Lucas 16

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Manjari inakahan weˈ si Isa meˈ tindegnen dalilan seddili. Paˈinne, “Niyaˈ dambuwaˈ aˈa dayahan, hininang weˈ ne dambuwaˈ meˈ daraˈakannen tatungguˈ si meˈ alataˈnen kēmon. Manjari tasumbung si iye tatungguˈ miyaˈan weˈ luwal koˈ ngakkal duk pakaˈatanne alataˈ amunen.
1 Jesus contou a seguinte história a seus discípulos: “Um homem rico tinha um administrador que cuidava de seus negócios. Certo dia, foram-lhe contar que esse administrador estava desperdiçando seu dinheiro.
2 Hangkan pinasan iye weˈ ne duk pagtekka iye, paˈin amunen si iye, ‘Ine teˈ takaleku sabab kaˈu inin? Sōnganun ne si aku listahan meˈ bayuˈ-bayuˈan si antanannun duk sīn mapaˈasek duk sīn mapaluwasin peggeˈ gaˈi ne kew hinangku tatungguˈ.’
2 Então mandou chamá-lo e disse: ‘O que é isso que ouço a seu respeito? Preste contas de sua administração, pois não pode mais permanecer nesse cargo’.
3 Paˈin daraˈakanin si dine, ‘Ine enteˈ hinangku kuweˈitu? Tiyaˈ ne ku patahalaˈ amukun. Gaˈi ne ku basag maghinang si bulak duk leman ku isab māku-māku sīn.
3 “O administrador pensou consigo: ‘E agora? Meu patrão vai me demitir. Não tenho força para trabalhar no campo, e sou orgulhoso demais para mendigar.
4 A, kataˈuhanku ne,’ paˈinne, ‘bang ine subey hininangkun, duk bang pinatahalaˈ ne ku amban hinangkun, niyaˈ du meˈ aˈa makajari papīhanku.’
4 Já sei como garantir que as pessoas me recebam em suas casas quando eu for despedido!’.
5 Manjari ilinganan weˈ ne dangan-dangan kēmon meˈ taga utang si amunen. Paˈinne si dehellu mapīhin, ‘Piye utangnun si amukun?’
5 “Então ele convocou todos que deviam dinheiro a seu patrão. Perguntou ao primeiro: ‘Quanto você deve a meu patrão?’.
6 ‘Dahatus mital isellan,’ sambungnen. Manjari paˈinne si iye, ‘Tiyaˈ disibunun. Ningkoloˈ kew padayiˈ bu sulatun luˈu limempūˈ mital hadja.’
6 O homem respondeu: ‘Devo cem tonéis de azeite’. Então o administrador lhe disse: ‘Pegue depressa sua conta e mude-a para cinquenta tonéis’.
7 Duk paˈinne si dambuwaˈin, ‘Kaˈu, piye utangnun?’ Paˈinne, ‘Dahatus karut paley.’ Manjari paˈinne si iye, ‘Tiyaˈ disibunun, sulatun luˈu walumpūˈ.’
7 “‘E quanto você deve a meu patrão?’, perguntou ao segundo. “Devo cem cestos grandes de trigo’, respondeu ele. E o administrador disse: ‘Tome sua conta e mude-a para oitenta cestos’.
8 Pagkale amunen hininang daraˈakanne mangakkal miyaˈan, sinanglitan pe iye weˈ ne peggeˈ akkalan iye. Taˈu koˈ iye mikil para si pasōngannen.” Manjari paˈin si Isa, “Meˈ aˈa manggaˈi manuhut Tuhanin akkalan teˈed amban meˈ aˈa manuhut Tuhanin, peggeˈ taˈu siye maˈuntungan saweˈden para si di kahāpanden.
8 “O patrão elogiou o administrador desonesto por sua astúcia. E é verdade que os filhos deste mundo são mais astutos ao lidar com o mundo ao redor que os filhos da luz.
9 “Hangkan akahante kaˈam,” paˈin si Isa, “gunahun bi alataˈbi tuˈu si dunyahin paghinang hāp, supaya bang taˈabut kaˈam matey duk gaˈi ne tagunabi alataˈbin, tinayimaˈ du kaˈam laˈi si lahat patennaˈanbi salama-lamahin.
9 Esta é a lição: usem a riqueza deste mundo para fazer amigos. Assim, quando suas posses se extinguirem, eles os receberão num lar eterno.
10 Bang kapangandelan aˈahin si alataˈ kuweˈahat, kapangandelan du isab iye si alataˈ ekka. Damikkiyan isab bang aˈahin gaˈi kapangandelan si alataˈ kuweˈahat, gaˈi du isab iye kapangandelan si alataˈ ekka.
10 “Se forem fiéis nas pequenas coisas, também o serão nas grandes. Mas, se forem desonestos nas pequenas coisas, também o serão nas maiores.
11 Na, bang kaˈam pinasukuˈan alataˈ tuˈu si dunya inin bu gaˈi kaˈam kapangandelan, asal gaˈi pinangandel si kaˈam alataˈ mabennalin.
11 E, se vocês não são confiáveis ao lidar com a riqueza injusta deste mundo, quem lhes confiará a verdadeira riqueza?
12 Duk bang gaˈi kaˈam kapangandelan ngantan alataˈ dumaˈin si kaˈamin, gaˈi pinangurung si kaˈam sukuˈ si kaˈamin.
12 E, se não são fiéis com os bens dos outros, por que alguém lhes confiaria o que é de vocês?
13 “Gaˈ niyaˈ daraˈakan makajari magbanyagaˈ si duwe amu. Peggeˈ kalasahanne iyan dambuwaˈin duk kabunsihanne dambuwaˈin. Atawa tuhutne teˈed dambuwaˈin duk gaˈi asipne dambuwaˈin. Bang pilakin mamahalgaˈ si kaˈamin, gaˈi kaˈam makajari maghinang isab si Tuhan.”
13 “Ninguém pode servir a dois senhores, pois odiará um e amará o outro; será dedicado a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e ao dinheiro”.
14 Takale weˈ meˈ Pariseohin meˈ pinaˈin si Isa miyaˈan. Pinagsayehan si Isa weˈ de peggeˈ sinna siye si pilak.
14 Os fariseus, que tinham grande amor ao dinheiro, ouviam isso tudo e zombavam de Jesus.
15 Saguwaˈ paˈin si Isa si siye, “Kaˈam iyan magpakite si aˈa weˈ bentel kaˈam, saguwaˈ kataˈuhan Tuhanin du dem ateybin. Meˈ kinimmatan mahalgaˈ weˈ meˈ aˈahin, gaˈ du niyaˈ kagunahanne bang si Tuhan.
15 Então ele disse: “Vocês gostam de parecer justos em público, mas Deus conhece o seu coração. Aquilo que este mundo valoriza é detestável aos olhos de Deus.
16 “Masa gaˈ pe pitu si Yahiya magpandi-pandi meˈ aˈahin, iye minahalayakin sabab saraˈ si Musahin duk meˈ tasulat kanabihanin. Saguwaˈ kemuwe pitu Yahiya duk sampay maˈin iye minahalayakin aka-aka hāp sabab pagbayaˈan Tuhanin duk meˈ aˈahin magtuyuˈ teˈed duk siye umasek pī si pagbayaˈan Tuhanin.
16 “Até a chegada de João, a lei de Moisés e a mensagem dos profetas eram seus guias. Agora, porém, as boas-novas do reino de Deus estão sendo anunciadas, e todos estão ansiosos para entrar.
17 Saguwaˈ saraˈ si Musahin asal gaˈi du pinda kapatutnen. Mura pe ilūnan bulak duk langitin amban dambuwaˈ balis si saraˈin ginantiˈan.”
17 É mais fácil o céu e a terra desaparecerem que ser anulado até o menor traço da lei de Deus.
18 Paˈin si Isa pe, “Sine-sine nimanan andanen bu maganda seddili, magjina iye. Duk sine-sine maganda si dende bituwanan, magjina iye.”
18 “Assim, o homem que se divorcia de sua esposa e se casa com outra mulher comete adultério. E o homem que se casa com uma mulher divorciada também comete adultério”.
19 Ubus paˈin si Isa, “Niyaˈ dambuwaˈ aˈa dayahan, luwal magsemmek mahalgaˈ manamal duk kahabaˈ ellew hāp hadja kinakannen. Gaˈ niyaˈ kulang si iye.
19 Jesus disse: “Havia um homem rico que se vestia de púrpura e linho fino e vivia sempre cercado de luxos.
20 Duk niyaˈ isab aˈa miskin, ēnnen si Lasarus. Lapat puhuˈnen weˈ dugsal. Kahabaˈ ellew binoˈo iye pī si tarangka lumaˈ aˈa madayahan miyaˈan.
20 À sua porta ficava um mendigo coberto de feridas chamado Lázaro.
21 Peggeˈ kabayaˈannen bang du siˈ iye kaˈurungan meˈ lebbi-lebbi kinakan aˈa dayahanin duk iye makaˈakan. Bisan meˈ asuhin pī ngandelatan meˈ dugsalnen.
21 Ele ansiava comer o que caía da mesa do homem rico, e os cachorros vinham lamber suas feridas abertas.
22 Manjari matey aˈa mamiskin miyaˈan duk binoˈo iye weˈ meˈ malaˈikatin pī si palaˈihan Ibrahimin si surgaˈ. Ubus matey du isab aˈa dayahanin duk kinubul iye.
22 “Por fim, o mendigo morreu, e os anjos o levaram para junto de Abraão. O rico também morreu e foi sepultado,
23 Laˈi si ahilat kapeddiˈan manamal aˈa dayahanin. Pahangad iye duk takitene laˈi si katalahan Ibrahim. Takitene isab si Lasarus laˈi si bihing Ibrahim.
23 e foi para o lugar dos mortos. Ali, em tormento, ele viu Abraão de longe, com Lázaro ao seu lado.
24 Magtawus iye ngalingan pu si Ibrahim. ‘O Apuˈ Ibrahim,’ paˈinne. ‘Maˈaseˈ ne kew si aku. Daˈakun Lasarus pitu. Ambat patottokne timbōˈnen dem boheˈ bu pettakanne dellaˈkun peggeˈ peddiˈan ku teˈed tuˈu dem ebbut inin.’
24 “O rico gritou: ‘Pai Abraão, tenha compaixão de mim! Mande Lázaro aqui para que molhe a ponta do dedo em água e refresque minha língua. Estou em agonia nestas chamas!’.
25 Saguwaˈ paˈin Ibrahim, ‘Bagay, essebun weˈ tasangkanu ne kēmon bayuˈ-bayuˈan mahāpin kaˈellumnun, bu si Lasarus tasangkanen malaˈatin. Saguwaˈ kuweˈitu hāp ne pāsahannen tuˈu, bu kaˈu magsandal peddiˈ.
25 “Abraão, porém, respondeu: ‘Filho, lembre-se de que durante a vida você teve tudo que queria e Lázaro não teve coisa alguma. Agora, ele está aqui sendo consolado, e você está em agonia.
26 Duk dumaˈin hadja inin, saguwaˈ si ellette bi niyaˈ kongkong luha pinapī, supaya matuˈu mabayaˈ mapiyuhin gaˈi tapiyu, duk damikkiyan maluˈuhin gaˈi tapitu.’
26 Além do mais, há entre nós um grande abismo. Ninguém daqui pode atravessar para o seu lado, e ninguém daí pode atravessar para o nosso’.
27 Manjari paˈin aˈa dayahanin, ‘Bang sa iyan, Apuˈ, gaˈ dapatku. Saguwaˈ pabuyuˈ-buyuˈ ku si kaˈu, daˈakun si Lasarus pī si lumaˈ samakun,
27 “Então o rico disse: ‘Por favor, Pai Abraão, pelo menos mande Lázaro à casa de meu pai,
28 peggeˈ niyaˈ laˈi lime pungtinaˈiku lella. Daˈakun siye sinessaˈan pu Lasarus subey pindahande kawul-piˈilden supaya siye gaˈi tapitu si lahat pagsandalan peddiˈ inin.’
28 pois tenho cinco irmãos e quero avisá-los para que não terminem neste lugar de tormento’.
29 Saguwaˈ paˈin Ibrahim, ‘Laˈi du si siye meˈ tasulat si Musahin duk tasulat meˈ kanabihan sinduwehin. Ambat pakalede.’
29 “‘Moisés e os profetas já os avisaram’, respondeu Abraão. ‘Seus irmãos podem ouvir o que eles disseram.’
30 ‘Gaˈi be pakalede, Apuˈ Ibrahim,’ paˈinne. ‘Saguwaˈ bang niyaˈ dambuwaˈ aˈa matey ellum balik bu pī si siye, asal pagsusunande iyan duseden duk lebbahande ne.’
30 “Então o rico disse: ‘Não, Pai Abraão! Mas, se alguém dentre os mortos lhes fosse enviado, eles se arrependeriam!’.
31 Saguwaˈ paˈin Ibrahim si iye, ‘Bang gaˈi pakalede meˈ tasulat si Musahin duk meˈ kanabihan sinduwehin, gaˈi du siye iyan tasegeˈ bisan pe niyaˈ aˈa bakas matey bu ellum balik hap pī si siye ngakahan siye.’”
31 “Abraão, porém, disse: ‘Se eles não ouvem Moisés e os profetas, não se convencerão, mesmo que alguém ressuscite dos mortos’”.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.