Lucas 23

Yakan Bible (YKA_WBT) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Manjari kēmon kakunsihalanin kuwat duk binoˈo weˈ de si Isa pī paharap pu si Pilatus.
1 Levantando-se toda a assembleia, levaram Jesus a Pilatos.
2 Pagtekkade laˈi, tinuntutan si Isa weˈ de. Paˈinde, “Takuhi kami aˈa inin nimboˈohan bangsa kamihin nguntarahan gubelnohin. Gaˈi daˈakne meˈ aˈahin magbayed sukey si Sultan Nakuraˈin. Duk paˈinne pe weˈ iye koˈ Almasihin, hātinen, tapeneˈ Tuhan magsultanin.”
2 E ali passaram a acusá-lo, dizendo: Encontramos este homem pervertendo a nossa nação, vedando pagar tributo a César e afirmando ser ele o Cristo, o Rei.
3 Tilew Pilatus iye, paˈinne, “Sultan meˈ Yahudihin ke kew?” Nambung si Isa, paˈinne, “Iye du pinaˈinnu iyan.”
3 Então, lhe perguntou Pilatos: És tu o rei dos judeus? Respondeu Jesus: Tu o dizes.
4 Paˈin Pilatus si meˈ nakuraˈ imamin duk si meˈ aˈa mabanesin, “Gaˈ niyaˈ takasuwaˈku duse aˈa inin.”
4 Disse Pilatos aos principais sacerdotes e às multidões: Não vejo neste homem crime algum.
5 Saguwaˈ pasegeˈ teˈed siye, paˈinde, “Magsasew iye si meˈ aˈahin sabab toloˈnen. Tinagnaˈan weˈ ne pagtoloˈnen laˈi si lahat Jalil, duk magtoloˈ isab iye si tibuˈukan Yahudiya, duk kuweˈitu tiyaˈ ne isab iye tuˈu si Awrusalam.”
5 Insistiam, porém, cada vez mais, dizendo: Ele alvoroça o povo, ensinando por toda a Judeia, desde a Galileia, onde começou, até aqui.
6 Pagkale Pilatus inin, paˈinne, “Aˈa Jalil ke aˈa inin?”
6 Tendo Pilatos ouvido isto, perguntou se aquele homem era galileu.
7 “Aweˈ,” paˈinde. Pagkataˈuhan Pilatus weˈ si Isa amban lahat diyalem pagsultanan si Herod, dinaˈak weˈ ne si Isa binoˈo pī pu Sultan Herod, peggeˈ sābu laˈi iye si Awrusalam masa miyaˈan.
7 Ao saber que era da jurisdição de Herodes, estando este, naqueles dias, em Jerusalém, lho remeteu.
8 Pagkite si Herod si Isa, kēgan teˈed iye peggeˈ tiggel ne kabayaˈne mangite iyehin. Ekka aka-aka bakas takalene sabab si Isa duk bayaˈ iye ngite hinangan balakat hinangne.
8 Herodes, vendo a Jesus, sobremaneira se alegrou, pois havia muito queria vê-lo, por ter ouvido falar a seu respeito; esperava também vê-lo fazer algum sinal.
9 Hangkan tiggel panilew-nilewne si Isahin, saguwaˈ gaˈ si Isa nambung.
9 E de muitos modos o interrogava; Jesus, porém, nada lhe respondia.
10 Manjari meˈ nakuraˈ meˈ imamin duk meˈ guru si saraˈ āgamahin patapit pī duk pinabasag weˈ de panuntutde si Isahin.
10 Os principais sacerdotes e os escribas ali presentes o acusavam com grande veemência.
11 Manjari hinang dagey si Isa weˈ si Herod duk meˈ sundalunen duk diniyawaˈan weˈ de. Pinasemmekan iye weˈ de juba tanam manamal, ubus bu daˈak si Herod ne iye binoˈo balik pī pu si Pilatus.
11 Mas Herodes, juntamente com os da sua guarda, tratou-o com desprezo, e, escarnecendo dele, fê-lo vestir-se de um manto aparatoso, e o devolveu a Pilatos.
12 Ellew miyaˈan magbagay ne Pilatus duk si Herod. Matuˈuhin magbanta hep siye.
12 Naquele mesmo dia, Herodes e Pilatos se reconciliaram, pois, antes, viviam inimizados um com o outro.
13 Manjari tinawag weˈ Pilatus patipun meˈ nakuraˈ meˈ imamin duk meˈ bahiˈin duk meˈ aˈahin.
13 Então, reunindo Pilatos os principais sacerdotes, as autoridades e o povo,
14 Paˈinne si siye, “Binoˈo weˈ bi aˈa inin pitu si aku duk paˈinbi weˈ katimboˈohan weˈ ne meˈ aˈahin nguntarahan gubelnohin. Bakas ne iye paliksaˈku tuˈu si panaˈananbi, saguwaˈ gaˈ niyaˈ kasuwaˈku duse aˈa inin kuweˈ panuntutanbi iyehin.
14 disse-lhes: Apresentastes-me este homem como agitador do povo; mas, tendo-o interrogado na vossa presença, nada verifiquei contra ele dos crimes de que o acusais.
15 Duk bisan si Herod damikkiyan du isab, peggeˈ daˈakne ne iye binoˈo balik pitu si kite bi. Pastiˈ teˈed weˈ gaˈ niyaˈ laˈat tahinang aˈa inin talep pamapateyan iye.
15 Nem tampouco Herodes, pois no-lo tornou a enviar. É, pois, claro que nada contra ele se verificou digno de morte.
16 Hangkan daˈakku hadja iye ilubakan ubus bu paluwasku ne iye.” (
16 Portanto, após castigá-lo, soltá-lo-ei.
17 Hangkan miyaˈan paˈin Pilatus, peggeˈ iye addatnen, kahabaˈ tahun bang magkādjaˈan meˈ Yahudihin inēnande Kādjaˈan Pangessebanin, maluwas iye si meˈ aˈahin dambuwaˈ pilisu.)
17 [E era-lhe forçoso soltar-lhes um detento por ocasião da festa.]
18 Pagka1e meˈ aˈahin pinaˈin si Pilatus miyaˈan, magkalolop siye kēmon, paˈinde, “Papateyun aˈa iyan! Barabbas kabayaˈan kami pinaluwasin.” (
18 Toda a multidão, porém, gritava: Fora com este! Solta-nos Barrabás!
19 Si Barabbas inin tahan dem kalabusu peggeˈ bakas iye nuhut meˈ aˈa nguntarahan gubelnohin laˈi dem puweblo Awrusalam, duk makapapatey iye aˈa.)
19 Barrabás estava no cárcere por causa de uma sedição na cidade e também por homicídio.
20 Bayaˈ si Isa paluwas Pilatus hangkan ngalingan iye balik si meˈ aˈahin.
20 Desejando Pilatos soltar a Jesus, insistiu ainda.
21 Saguwaˈ magkalolop siye, paˈinde, “Lansangun iye diyataˈ olom. Lansangun iye diyataˈ olom.”
21 Eles, porém, mais gritavam: Crucifica-o! Crucifica-o!
22 Kamintellunen paˈin Pilatus si siye, “Weˈey, ine laˈat tahinangnen? Gaˈ niyaˈ takasuwaˈku dusene talep pamapateyan iye. Hangkan daˈakku hadja iye ilubakan ubus bu paluwasku ne iye.”
22 Então, pela terceira vez, lhes perguntou: Que mal fez este? De fato, nada achei contra ele para condená-lo à morte; portanto, depois de o castigar, soltá-lo-ei.
23 Saguwaˈ pasegeˈ teˈed siye duk magkalolop ne paˈin weˈ subey si Isa ilansang diyataˈ olom. Ujudnen tatuhut du kinabayaˈanden.
23 Mas eles instavam com grandes gritos, pedindo que fosse crucificado. E o seu clamor prevaleceu.
24 Hangkan ngalaboˈ hukuman Pilatus weˈ subey tinuhut kinabayaˈanden.
24 Então, Pilatos decidiu atender-lhes o pedido.
25 Pinaluwas weˈ ne aˈa pinākude pinaluwasin, aˈa kinalabusu sabab pangatune si gubelnohin duk sabab pamapateynen. Saguwaˈ si Isa sinōngan weˈ ne si meˈ sundalu duk tahinang kinabayaˈan meˈ aˈahin.
25 Soltou aquele que estava encarcerado por causa da sedição e do homicídio, a quem eles pediam; e, quanto a Jesus, entregou-o à vontade deles.
26 Manjari binoˈo ne weˈ de si Isa lumengngan tudju pī si lugal pangalansangan iyehin. Sasangde si lān, niyaˈ tasampangde aˈa amban lahat Kirene, ēnnen si Simon. Bakas amban lahat diyataˈ iye balik pī si puweblo. Ginagahan iye weˈ meˈ sundaluhin duk dinaˈak pinanangkit si iye olom sōng pangalansangan si Isahin, dinaˈak binoˈo si dambulihan si Isa.
26 E, como o conduzissem, constrangendo um cireneu, chamado Simão, que vinha do campo, puseram-lhe a cruz sobre os ombros, para que a levasse após Jesus.
27 Banes teˈed aˈa patuhut pu si Isa sampay niyaˈ meˈ dende magtangis duk magmatey sababne.
27 Seguia-o numerosa multidão de povo, e também mulheres que batiam no peito e o lamentavam.
28 Pahaleng si Isa duk paˈinne si siye, “O meˈ dende Awrusalam, daˈa ku pagtangisanun bi. Iye pagtangisanun bi dibin duk meˈ anakbin.
28 Porém Jesus, voltando-se para elas, disse: Filhas de Jerusalém, não choreis por mim; chorai, antes, por vós mesmas e por vossos filhos!
29 Peggeˈ niyaˈ iyan meˈ ellew tekka si pasōngan, paˈin meˈ aˈahin, ‘Hāp sukud meˈ dende manggaˈi manganakin duk meˈ dende manggaˈ bakas manganak duk magpasusuhin.’
29 Porque dias virão em que se dirá: Bem-aventuradas as estéreis, que não geraram, nem amamentaram.
30 Duk suknaˈan meˈ aˈahin iyan diden, paˈinde, ‘Weˈey pe ku gaˈi tahanan punu inin. Weˈey pe ku gaˈi lekkeban kūd inin.’
30 Nesses dias, dirão aos montes: Caí sobre nós! E aos outeiros: Cobri-nos!
31 Peggeˈ,” paˈin si Isa, “bang kuweˈ inin hininangde si aˈa manggaˈ niyaˈ dusenen, pasōng pe iyan hininangden si meˈ aˈa taga dusehin si meˈ ellew īˈ.”
31 Porque, se em lenho verde fazem isto, que será no lenho seco?
32 Niyaˈ isab duwangan aˈa seddili amban si Isa binoˈo weˈ de pinapatey. Duwangan miyaˈan bakas ngalanggalan saraˈ.
32 E também eram levados outros dois, que eram malfeitores, para serem executados com ele.
33 Pagtekkade laˈi si lugal ēnande “Bungkug,” ilansang weˈ de si Isa diyataˈ olom bu pinatengge weˈ de olomin. Ilansang isab weˈ de duwangan ngalanggalan saraˈin si olomde. Dambuwaˈ olomin patenggede si kanawanan si Isa duk dambuwaˈin si bibanganne.
33 Quando chegaram ao lugar chamado Calvário, ali o crucificaram, bem como aos malfeitores, um à direita, outro à esquerda.
34 Ngampun si Isa si Tuhan para si meˈ mangalansang iyehin, paˈinne, “O Ammaˈ, ampunun siye peggeˈ gaˈi tahātide hininangde inin.” Meˈ sundaluhin maglegot pagbahagiˈde meˈ semmek si Isahin.
34 Contudo, Jesus dizia: Pai, perdoa-lhes, porque não sabem o que fazem. Então, repartindo as vestes dele, lançaram sortes.
35 Sasang meˈ aˈa magtengge malaˈihin mayam-mayam, meˈ nakuraˈ meˈ Yahudihin, pinagudjiˈan si Isa weˈ de duk binissāhan. Paˈinde, “Tatabangne meˈ aˈa seddilihin, ambat tabangne dinen bang asal bennal iye Almasihin, tapeneˈ Tuhan magsultanin.”
35 O povo estava ali e a tudo observava. Também as autoridades zombavam e diziam: Salvou os outros; a si mesmo se salve, se é, de fato, o Cristo de Deus, o escolhido.
36 Hinang dagey isab iye weˈ meˈ sundaluhin. Patapit siye pī duk sinōngan iye weˈ de ininum pamaˈinum iye.
36 Igualmente os soldados o escarneciam e, aproximando-se, trouxeram-lhe vinagre, dizendo:
37 Duk paˈinde, “Bang sultan meˈ Yahudihin kew, tabangun dinun.”
37 Se tu és o rei dos judeus, salva-te a ti mesmo.
38 Duk niyaˈ sinulat si olom diyataˈan kōkne pinaˈin, “Inin sultan meˈ Yahudihin.”
38 Também sobre ele estava esta epígrafe [em letras gregas, romanas e hebraicas]: Este é o Rei dos Judeus .
39 Binissā-bissāhan isab si Isa weˈ dangan meˈ aˈa ngalanggalan saraˈ ilansangin, paˈinne, “Dumaˈin ke kew Almasihin. Na, timbulun be dinun duk sampay kami isab.”
39 Um dos malfeitores crucificados blasfemava contra ele, dizendo: Não és tu o Cristo? Salva-te a ti mesmo e a nós também.
40 Saguwaˈ inamāhan iye weˈ saweˈnen, paˈinne, “Weˈey kew missā sa iyan? Weˈ gaˈi kew talew si Tuhan? Saliˈ-saliˈ hep hukuman si kitehin bi tellungan.
40 Respondendo-lhe, porém, o outro, repreendeu-o, dizendo: Nem ao menos temes a Deus, estando sob igual sentença?
41 Saguwaˈ kite duwangan patut kite pinapatey kuweˈ inin peggeˈ inin tumbas meˈ hinanganten. Saguwaˈ aˈa inin gaˈ niyaˈ laˈat tahinangne.”
41 Nós, na verdade, com justiça, porque recebemos o castigo que os nossos atos merecem; mas este nenhum mal fez.
42 Manjari paˈinne pu si Isa, “O Isa, daˈa ku kayipatanun bang ne kew magsultan.”
42 E acrescentou: Jesus, lembra-te de mim quando vieres no teu reino.
43 Paˈin si Isa si iye, “Sabennal akahante kew, ellew inin du, laˈi kite magtuhut si surgaˈ.”
43 Jesus lhe respondeu: Em verdade te digo que hoje estarás comigo no paraíso.
44 Paglettu ellew ne, ngalindem mata ellewin duk maglindem dem tibuˈukan lahat miyaˈan sampay lisag tellu kohapin.
44 Já era quase a hora sexta, e, escurecendo-se o sol, houve trevas sobre toda a terra até à hora nona.
45 Duk garet isab paduwe semmek subuk hinang ellig dem langgal hadjehin.
45 E rasgou-se pelo meio o véu do santuário.
46 Manjari ngalingan si Isa papales, paˈinne, “O Ammaˈ, sōnganku niyawakun si antanannu.” Pagubus inin bissāne, bekkat ne napasnen.
46 Então, Jesus clamou em alta voz: Pai, nas tuas mãos entrego o meu espírito! E, dito isto, expirou.
47 Pagkite kapitan meˈ sundaluhin maˈumantag miyaˈan, pinudji weˈ ne Tuhanin duk paˈinne, “Asal aˈa hāp teˈed aˈa inin!”
47 Vendo o centurião o que tinha acontecido, deu glória a Deus, dizendo: Verdadeiramente, este homem era justo.
48 Duk kēmon aˈa malaˈi magtipun mamayamin, pagkitede maˈumantag miyaˈan, hap lumaˈ siye neppak-neppak dākanden peggeˈ dukka siye manamal.
48 E todas as multidões reunidas para este espetáculo, vendo o que havia acontecido, retiraram-se a lamentar, batendo nos peitos.
49 Kēmon meˈ bagay si Isahin, sampay meˈ dende manuhut iye amban Jalilin, laˈi siye nengge patala-tala duk takitede kēmon bakas maˈumantagin.
49 Entretanto, todos os conhecidos de Jesus e as mulheres que o tinham seguido desde a Galileia permaneceram a contemplar de longe estas coisas.
50 Niyaˈ aˈa laˈi inēnan si Yusup amban puweblo Arimati, laˈi si lahat Yahudiya. Aˈa hāp iye duk bentel kawul-piˈilnen. Inagad-agad weˈ ne katuman meˈ paˈalan sabab pagbayaˈ Tuhanin. Dangan iye si meˈ kakunsihalanin, saguwaˈ gaˈ iye patuhut si meˈ pikilande duk hinangande pamapateyde pu si Isahin.
50 E eis que certo homem, chamado José, membro do Sinédrio, homem bom e justo
51 — ausente —
51 (que não tinha concordado com o desígnio e ação dos outros), natural de Arimateia, cidade dos judeus, e que esperava o reino de Deus,
52 Si Yusup inin pī pu si Pilatus duk pināku weˈ ne bangkey si Isahin.
52 tendo procurado a Pilatos, pediu-lhe o corpo de Jesus,
53 Manjari ilebbes ne weˈ ne duk sinaput weˈ ne. Ubus bu pinabāk weˈ ne diyalem lingab ilowangan dem batu gaˈ pe bakas pangubulan.
53 e, tirando-o do madeiro, envolveu-o num lençol de linho, e o depositou num túmulo aberto em rocha, onde ainda ninguém havia sido sepultado.
54 Kohap Jumaˈat ne miyaˈan, duk seddep ne ellewin. Iye ne miyaˈan tagnaˈan ellew liˈihin.
54 Era o dia da preparação, e começava o sábado.
55 Meˈ dende manuhut si Isa amban Jalilin, paturul pu si Yusup duk takitede kubulin duk bang saˈingge pamettadne si Isahin diyalem kubul.
55 As mulheres que tinham vindo da Galileia com Jesus, seguindo, viram o túmulo e como o corpo fora ali depositado.
56 Manjari hap lumaˈ ne siye manyap meˈ laksiˈ duk meˈ isellan bengngi pangalaksiˈde bangkey si Isahin. Pagellew liˈi ne, pahali siye sa pangandaˈakan saraˈin.
56 Então, se retiraram para preparar aromas e bálsamos. E, no sábado, descansaram, segundo o mandamento.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.