Atos 23

Yakan Bible (YKA_WBT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Manjari mayam si Paul pahantap pī si meˈ kakunsihalanin duk paˈinne si siye, “Meˈ kapungtinaˈihanku, bang si pikilanku, gaˈ teˈed niyaˈ hatulanku sallaˈ si Tuhan kemuwe matuˈuley sampay kuweˈitu.”
1 Paulo, fitando os olhos nos membros do conselho, disse: Irmãos, eu tenho procedido diante de Deus com toda a boa consciência ate o dia de hoje...
2 Manjari pagkale Ananiyas, imam nakuraˈin pinaˈin si Paul miyaˈan, magtawus dinaˈak weˈ ne si Paul sinampak diyataˈ behene si meˈ aˈa si bihing si Paulin.
2 Mas Ananias, sumo sacerdote, mandou aos que estavam ao seu lado que lhe batessem na boca.
3 Paˈin si Paul pu Ananiyas, “Legga Tuhanin du kew. Hāp kew hadja si luwasan saguwaˈ ateynun laˈatan. Ningkoloˈ kew luˈu ngahukum aku patuhut si saraˈin bu kaˈu ne manggaˈi manuhut saraˈin, sabab dinaˈak ku weˈ nu sinampak,” paˈin si Paul.
3 Então Paulo lhe disse: Deus te ferirá também a ti, hipócrita! Tu estás aí assentado para julgar-me segundo a lei, e contra a lei mandas que eu seja ferido?
4 Paˈin meˈ magtengge matapit pu si Paulin si iye, “Pahinaˈnu imam nakuraˈ pineneˈ weˈ Tuhanin?”
4 Os assistentes disseram: Tu injurias o sumo sacerdote de Deus.
5 Nambung si Paul, paˈinne, “Meˈ kapungtinaˈihanku, gaˈ kataˈuhanku weˈ iye imam nakuraˈin. Kataˈuhanku weˈ tasulat hep dem kitab pinaˈin, ‘Daˈa bissāhanun bi laˈat nakuraˈbin.’”
5 Respondeu Paulo: Não sabia, irmãos, que é o sumo sacerdote. Pois está escrito: Não falarás mal do príncipe do teu povo {Ex 22,28}.
6 Manjari inin, sakaliˈ tapandoga si Paul weˈ sinduwe meˈ kakunsihalanin meˈ Sadduseo duk sinduwehin meˈ Pariseo, missā iye papales, paˈinne, “Meˈ kapungtinaˈihanku, dambuwaˈ ku inin Pariseo, duk meˈ matettoˈakun meˈ Pariseo du isab. Tiyaˈ ku inin tuˈu hinukum peggeˈ ngase-ngase ku weˈ meˈ pateyin pinakellum du balik.”
6 Paulo sabia que uma parte do Sinédrio era de saduceus e a outra de fariseus e disse em alta voz.: Irmãos, eu sou fariseu, filho de fariseus. Por causa da minha esperança na ressurreição dos mortos é que sou julgado.
7 Pagubus inin paˈinne, nagnaˈ ne magpasuweyan meˈ Pariseohin duk meˈ Sadduseohin. Hangkan magpaˈil ne meˈ kakunsihalanin. (
7 Ao dizer ele estas palavras, houve uma discussão entre os fariseus e os saduceus, e dividiu-se a assembléia.
8 Peggeˈ meˈ Sadduseohin, paˈinde hep weˈ gaˈi koˈ meˈ pateyin pinakellum balik, duk gaˈ koˈ niyaˈ malaˈikat atawa niyawa, bu meˈ Pariseohin kahagadde inin kēmon.)
8 {Pois os saduceus afirmam não haver ressurreição, nem anjos, nem espíritos, mas os fariseus admitem uma e outra coisa.}
9 Manjari ngabasag paggasudden duk niyaˈ meˈ guru si saraˈ āgama amban meˈ Pariseohin nengge duk nganjawab teˈed. Paˈinde, “Gaˈ niyaˈ kasuwaˈ kami laˈat si aˈa inin. Hatu asal bakas niyaˈ niyawa atawa malaˈikat missā si iye.”
9 Originou-se, então, grande vozearia. Levantaram-se alguns escribas dos fariseus e contestaram ruidosamente: Não achamos mal algum neste homem. {Quem sabe} se não lhe falou algum espírito ou um anjo...
10 Pasōng teˈed ngabasag pagjawabden hangkan talew kelnelin kaw paglaritande si Paul. Hangkan dinaˈak weˈ ne meˈ sundalunen pī duwaˈi ngagew si Paul amban siye duk binoˈo balik pī dem kutaˈ.
10 A discussão fazia-se sempre mais violenta. O tribuno temeu que Paulo fosse despedaçado por eles e mandou aos soldados que descessem, o tirassem do meio deles e o levassem para a cidadela.
11 Sangem miyaˈan pabagala si Isa, Panuhutanin, si iye, nengge laˈi si bihingne. Paˈinne pu si Paul, “Daˈa kew talew. Bakas ne ku kasaksiˈannu tuˈu si Awrusalam. Subey ku isab saksiˈannu laˈi si Roma.”
11 Na noite seguinte, apareceu-lhe o Senhor e lhe disse: Coragem! Deste testemunho de mim em Jerusalém, assim importa também que o dês em Roma.
12 Pagsalung ne, niyaˈ meˈ Yahudi magtipun duk magisun. Sinapahan weˈ de weˈ gaˈi siye mangan atawa nginum samantaˈan gaˈi tapapateyde si Paul.
12 Quando amanheceu, coligaram-se alguns judeus e juraram com imprecações não comer nem beber nada, enquanto não matassem Paulo.
13 Labi siye ampatpūˈ magisun miyaˈan.
13 Eram mais de quarenta as pessoas que fizeram essa conjuração.
14 Manjari hap pī siye si meˈ nakuraˈ meˈ imamin duk si meˈ kabahiˈanin magaka sabab inin. Paˈinde, “Bakas kami magsapa weˈ asal gaˈi kami mangan samantaˈan gaˈi tapapatey kami si Paul.
14 Foram apresentar-se aos sumos sacerdotes e aos cidadãos, dizendo: Juramos solenemente nada comer enquanto não matarmos Paulo.
15 Hangkan kuweˈitu,” paˈinde, “subey kaˈam duk meˈ kakunsihalanin maboˈo bissā pī si kelnelin, dinaˈak si Paul binoˈo pitu si kaˈam. Magmā-mā kaˈam weˈ batang bistigabi paghāp-hāp palkalaˈne miyaˈan. Kami isab ngahapaˈ ne si lān mapatey iye, gaˈi pe umabut pitu si kaˈam.”
15 Vós, pois, ide com o conselho requerer do tribuno que o conduza à vossa presença, como se houvésseis de investigar com mais precisão a sua causa; e nós estamos prontos para matá-lo durante o trajeto.
16 Saguwaˈ niyaˈ kamanakan si Paul lella, anak pungtinaˈine dende, takalene weˈ si Paul sōng hinapaˈan pinapatey. Hangkan pī iye diyalem kutaˈ ngakahan si Paul sabab takalene miyaˈan.
16 Mas um filho da irmã de Paulo, inteirado da cilada, dirigiu-se à cidadela e o comunicou a Paulo.
17 Manjari ilinganan weˈ si Paul dambuwaˈ meˈ tinintihin duk paˈinne si iye, “Boˈohun lella mabataˈ inin pī si kelnelin. Niyaˈ batang akane si iye.”
17 Este chamou a si um dos centuriões e disse-lhe: Leva este moço ao tribuno, porque tem alguma coisa a lhe transmitir.
18 Binoˈo ne weˈ tinintihin lellahin hap pī si kelnelin duk paˈinne, “Ilinganan ku miyaˈan weˈ si Paul, pilisuhin, duk dinaˈak ku weˈ ne moˈo lella mabataˈ inin pitu si kaˈu peggeˈ niyaˈ koˈ batang akahanne si kaˈu.”
18 Ele o introduziu à presença do tribuno e lhe disse: O preso Paulo rogou-me que trouxesse este moço à tua presença, porque tem alguma coisa a dizer-te.
19 Inambit lellahin weˈ kelnelin duk binoˈo weˈ ne patala-tala. Ubus bu tinilew weˈ ne, paˈinne, “Ine teˈ batang inakanu si akuhin?”
19 O tribuno, tomando-o pela mão, retirou-se com ele à parte e perguntou: Que tens a dizer-me?
20 Nambung iye, paˈinne, “Bakas magisun meˈ Yahudihin weˈ sumu pākude koˈ si kaˈu binoˈo si Paul pī si meˈ kakunsihalanin, magmā-mā binistiga iye balik.
20 Respondeu-lhe ele: Os judeus têm combinado rogar-te amanhã que apresentes Paulo ao Grande Conselho, como se houvessem de inquirir dele alguma coisa com mais precisão.
21 Saguwaˈ daˈa siye pakalehun peggeˈ niyaˈ labi ampatpūˈ meˈ aˈa mapatapuk sōng mangahapaˈan si Paul ley,” paˈin lellahin. “Bakas siye magsapa weˈ gaˈi siye mangan atawa nginum samantaˈan gaˈi si Paul tapapateyde. Memes ne siye ley duk iye saˈ inagadden, bissānun.”
21 Mas tu não creias, porque mais de quarenta homens dentre eles lhe armam traição. Juraram solenemente nada comer, nem beber, enquanto não o matarem. Eles já estão preparados e só esperam a tua permissão.
22 Paˈin kelnelin si iye, “Daˈa kew magaka pu sine-sine weˈ bakas ku akahannu sabab inin.” Ubus bu pinatahalaˈ ne iye weˈ kelnelin.
22 Então o tribuno despediu o moço, ordenando-lhe que a ninguém dissesse que o havia avisado.
23 Manjari ngalingan kelnelin duwangan meˈ tinintinen duk paˈinne si siye, “Nawag kaˈam duwe hatus sundalu, daˈakun bi magmemes lumengngan hap Kesarea ninaˈ lisag siyam. Moˈo isab kaˈam duwe hatus sundalu magbudjak duk pitumpūˈ magkuraˈ.
23 Depois disso, chamou ele dois centuriões e disse-lhes: Preparai duzentos soldados, setenta cavaleiros e duzentos lanceiros para irem a Cesaréia à terceira hora da noite.
24 Ngeddoˈ isab kaˈam meˈ kuraˈ pasakeyan si Paul duk turananun bi iye pī pu Gubnul Pilik. Banteyanun bi iye pahāp-hāp duk gaˈ niyaˈ siya-siyane si lān.”
24 Aprontai também cavalgaduras para Paulo, que tendes de levar com toda a segurança ao governador Félix.
25 Nulat isab kelnelin si gubnulin. Iye inin pinaˈin dem sulatin:
25 E ele escreveu uma carta nestes termos:
26 “Sulat inin amban aku, si Kalaudi Lisiyas, pinasampay pu Gubnul Pilik tamanan mabangsahanin.
26 Cláudio Lísias ao excelentíssimo governador Félix, saúde!
27 Tuwan, aˈa inin siniggew weˈ meˈ Yahudihin duk sōng pinapatey weˈ de. Sakaliˈ kataˈuhanku weˈ aˈa Roma iye, hap pī ku duk meˈ sundalukun nabang iye.
27 Esse homem foi preso pelos judeus e estava a ponto de ser morto por eles, quando eu, sobrevindo com a tropa, o livrei, ao saber que era romano.
28 Bayaˈ kataˈuhanku bang ine panuntutande iyehin hangkan binoˈo iye weˈ ku pī patampak si kakunsihalanden.
28 Então, querendo saber a causa por que o acusavam, levei-o ao Grande Conselho.
29 Paglaˈi ne, bahu kataˈuhanku weˈ panuntutan meˈ Yahudi iyehin sabab meˈ palkalaˈ dem saraˈde. Gaˈ du niyaˈ bakas tahinangne talep pamapateyan iye atawa pangalabusuhan iye.
29 Soube que era acusado sobre questões da lei deles, sem haver nele delito algum que merecesse morte ou prisão.
30 Manjari taˈaka si aku weˈ niyaˈ isun meˈ Yahudihin weˈ papateyde aˈa inin. Hangkan hep iye magtawus daˈakku tinuranan piyu si kaˈu. Inakahan isab weˈ ku meˈ manuntutan iyehin weˈ subey ne luˈu si kaˈu akade tuntutde si iyehin. Taman tuˈu hadja. Wassalam.”
30 Mas, como tivesse chegado a mim a notícia das traições que maquinavam contra ele, envio-o com urgência a ti, intimando também aos acusadores que recorram a ti. Adeus.
31 Manjari ineddoˈ ne si Paul weˈ meˈ sundaluhin sa pangandaˈakan siyehin. Sangem miyaˈan binoˈo iye weˈ de hap lahat Antipatir.
31 Os soldados, conforme lhes fora ordenado, tomaram Paulo e o levaram de noite a Antipátride.
32 Pagsasumuhin balik meˈ sundalu magbettisin pī si kutaˈ duk inambanan weˈ de meˈ magkuraˈin nuranan si Paul palaˈus.
32 No dia seguinte, voltaram para a guarnição, deixando que os soldados da cavalaria o escoltassem.
33 Binoˈo ne weˈ de si Paul hap Kesarea duk pagtekka laˈi, pinangurung weˈ de sulatin pī si gubnulin duk sinōngan ne weˈ de si Paul si iye.
33 À sua chegada a Cesaréia, entregaram ao governador a carta e apresentaram-lhe também Paulo.
34 Binatsa weˈ gubnulin sulatin duk tinilew weˈ ne si Paul bang amban lahat ingge iye. Sakaliˈ kataˈuhan gubnulin weˈ amban Kilikiya du iye,
34 Ele, depois de lê-la e perguntar de que província ele era, sabendo que era da Cilícia, disse:
35 paˈinne pu si Paul, “Subey ne tekka meˈ manuntutan kaˈuhin, meke pakaleku daˈawanun.” Manjari dinaˈak weˈ ne si Paul ginuwaldiyahan laˈi si astanaˈ si Herod.
35 Ouvir-te-ei quando chegarem teus acusadores. Mandou, então, que Paulo fosse guardado no pretório de Herodes.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.