Atos 9
Yakan Bible (YKA_WBT) vs NVT
1 Sābu miyaˈan, si Saul isab gaˈ dehenganne pamantane duk panunggaˈne meˈ tindeg si Isa, Panuhutanin. Pī iye si imam nakuraˈin
1 Enquanto isso, Saulo, motivado pela ânsia de matar os discípulos do Senhor, procurou o sumo sacerdote.
2 duk māku iye meˈ sulat boˈone si meˈ kalanggal-langgalan Yahudi laˈi si puweblo Damaskus. Meˈ sulat miyaˈan ngurungan iye kapatut. Bang niyaˈ kasuwaˈne laˈi meˈ aˈa manuhut toloˈ Isa Almasihin, makajari siye siggewne lella-dende binoˈo balik pī si Awrusalam kinalabusu.
2 Pediu cartas para as sinagogas em Damasco, solicitando que cooperassem com a prisão de todos os seguidores do Caminho, homens e mulheres, que ali encontrasse, para levá-los como prisioneiros a Jerusalém.
3 Manjari, sābu laˈi iye si lān tapit ne si Damaskus, bessuwang niyaˈ sahaya amban langit sinag paliput si iye.
3 Quando se aproximava de Damasco, de repente uma luz do céu brilhou ao seu redor.
4 Magtawus iye hebbaˈ diyataˈ bulak. Manjari makakale iye suwala missā si iye. Paˈin suwalahin, “O Saul, Saul. Weˈey ku binasanu?”
4 Ele caiu no chão e ouviu uma voz lhe dizer: “Saulo, Saulo, por que você me persegue?”.
5 Nambung si Saul, paˈinne, “Sine kew, Tuwan?” “Si Isa ku,” paˈin suwalahin. “Aku hep bininasanun.
5 “Quem és tu, Senhor?”, perguntou Saulo. E a voz respondeu: “Sou Jesus, a quem você persegue!
6 Saguwaˈ kuwat kew,” paˈinne, “duk pī ne kew dem puweblo miyaˈan. Inakahan du kew laˈi bang ine subey hininangnun.”
6 Agora levante-se e entre na cidade, onde lhe dirão o que fazer”.
7 Meˈ saweˈ si Saul maglengnganin, nengge laˈi bengngangan. Takalede suwalahin saguwaˈ gaˈ niyaˈ aˈa takitede.
7 Os homens que estavam com Saulo ficaram calados de espanto, pois ouviam uma voz, mas não viam ninguém.
8 Manjari kuwat ne si Saul amban diyataˈ bulak saguwaˈ paglukane matanen, gaˈi ne iye ngite. Hangkan tinundan ne iye weˈ de hap pī si Damaskus.
8 Saulo levantou-se do chão, mas, ao abrir os olhos, estava cego. Então o conduziram pela mão até Damasco.
9 Tellum bahangi gaˈi iye makakite duk gaˈ iye mangan atawa nginum.
9 Lá ele permaneceu, cego, por três dias, e não comeu nem bebeu coisa alguma.
10 Laˈi si Damaskus niyaˈ tindeg Isa Almasi inēnan Ananiyas. Pabagala si iye si Isa duk paˈin si Isa, “O Ananiyas.” “Weˈey, Tuwan?” paˈinne.
10 Havia em Damasco um discípulo chamado Ananias. O Senhor o chamou numa visão: “Ananias!”. “Sim, Senhor!”, respondeu ele.
11 Paˈinne pu Ananiyas, “Kuwat kew. Pī kew si kalsara inēnan Kalsara Tiludley duk tilewun laˈi si lumaˈ si Judas sabab dambuwaˈ aˈa amban Tarsus inēnan si Saul. Īˈ iye sasang ngampun-ngampun.
11 O Senhor disse: “Vá à rua Direita, à casa de Judas. Ao chegar, pergunte por um homem de Tarso chamado Saulo. Ele está orando neste momento.
12 Bakas pinakite ne weˈ ku si iye bang ine sōng hininangnu si iyehin. Kuweˈ du kew takitene padiyalem pī mettad meˈ tangannun si iye supaya iye ngite balik.”
12 Mostrei-lhe numa visão um homem chamado Ananias chegando e impondo as mãos sobre ele para que voltasse a enxergar”.
13 Saguwaˈ nambung Ananiyas, paˈinne, “Allo, Tuwan, ekka ne bakas ngakahan aku sabab si Saul miyaˈan. Laˈatan teˈed meˈ hininangne si meˈ tindegnu si Awrusalamin.
13 Ananias, porém, respondeu: “Senhor, ouvi muita gente falar das coisas horríveis que esse homem vem fazendo ao teu povo santo em Jerusalém.
14 Duk tiyaˈ iye tuˈu si Damaskus kuweˈitu iban kapatutne amban meˈ nakuraˈ meˈ imamin niggew kēmon meˈ mangampun si kaˈuhin.”
14 E ele tem autorização dos principais sacerdotes para prender todos que invocam o teu nome!”.
15 Saguwaˈ paˈin si Isa, Panuhutanin, pu Ananiyas, “Pī kew, peggeˈ tapeneˈku ne si Saul maghinang si aku. Iye magaka-aka sabab akuhin pī si meˈ kabangsa-bangsahan dumaˈin Yahudi, duk si meˈ kasultananden, duk si meˈ bangsa Yahudi du isab.
15 O Senhor, no entanto, disse: “Vá, pois Saulo é o instrumento que escolhi para levar minha mensagem aos gentios e aos reis, bem como ao povo de Israel.
16 Duk pakitehanku du si iye kēmon subey sinandalannen sabab panuhutne akuhin,” paˈin Panuhutanin.
16 E eu mostrarei a ele quanto deve sofrer por meu nome”.
17 Hangkan hap pī ne Ananiyas duk padiyalem iye pī dem lumaˈ si Judas. Binettad weˈ ne meˈ tangannen laˈi pu si Saul duk paˈinne, “Saul, pungtinaˈite kew. Tiyaˈ ku dinaˈak pitu weˈ Panuhutanten, si Isa, bakas mapakite si kaˈu si lān papitunun. Daˈakne ku pitu supaya kew ngite balik duk supaya kew paˈasekan weˈ Niyawa Sutsihin.”
17 Ananias foi e encontrou Saulo. Ao impor as mãos sobre ele, disse: “Irmão Saulo, o Senhor Jesus, que lhe apareceu no caminho para cá, me enviou para que você volte a enxergar e fique cheio do Espírito Santo”.
18 Magtawus niyaˈ kuweˈ bantuk meˈ sisik kenna laboˈ amban meˈ mata si Saulin duk makakite ne iye balik. Manjari kuwat iye duk pinandi iye, tandaˈ weˈ sukuˈ pu si Isa ne iye.
18 No mesmo instante, algo semelhante a escamas caiu dos olhos de Saulo, e sua visão foi restaurada. Então ele se levantou, foi batizado
19 Ubus mangan ne iye duk balik ne basagnen. Magmahalayak si Saul laˈi si Damaskus Patennaˈ si Saul bang piyem bahangi laˈi si meˈ tindeg si Isa si Damaskusin.
19 e, depois de comer, recuperou as forças. Saulo permaneceu alguns dias em Damasco, com os discípulos.
20 Manjari magtawus iye pī si meˈ kalanggal-langgalan Yahudi duk magusihat iye sabab si Isa. “Si Isa inin,” paˈinne, “Anak Tuhanin.”
20 Logo, começou a falar de Jesus nas sinagogas, dizendo: “Ele é o Filho de Deus!”.
21 Kēmon makakale iyehin ulaliˈ teˈed. Paˈinde, “Iye hep inin aˈa malaˈi si Awrusalam maminasa sasuku mangampun pu si Isahin. Duk iye hep akane mapitu si Damaskusin, asal niggew sasuku manuhut toloˈ si Isahin duk moˈo siye balik pī si Awrusalam si meˈ imamin.”
21 Todos que o ouviam ficavam admirados. “Não é esse o homem que causou tanta destruição entre os que invocavam o nome de Jesus em Jerusalém?”, perguntavam. “E não veio aqui para levá-los como prisioneiros aos principais sacerdotes?”
22 Saguwaˈ pasōng ne ngabasag pagusihat si Saulin. Pastiˈ teˈed meˈ purebanen weˈ si Isa Almasihin ne, tapeneˈ Tuhan magbayaˈin. Hangkan meˈ Yahudi si Damaskusin gaˈi taˈu nambungan iye.
22 A pregação de Saulo tornou-se cada vez mais poderosa, pois ele deixava os judeus de Damasco perplexos, provando que Jesus é o Cristo.
23 Pagtiggel-tiggel ne iye laˈi, magisun meˈ Yahudihin weˈ papateyde si Saul.
23 Depois de certo tempo, alguns judeus conspiraram para matá-lo.
24 Saguwaˈ kaˈakahan si Saul sabab isunde miyaˈan. Ellew-sangem binanteyan weˈ meˈ Yahudihin meˈ tarangka paluwasan amban puweblo miyaˈan supaya si Saul tapapateyde.
24 Dia e noite, vigiavam a porta da cidade com a intenção de assassiná-lo, mas ele foi informado desse plano.
25 Saguwaˈ dambuwaˈ sangem, ineddoˈ si Saul weˈ meˈ tindegnen bu pinatingkoloˈ iye weˈ de dem bakaˈ bu tinuntunan pī padiyawaˈ amban tendewan laˈi si birang batu mapaliput si puweblo miyaˈan.
25 Então, durante a noite, alguns de seus discípulos o baixaram pela muralha da cidade num grande cesto.
26 Hap pī si Saul si Awrusalam. Pagtekkane laˈi, batang iye patuhut si meˈ tindeg si Isa malaˈihin. Saguwaˈ tinalew siye si iye peggeˈ gaˈ siye kahagad weˈ iye asal tindeg si Isa ne.
26 Quando Saulo chegou a Jerusalém, tentou se encontrar com os discípulos, mas todos estavam com medo dele, pois não acreditavam que ele tivesse de fato se tornado discípulo.
27 Manjari tinabangan si Saul weˈ Barnabas duk binoˈo iye weˈ ne pī si meˈ kawakilanin. Inakahan siye weˈ Barnabas weˈ si Saul inin bakas takitene Panuhutanin, si Isa, sābune si lān hap Damaskus duk missā isab Panuhutanin si iye, duk weˈ laˈi si Damaskus bahani iye magusihat si meˈ aˈahin sabab si Isa.
27 Então Barnabé o levou aos apóstolos e lhes contou como Saulo tinha visto o Senhor no caminho para Damasco e como ele lhe havia falado. Contou também que, em Damasco, Saulo havia pregado corajosamente em nome de Jesus.
28 Hangkan si Saul patennaˈ ne laˈi si siye duk maglengngan iye diyalem Awrusalam. Gaˈ niyaˈ talew-talewne magmahalayak si meˈ aˈa sabab si Isa, Panuhutanin.
28 Saulo permaneceu com os apóstolos e andava com eles por Jerusalém, pregando corajosamente em nome do Senhor.
29 Magbissā isab iye duk magpasuweyan duk meˈ Yahudi bissāhanden Girik. Saguwaˈ batang si Saul papateyde.
29 Também conversava e discutia com alguns judeus de fala grega, mas estes procuravam matá-lo.
30 Pagkataˈuhan inin weˈ meˈ pagkasine tindeg si Isahin, tinuhutan si Saul weˈ de padurul pī si Kesarea duk dinaˈak iye tahalaˈ pī hap Tarsus.
30 Quando os irmãos souberam disso, levaram Saulo a Cesareia e de lá o enviaram a Tarso.
31 Manjari bahune ne sanyang kēmon masandel pu si Isa si tibuˈukan lahat Yahudiyahin, duk si lahat Jalilin duk meˈ malaˈi si lahat Samariyahin. Tinabangan siye weˈ Niyawa Sutsihin hangkan ngabasag sandelden kēmon duk pasōng isab siye magkaˈekka. Magmātabat teˈed siye si Tuhan.
31 A igreja tinha paz em toda a Judeia, Galileia e Samaria e ia se fortalecendo à medida que andava no temor do Senhor. E, encorajada pelo Espírito Santo, crescia em número.
32 Manjari maglengngan si Petros ngalatag kalahatan. Mintedde tapī iye si puweblo Lidda nindew meˈ katindegan si Isa maglahat malaˈihin.
32 Pedro viajava por toda parte, e foi visitar o povo santo que vivia na cidade de Lida.
33 Niyaˈ laˈi takitene aˈa inēnan Aneyas, Aˈa inin gaˈi dumongaˈ amban pabākanne dem walun tahun ne peggeˈ matey barannen.
33 Ali encontrou um paralítico chamado Eneias, que permanecia de cama havia oito anos.
34 Paˈin si Petros si iye, “Aneyas, pakoleˈ Isa Almasi ne kew. Dongaˈ kew duk lūnanun pabākannun.” Magtawus Aneyas dongaˈ.
34 Pedro lhe disse: “Eneias, Jesus Cristo cura você! Levante-se e arrume sua maca!”. E, no mesmo instante, ele se levantou.
35 Ekka teˈed meˈ aˈa maglahat si Liddahin duk meˈ maglahat si Saronin ngite iye duk patuhut ne siye pu si Isa, Panuhutanin.
35 Todos os moradores de Lida e de Sarona viram Eneias e se converteram ao Senhor.
36 Na, laˈi si lahat Joppa, niyaˈ dende tindeg si Isa inēnan Tabita. (Bang si bissāhan Girik, ēnnen si Dorkas, hātinen payew.) Luwal iye maghinangan hāp duk nabang teˈed iye si meˈ mamiskinin.
36 Havia em Jope uma discípula chamada Tabita (que em grego é Dorcas). Sempre fazia o bem às pessoas e ajudava os pobres.
37 Masa miyaˈan, tewwaˈ saki iye bu matey. Sinutsi weˈ de barannen duk pinabāk weˈ de si dambuwaˈ bilik diyataˈ lumaˈ.
37 Por esse tempo, ficou doente e morreu. Seu corpo foi lavado para o sepultamento e colocado numa sala no andar superior.
38 Lahat Joppa miyaˈan gaˈi du tala teˈed amban Lidda. Pagtakale weˈ meˈ tindeg si Isa malaˈi si Joppahin weˈ īˈ si Petros si Lidda, ngandaˈak siye duwangan aˈa pī pu si Petros ngeddoˈ iye dinaˈak pī dayiˈ-dayiˈ.
38 Quando os discípulos souberam que Pedro estava perto de Lida, enviaram dois homens para lhe suplicar: “Por favor, venha o mais rápido possível!”.
39 Pagkataˈuhan si Petros miyaˈan, magtawus iye magmemes duk nuhut siye ne. Pagtekka laˈi si Joppa, binoˈo iye weˈ de pī si bilik diyataˈ lumaˈin. Paliput pī si iye kēmon meˈ dende baluhin magtangis. Pinakitehan weˈ de si iye meˈ badjuˈ duk meˈ jaket bakas ilaˈit weˈ si Dorkas para si siyehin kaˈellumnen.
39 Então Pedro voltou com eles e, assim que chegou, foi levado para a sala do andar superior. O cômodo estava cheio de viúvas que choravam e lhe mostravam os vestidos e outras roupas que Dorcas havia feito para elas.
40 Pinaluwas siye kēmon weˈ si Petros amban bilik miyaˈan, ubus bu nengge iye duk tuˈutne diyataˈ kāpan māku-māku si Tuhan. Manjari paharap iye si bangkeyin duk paˈinne, “Tabita, dongaˈ kew.” Pinakellat weˈ dendehin matanen duk pagkitene si Petros, ningkoloˈ iye.
40 Pedro pediu que todos saíssem do quarto. Então, ajoelhou-se e orou. Voltando-se para o corpo da mulher, disse: “Tabita, levante-se”, e ela abriu os olhos. Quando ela viu Pedro, sentou-se.
41 Pinasōng weˈ si Petros tangannen duk pinatengge weˈ ne. Manjari ilinganan weˈ ne meˈ katindegan si Isahin duk meˈ balu dendehin duk sinōngan weˈ ne si Dorkas si siye ellum ne.
41 Ele lhe deu a mão e a ajudou a levantar-se. Em seguida, chamou os discípulos e as viúvas e a apresentou viva.
42 Bawag si tibuˈukan lahat Joppa miyaˈan sabab kaˈellum si Dorkas balikin, hangkan ekka aˈa sandel ne pu si Isa, Panuhutanin.
42 A notícia se espalhou por toda a cidade, e muitos creram no Senhor.
43 Patennaˈ pe si Petros laˈi si Joppa tiggel-tiggel. Laˈi iye si lumaˈ si Simon, aˈa iye hinangnen maghatul-hatul kuwit hayep.
43 Pedro ficou em Jope algum tempo, hospedado na casa de Simão, um homem que trabalhava com couro.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.