wasaŋek Yesu kɨsitnikon yɨpjak do kosit wɨsɨgɨt.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Bret Yisni Mɨni Bɨlak wasok wasogɨkon paŋdetni da Yesukon kɨŋ yaŋ iyɨwit, “Nin kɨŋ dukwan Yapyap Bɨlak dakon jap paŋkosit aneŋ do nandɨsal?”
17 — ausente —
18 Yaŋba Yesu da yaŋ yoyɨgɨt, “Kokup papmon kɨŋ amɨn kɨnda kokdaŋ. Kaŋek yaŋ iyɨni: Yoyɨŋdet da yaŋ yosok, Nak dakon bɨsap kɨlɨ uŋun kwaŋ tosok. Nak gat paŋdet kabɨno gat gak da yutnon apno Yapyap Bɨlak dakon jap noneŋ.”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Yaŋban paŋdetni da Yesu dakon gen guramɨgek kɨŋ Yapyap Bɨlak dakon jap paŋkosit awit.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Yaŋ aŋek pɨlɨn taŋakwan Yesu gat paŋdetni 12 kabɨ gat yɨgek jap nawit.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Jap naŋ yɨgek Yesu da yaŋ yoyɨgɨt, “Asisi dayɨsat, jikon da kɨnda da uwal da kɨsiron nepdɨsak.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Yaŋ yaŋban paŋdetni burɨ yokwi taŋba kaloŋ kaloŋ yaŋ yawit, “Amɨn Tagɨ, nak do dɨma yosol, ma?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Yaŋ yaŋba Yesu da yoyɨgɨt, “Kɨnda nak gat jap ɨdapmon kɨsitnit kaloŋɨ yɨpmaŋgamak, uŋun amɨn da nak uwalno da kɨsiron nepdɨsak.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Asi Piŋkop da papiakon gen mandabi uŋun da tɨlagon Amɨn Dakon Monji kɨmoron kɨkdɨsak. Mani Amɨn Dakon Monji uwal da kɨsiron yɨpjak amɨn, awa! Uŋun amɨn meŋi da dɨma aŋalagɨt tam tagɨ.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Yaŋ yaŋban uwal da kɨsiron yɨpyɨp amɨn Judas da Yesu yaŋ iyɨgɨt, “Yoyɨŋdet, nak do dɨma yosol, ma?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Jap naŋ yɨgakwa Yesu da bret kɨnda abɨdaŋ, Piŋkop ya yaŋ iyɨŋek, pudaŋ paŋdetni do yomgut. Yomɨŋek yaŋ yoyɨgɨt, “Pabɨdaŋek noni, on nak dakon gɨptɨm tɨmno.”
26 — ausente —
27 Yaŋ yaŋek wain kɨnam abɨdaŋek Piŋkop ya yaŋ iyɨŋek yomɨŋek yaŋ yagɨt, “Ji kɨsi da noni.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 On yawino. Piŋkop gat amɨn gat saŋbek saŋbek abi uŋun aŋteban asak. Amɨn morapmɨ dakon dɨwarɨni yopmaŋ yom do parekdat.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Nak asisi dayɨsat, nak wain ae dɨma naŋek egɨ wɨgɨ Datno da Amɨn Kɨla Asak da kagagwan don ji gat wain kalugɨ noneŋ.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Yaŋ yaŋban kap kɨnda yaŋek yomakon pɨgek Ɨleŋ Olipmon wɨgɨwit.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Ɨleŋ Olipmon wɨgek Yesu da paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, “Piŋkop da papiakon gen yaŋ tosok:
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Mani kɨmoron da pɨdaŋek nak da kalɨp Galili mɨktɨmon mibɨltaŋ damɨŋek kɨkeŋ.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Yaŋban Pita da yaŋ iyɨgɨt, “Amɨn dɨwarɨ da manji gamɨŋakwa nak yaŋ dɨmasi abeŋ.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Yaŋ yaŋban Yesu da iyɨgɨt, “Asisi gayɨsat, abɨsok kalbi pup gen dɨma yaŋakwan gak da nak do ‘Uŋun amɨn dɨma nandaŋ ɨmɨsat’ yaŋ kosit kapbɨ yokdɨsal.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Yaŋban Pita da yaŋ iyɨgɨt, “Uwal da gɨkba kɨmagaki nakyo kɨsi nɨkba kɨmokgeŋ do ani kaŋ, gak do wasɨp dɨma yokeŋ.” Yaŋ yaŋban paŋdet kabɨ dɨwarɨ kɨsi yaŋ gɨn yawit.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Yesu gat paŋdetni gat mɨktɨm tɨm kɨnda mani Getsemani uŋudon kɨwit. Kɨŋ altaŋek Yesu da yaŋ yoyɨgɨt, “Ji ɨdon yɨgakwa nak asɨdon kɨŋ bɨsit akeŋ.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Yaŋ yaŋek Pita gat ae Sebedi dakon monjɨ yat tɨmɨkban kɨwit. Kɨŋ burɨkon jɨgɨ madepsi nandaŋek
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 yaŋ yoyɨgɨt, “Butno jɨk taŋakwan kɨmot kɨmotno noman taŋ naban nandɨsat. Do ji nak gat kɨsi ɨdon Piŋkop do nandaŋek egɨpneŋ.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Yaŋ yaŋek tɨmɨsok dɨ kɨŋek mɨktɨmon maŋ pagek bɨsit yaŋ agɨt, “O Dat, yo morap tagɨ aki. Do nak da kwenon jɨgɨ apdɨsak uŋun kukwoki do nandɨsat. Mani nak dakon nandak nandak dɨma yolgi. Gak dakon galak tok niaŋsi tosok uŋun dagɨn noman toni.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Yaŋ yaŋek tobɨl paŋdetni kapbɨ egɨpgwiron kɨŋ pɨndakban dɨpmɨn pakgwit pɨndagek Pita yaŋ iyɨgɨt, “Ji nak gat awa kaloŋɨ da arɨpmon gɨn Piŋkop do nandaŋek dɨma egɨpneŋ?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Ji teban taŋek bɨsit aŋek egɨpni. Yaŋ aŋek egɨpni kaŋ, paŋkewalon arɨpmɨ dɨma mokdaŋ. But da nak nol do galak tosok mani gɨp dakon tapmɨmni mɨni.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Yaŋ yaŋek aeni tobɨl kɨŋ bɨsit yaŋ agɨt, “Datno, jɨgɨ pakeŋdosi nandɨsal kaŋ, tagɨ pakeŋ.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Bɨsit aban dagaŋban abɨŋ pɨndakban paŋdetni dɨpmɨn do yokwisi aŋek aeni dɨpmɨn sigɨn pakgwit.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Yaŋ pɨndagek aeni tobɨl kɨŋ bɨsit mibɨltok agɨt uŋudeŋ gɨn agɨt.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Yaŋ aŋek tobɨl abɨŋ paŋdetni yaŋ yoyɨgɨt, “Ji dɨpmɨn sigɨn pagek tapmɨm paŋ, ma? Bɨsap kɨlɨ abɨk. Amɨn Dakon Monji yokwi pakpak da kɨsiron kɨlɨ uŋun yɨpmaŋgaŋ.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Pɨdaŋba kɨno! Kabɨt, uwal da kɨsiron nepjak amɨn kɨlɨ abɨk.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Yesu gen yaŋakwan uŋudon gɨn paŋdetni 12 kabɨkon da kɨnda mani Judas altaŋ yomgut. Amɨn kabɨ madep emat agak sɨbani ae kɨndap kɨrɨŋni tɨmɨgek buŋon yolgwit. Mukwa sogok amɨn dakon amɨn madep kabɨ gat ae Juda amɨn dakon kɨla amɨn gat da yabekba opgwit.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Uwal da kɨsiron yɨpyɨp amɨn da gen kɨnda kɨlɨ yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn kɨnda nak da mandaŋ noko kaŋ, uŋun amɨn naŋ tebai abɨdoni.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Judas tepmɨ Yesukon kɨŋ altaŋek yaŋ iyɨgɨt, “Yoyɨŋdet, kalbi tagɨsi!” Yaŋ iyɨŋek mandaŋ nagɨt. Judas da Yesu mandaŋ nagɨt|alt="Arresting Jesus" src="IB04156.tif" size="col" loc="Location" copy="Copyright" ref="26.49"
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Yaŋ aban Yesu da yaŋ iyɨgɨt, “Not, yo ak do nandaŋek abɨl uŋun abi.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Aba Yesu da kabɨkon nani kɨnda da emat agak sɨbani ɨlɨkban wɨŋban mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn dakon oman monjɨni mɨragɨ mandaŋ dagagɨt.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Aban Yesu da yaŋ yagɨt, “Gak emat agak sɨbago yɨgɨkon sɨmɨl. Emat agak sɨba pawɨlgaŋ amɨn uŋun emat agak sɨba da mandaŋ yoba kɨmokgoŋ.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Nak Datno arɨpmɨ tagɨ iyɨko uŋun da aŋelo 72 tausen yabekban abɨŋ nak tagɨ aŋpulugoni. Gak uŋun dɨma nandɨsal, ma?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Mani yaŋ abeŋ kaŋ, Piŋkop da papiakon gen tosok uŋun niaŋon da bamɨ toŋ asak? Uwalno da yo yaŋsi aŋnamni do yosok.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Yaŋ yaŋek uŋudon gɨn Yesu da amɨn kabɨ madep yaŋ yoyɨgɨt, “Ji nak do kabo noknok kɨnda yaŋ nandaŋek emat agak sɨba ae kɨndap kɨrɨŋyo tɨmɨgek nak abɨdok do abeŋ, ma? Nak gɨldarɨ gɨldarɨ Telagɨ Yut Madep da nagalgwan ji gat egek amɨn yoyɨŋ dekgɨm. Uŋun bɨsapmon nak abɨdok do dɨma nandawit.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Mani Piŋkop da papiakon kombɨ amɨn da gen mandawit yaŋ gɨn bamɨ noman tosok.” Yaŋ yaŋban paŋdet morapni Yesu yɨpmaŋek pasal kɨŋ mudawit.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Yesu abɨdawit amɨn uŋun Yesu abɨdaŋ aŋaŋ mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn Kaiapas da yutnon aŋkɨwit. Uŋudon gen teban dakon yoyɨŋdet amɨn gat ae kɨla amɨn gat kɨsi muwukgwit.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Pita kagɨ kagɨsok da Yesu yol aŋkɨŋek, mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn dakon yoma nagalgwan pɨgɨgɨt. Pɨkwan obip amɨn gat yɨgek Yesu yo niaŋsi aŋɨba kokeŋ yaŋ do pɨndak egɨpgut.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Aŋakwan mukwa sogok amɨn dakon amɨn madep kabɨ gat ae gen kokwin amɨn kɨsi morap gat da yaŋ nandawit, amɨn dɨ yaŋ yomno abɨŋ Yesu top gen yaŋ ɨmɨŋek gulusuŋ agɨt yaŋ yaŋakwa aŋatno kɨmotjak yaŋ nandawit.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Mani amɨn morapmɨ yaŋ yoba abɨŋek top gen morapmɨ yawit, mani asi gulusuŋ kɨnda agɨt yaŋ dɨma kawit. Don amɨn bamorɨ da abɨŋ yaŋ yagɨmal,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 “Nin da nandaŋapno Yesu da yaŋ yagɨt, ‘Nak da Piŋkop dakon Telagɨ Yut Madep uŋun tuwɨlek gɨldat kapbɨ da butgwan ae wɨtjɨkeŋ.’ ”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Yaŋ yaŋakwal mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn da pɨdaŋ agek Yesu yaŋ iyɨgɨt, “Gak gen kobogɨ kɨnda dɨma yoyɨki? On amɨn morap gen yaŋ gaba niaŋ nandaŋ yomɨsal?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Mani Yesu da gen kɨnda dɨma yagɨt.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Yaŋban Yesu da yaŋ yagɨt, “Gen yosol uŋun bamɨ. Ji don kaŋakwa Amɨn Dakon Monji Tapmɨm Ami da amɨnsi tet do yɨkban kokdaŋ. Aŋek kaŋakwa kundukon gɨkwemon da apban kokdaŋ.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Yaŋ yaŋban nandaŋek mukwa sogok amɨn dakon mibɨltok amɨn burɨ wagɨl yokwi taŋban iyɨ dakon paba pɨgɨkni pudaŋek yagɨt, “Mibɨlni nandak do amɨn nido saŋbeŋek yoyɨno apni? Iyɨ Piŋkop kulabɨŋek ‘nak Piŋkop dakon Monji’ yaŋ yosok,
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 do ji da niaŋ aŋ ɨmneŋ do nandaŋ?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Yaŋ yaŋek dɨwarɨ da ɨlɨp sul ɨmɨŋek kɨsit da aŋakgwit. Ae dɨwarɨ da mogɨm kulbak aŋagek
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 yaŋ iyɨwit, “Kristo gak namɨn da gɨkdak? Kombɨ gen ya!”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Aŋakwa Pita uŋun yut da nagalgwan yɨgakwan mukwa sogok mibɨltok amɨn dakon oman mɨŋatjok kɨnda da abɨŋ yaŋ iyɨgɨt, “Gak Yesu Galili amɨn gat kɨsi egɨpgwit.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Yaŋban Pita da wasɨp yaŋek yagɨt, “Gak da gen uŋun yosol nak dɨma nandɨsat.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Yaŋ yaŋek wigaron pɨgakwan oman mɨŋat kɨnda Pita kaŋek amɨn uŋudon akgwit yaŋ yoyɨgɨt, “On amɨn uŋun Yesu Nasaret amɨn gat kɨsi egɨpgwit.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Yaŋ yaŋban Pita aeni geni aŋteban aŋek yaŋ iyɨgɨt, “Asisi, nak uŋun amɨn dɨmasi nandaŋ ɨmɨsat!”
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Tɨmɨsok dɨ egek amɨn kapmatjok akgwit uŋun da kɨŋ Pita yaŋ iyɨwit, “Gak dakon tek nandano asi gak uŋun amɨn kabɨ dakon kokup ɨsalni kɨnda yaŋ asak, do gak uŋun da kabɨkon nani yaŋ nandamaŋ.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Yaŋ yaŋba Pita da tebaisi yaŋek yagɨt, “Asisi dayɨsat, amɨn uŋun yoŋ nak dɨmasi nandaŋ ɨmɨsat. Top yosot kaŋ, Piŋkop da nak tagɨ aŋupbal asak!”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Yaŋban nandaŋek Pita Yesu da gen yagɨt uŋun do burɨ pɨsagɨt. Gen uŋun yaŋ yagɨt: “Pup da gen dɨma yaŋakwan gak da nak do wasɨp yaŋbɨ kosit kapbɨ akdɨsak.” Pita da gen uŋun do burɨ pɨsaŋban waŋga pɨgɨ kunam madepsi takgɨt.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.