Mateus 25
PIŊKOP GEN (YUT) vs VC
1 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Uŋun bɨsap madepmon Piŋkop dakon Amɨn Kɨla Agakni dakon tɨlak kɨnda uŋun yaŋ. Amɨn kɨnda mɨŋat pak do agɨt. Aŋakwan mɨŋat uŋun pakdɨsak dakon notni mɨŋatjok 10 kabɨ da lamni tɨmɨgek kosiron kɨŋ wɨli uŋun kaŋ abɨdaŋ aŋop do kɨwit.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Mɨŋatjok 5 kabɨ uŋun nandaŋ kokwini tagɨ dɨma, ae 5 kabɨ uŋun nandaŋ kokwini tagɨsi.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Mɨŋatjok nandaŋ kokwini tagɨ dɨma uŋun lamni tɨmɨgek lam kolek do pakbi dɨ gat dɨma paŋkɨwit.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Mani mɨŋatjok nandaŋ kokwini tagɨsi uŋun lamni tɨmɨgek lam kolek do pakbi dɨ gat kɨsi tɨmɨgek kɨwit.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Kɨŋ jomjom aŋ egakwa amɨn uŋun tepmɨ dɨma abɨŋakwan dɨpmɨni wɨŋba dɨpmɨn pak mudawit.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 “Pak mudaŋakwa kalbi binap aban amɨn kɨnda yaŋ tɨdaŋek yaŋ yagɨt, ‘Amɨn mɨŋat pak do asak kɨlɨ uŋun abɨsak! Opba kɨŋ abɨdono!’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 “Yaŋ yaŋban mɨŋatjok kɨsi pɨdaŋ lamni paŋkosit
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 aŋakwa mɨŋatjok nandaŋ kokwini tagɨ dɨma uŋun da mɨŋatjok nandaŋ kokwini tagɨsi yaŋ yoyɨwit, ‘Nin do pakbi dɨwatji nimgut, lamnin kɨmotdaŋ.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 “Yaŋba nandaŋ kokwini tagɨsi da yaŋ yoyɨwit, ‘Pakbi on nin kɨsi da arɨpmon dɨma toŋ. Ji kɨŋ yumaŋ nok yutnon pakbi yumni.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 “Kɨŋakwa amɨn mɨŋat pak do agɨt uŋun apgut. Apban mɨŋat tagap taŋek egɨpgwit uŋun gat soŋnok ak do yutnon wɨgakwa yoma sopgwit.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 “Buŋon don mɨŋat kabɨ pakbi do kɨwit uŋun abɨŋ yawit, ‘Amɨn tagɨ, amɨn tagɨ, abɨŋ yoma wɨtdal nim!’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 “Mani amɨn tagɨ da gen kobogɨ yaŋ yoyɨgɨt, ‘Nak asisi dayɨsat, nak dɨmasi nandaŋ damɨsat.’ ”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Yesu da tɨlak gen uŋun yaŋ mudaŋek yaŋ yoyɨgɨt, “Amɨn Tagɨsi altaŋ damjak uŋun dakon bɨsap ji dɨma nandaŋ, do tagap taŋek egɨpni.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Piŋkop da Amɨn Kɨla Asak uŋun do tɨlak kɨnda ako mibɨlɨ nandani. Amɨn kɨnda kokup dubagɨ kɨndakon kɨk do aŋek pi monjɨni yaŋ yoban opba yo kabɨni kɨla ani do yoyɨgɨt.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Pi monjɨ kaloŋ kaloŋ dakon pi agakni da arɨpmon moneŋni kɨla ani do yomgut. Kɨnda do moneŋ 25 tausen danari, ae kɨnda do 10 tausen danari, ae kɨnda do 5 tausen danari yaŋ yomɨŋ mudaŋek kɨgɨt.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Kɨŋakwan uŋudon gɨn 25 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋun yomɨŋ gwayek aŋakwan 25 tausen danari kɨnda gat noman tagɨt.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Ae 10 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋunyo yaŋ gɨn aŋakwan 10 tausen danari kɨnda gat noman tagɨt.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Mani 5 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋun kɨŋ gapma wayɨgek amɨn tagɨni dakon moneŋni gapmakon yopban ɨsal tawit.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Amɨn tagɨni bɨsap dubagɨ egek aeni tobɨl apgut. Abɨŋ moneŋni yomgut uŋun dakon pini niaŋ awit uŋun dakon mibɨlɨ nandak do yoyɨgɨt.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Yoyɨŋban 25 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋun da yomɨŋ gwayek aŋakwan 25 tausen danari kɨnda gat noman tagɨt uŋun yolɨŋek yaŋ iyɨgɨt, ‘Amɨn tagɨ, gak da 25 tausen danari kɨla akeŋ do namgul uŋun pini ako 25 tausen danari kɨnda gat oni noman tak.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 “Yaŋ iyɨŋban amɨn tagɨ da yaŋ yagɨt, ‘Gak pi monjɨno gen guramɨt tagɨsi agɨl. Aŋek pigo dakon kɨla tagɨsi agɨl. Yo monɨŋɨsok gabo kɨla tagɨsi agɨl do yo madep gabo kɨla tagɨ aki. Gak apbɨ kɨsɨk kɨsɨk ando.’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 “Ae 10 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋun da abɨŋ yaŋ iyɨgɨt, ‘Amɨn tagɨ, gak da 10 tausen danari kɨla akeŋ do namgul uŋun pini ako 10 tausen danari kɨnda gat oni noman tak.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 “Yaŋ iyɨŋban amɨn tagɨ da yaŋ yagɨt, ‘Gak pi monjɨno gen guramɨt tagɨsi agɨl. Aŋek pigo dakon kɨla tagɨsi agɨl. Yo monɨŋɨsok gabo kɨla tagɨsi agɨl, do yo madep gabo kɨla tagɨ aki. Gak apbɨ kɨsɨk kɨsɨk ando.’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 “Ae 5 tausen danari tɨmɨkgɨt amɨn uŋun da abɨŋ yaŋ iyɨgɨt, ‘Amɨn tagɨ, gak dakon mibɨlgo nandɨsat, gak bupmɨgo mɨni. Amɨn ŋwakŋwarɨ da pi aŋakwa jap bamɨ gak da pasal, ae mɨktɨmon jap yet tɨŋtɨŋoŋ dakon bamɨ gaga do pasal.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Yaŋ asal, do pasalek moneŋgo 5 tausen danari namgul uŋun aŋkɨ mɨktɨm kagagwan yɨpbo tagɨt. Moneŋgo uŋun oni.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 “Yaŋban amɨn tagɨni da gen kobogɨ yaŋ iyɨgɨt, ‘Gak oman monjɨ yokwi, pi ak do kurak tosol. Nak dakon mibɨlno kɨlɨ nandagɨl. Nak amɨn da pigaga jap bamɨ pasat, ae amɨn da jap yet tɨŋtɨŋoŋ dakon bamɨ naga do pasat.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Yaŋ nandagɨl, do moneŋno beŋon yopgul tam uŋun tagɨ. Yaŋ agɨl tam abɨŋ nak da moneŋno gat ae beŋ da dɨwarɨ saŋbesak uŋun gat tagɨ tɨmɨkgom.’
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 — ausente —
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 — ausente —
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Aŋek on oman monjɨ kurak tok amɨn waŋga abɨgɨ maba pɨlɨn tukgwan pɨgɨsak. Uŋudon kunam tagek iyoŋ iyoŋ yaŋ tɨdaŋek egɨpdɨsak.”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Yesu da saŋbeŋek yaŋ yagɨt, “Amɨn Dakon Monji apjak bɨsapmon Kwen Kokup dakon tɨlɨmni gat ae aŋelo kabɨni gat abɨŋek kɨla amɨn madep yɨyɨt tamokon uŋudon yɨtdɨsak.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Yɨgakwan amɨn mɨktɨmɨ mɨktɨmɨ ekwaŋ uŋun abɨŋ burɨkon muwuk mudoni. Abɨŋ muwukba kɨla amɨn da sipsip ae meme kokwinɨkgaŋ uŋun da tɨlagon amɨn kokwinɨtdɨsak.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Kokwinɨgek sipsip amɨnsi tet do yopmaŋek meme gwandeŋ tet do yopdɨsak.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 “Kɨla Amɨn Madep uŋun da amɨnsi tet do amɨn yaŋ yoyɨsak, ‘Datno da gɨsam dabi amɨn, abɨŋek Datno dakon Amɨn Kɨla Agakni ji do aŋnoman abi uŋun abɨŋek abɨdoni. Uŋun mɨktɨm wasok wasogɨkon ji do kɨlɨ aŋnoman agɨt da tosok.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Nak kalɨp jap do abo jap naba nagɨm, ae pakbi do abo pakbi naba nagɨm, ae kokup ŋwakŋwarɨkon da apbo but dasi abɨdaŋba yutjikon paŋkɨ egɨpgum.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Ɨmalno mɨni egapbo ɨmal namgwit. Sot abo aŋpulugawit. Dam teban yutnon yɨgapbo abɨŋ nandawit.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 “Yaŋ yaŋban kɨlegɨ kabɨ da gen kobogɨ yaŋ iyɨni, ‘Amɨn Tagɨ, ni bɨsapmon jap do abɨ gandaŋek jap gamgumaŋ, ae ni bɨsapmon pakbi do asal yaŋ gandaŋek pakbi gamgumaŋ?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Ae ni bɨsapmon kokup ŋwakŋwarɨkon da abɨsal yaŋ gandaŋek aŋkɨ yutninon gepgumaŋ, ae ni bɨsapmon ɨmalgo mɨni yaŋ gandaŋek ɨmal gamgumaŋ?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Ae ni bɨsapmon sot asal yaŋ gandaŋek kɨlago agɨmaŋ, ae ni bɨsapmon dam teban yutnon yɨkdal yaŋ gandaŋek abɨŋ gandagɨmaŋ?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 “Yaŋba Amɨn Madep da yaŋ yoyɨsak, ‘Asisi dayɨsat, yo morap notno kɨnda mani mɨni do awit uŋun yo morap nak do awit.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “Yaŋ yoyɨŋek Amɨn Madep uŋun da tobɨl gwandeŋ tet do amɨn yaŋ yoyɨsak, ‘Jobɨt pabi kabɨ ji aŋgwikon kɨŋek kɨndapmon pɨgɨt. Uŋun kɨndap uŋun Sunduk gat aŋelo kabɨni gat uŋun do aŋnoman abi, uŋun kɨmot kɨmorɨ mɨni.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Kalɨp jap do abo jap dɨma namgwit, ae pakbi do abo pakbi dɨma namgwit.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Kokup ŋwakŋwarɨkon da apbo yutjikon dɨma aŋkɨ nepgwit, ae ɨmalno mɨni egapbo ɨmal dɨma namgwit, ae sot agɨm ae dam teban yutnon yɨkgɨm bɨsapmon kɨlano dɨma awit.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 “Yaŋ yaŋban gen kobogɨ yaŋ iyɨni, ‘Amɨn Tagɨ ni bɨsapmon gandano jap do agɨl, bo pakbi do agɨl, bo kokup ŋwakŋwarɨkon da apgul, bo ɨmalgo mɨni, bo sot agɨl, bo dam teban yutnon yɨkgɨl, abɨ dɨma aŋpulugagɨmaŋ?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 “Yaŋba yaŋ yoyɨsak, ‘Nak asisi dayɨsat, yo morap amɨn mani mɨni do dɨma awit uŋun nak do awit.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 “Yaŋ yoyɨŋban uŋun amɨn kabɨ kobogɨ yokwisi dagok dagogɨ mɨni pakdaŋ. Mani kɨlegɨ amɨn kabɨ uŋun da egɨp egɨp dagok dagogɨ mɨni uŋudon kɨkdaŋ.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.