Atos 19
Yakan Bible (YKA_WBT) vs NAA
1 Sābu laˈi si Apollos si Korinto, lumengngan si Paul pabutas si meˈ kalahatan diyataˈ sampay tekka iye si Epesus. Makadugpak iye laˈi meˈ tindeg si Isa.
1 Aconteceu que, enquanto Apolo estava em Corinto, Paulo, tendo passado pelas regiões mais altas, chegou a Éfeso. Encontrando ali alguns discípulos,
2 Tilewne siye, paˈinne, “Tasangkabi ke Niyawa Sutsihin sakaliˈ kaˈam sandel pu si Isa Almasi?” “Gaˈ,” paˈinde, “gaˈ kami bisan makakale weˈ niyaˈ Niyawa Sutsi.”
2 perguntou-lhes: — Vocês receberam o Espírito Santo quando creram? Ao que eles responderam: — Pelo contrário, nem mesmo ouvimos que existe o Espírito Santo.
3 Paˈin si Paul, “Na, pandi ine bakas pamandi kaˈamin?” “Pandi panoloˈ Yahiyahin,” paˈinde.
3 Paulo perguntou: — Então que batismo vocês receberam? Eles responderam: — O batismo de João.
4 Paˈin si Paul, “Pandi panoloˈ Yahiyahin pandi tawubat. Pinandi weˈ ne sasuku magsusunan duk ngalebbahan duseden. Saguwaˈ inakahan isab weˈ ne meˈ aˈahin weˈ subey siye sandel si mapaturul si iyehin, hātinen pu si Isa.”
4 Paulo explicou: — João realizou batismo de arrependimento, dizendo ao povo que cresse naquele que viria depois dele, a saber, em Jesus.
5 Pagkalede inin, pinandi ne siye, tandaˈ weˈ sukuˈ pu si Isa ne siye.
5 Eles, tendo ouvido isto, foram batizados no nome do Senhor Jesus.
6 Manjari binettad weˈ si Paul tangannen si siye. Magtawus paˈasek Niyawa Sutsihin si siye duk missā ne siye si meˈ bissāhan seddili, duk pinalataˈ isab weˈ de meˈ bissā Tuhanin.
6 E, quando Paulo lhes impôs as mãos, o Espírito Santo veio sobre eles, e tanto falavam em línguas como profetizavam.
7 Niyaˈ sampūˈ duk duwe ekkahanden.
7 Eram, ao todo, uns doze homens.
8 Manjari padiyalem si Paul pī si langgal meˈ Yahudihin duk missā iye si meˈ aˈahin sabab pagbayaˈ Tuhanin. Gaˈ niyaˈ talew-talewne missā si siye. Dem tellum bulan iye inin bahannen. Magsuˈal iye duk siye duk hinumatan teˈed siye weˈ ne duk niyaˈ ne siye sandel pu si Isa.
8 Durante três meses, Paulo frequentou a sinagoga, onde falava ousadamente, discutindo e persuadindo a respeito do Reino de Deus.
9 Saguwaˈ meˈ sinduwehin, tuwas teˈed kōkden duk gaˈi siye kahagad. Magbissā laˈatan pe siye sabab toloˈ miyaˈan si pagharapan meˈ aˈahin. Hangkan tahalaˈ si Paul amban langgal miyaˈan duk binoˈo weˈ ne meˈ masandel pu si Isahin. Duk kahabaˈ ellew laˈi ne iye magusihat si meˈ aˈahin si iskulan Tirannus.
9 Mas como alguns deles se mostravam teimosos e descrentes, falando mal do Caminho diante da multidão, Paulo se afastou deles. E, levando consigo os discípulos, passou a falar diariamente na escola de Tirano.
10 Iye inin hinangannen dem duwen tahun hangkan kēmon meˈ aˈa si tibuˈukan lahat Asiya miyaˈan, Yahudi ke atawa dumaˈin Yahudi, takalede lapal sabab si Isa, Panuhutanin.
10 Paulo fez isso durante dois anos, de modo que todos os habitantes da província da Ásia ouviram a palavra do Senhor, tanto judeus como gregos.
11 Inurungan balakat si Paul weˈ Tuhanin maghinang meˈ hinangan balakatan makaˈulaliˈ manamal.
11 Deus, pelas mãos de Paulo, fazia milagres extraordinários,
12 Bisan meˈ panyitu hadja duk meˈ tuwaliya bakas tagunane bang binoˈo pī si meˈ masakihin, kawuliˈan siye amban meˈ sakiden duk paluwas meˈ seyitanin amban siye.
12 a ponto de levarem aos enfermos lenços e aventais do seu uso pessoal, diante dos quais as enfermidades fugiam das suas vítimas, e os espíritos malignos se retiravam.
13 Niyaˈ isab ngalatag lahat miyaˈan meˈ Yahudi magtawal-tawal. Tawalden pagpaluwas seyitan amban aˈa. Manjari suleyande ginuna ēn si Isa, Panuhutanin, pamaluwasde seyitan. Paˈinde si meˈ seyitanin, “Si ēn si Isa minahalayak si Paulin, daˈakte kaˈam paluwas amban aˈa iyan.”
13 E alguns judeus, exorcistas ambulantes, tentaram invocar o nome do Senhor Jesus sobre pessoas possuídas de espíritos malignos, dizendo: — Ordeno que saiam pelo poder de Jesus, a quem Paulo prega.
14 Manjari inin, niyaˈ pituˈ lella magpungtinaˈi nawal sa īˈ. Samaden si Eskeba, imam nakuraˈ meˈ Yahudihin.
14 Os que faziam isto eram sete filhos de um judeu chamado Ceva, sumo sacerdote.
15 Sakaliˈ ne sinuleyan weˈ de pinaluwas seyitanin kuweˈ miyaˈan, nambung seyitanin, paˈinne, “Si Isa kataˈuhanku, duk si Paul kataˈuhanku. Saguwaˈ kaˈam, gaˈi kaˈam kataˈuhanku. Sine teˈ kaˈam?”
15 Mas o espírito maligno lhes respondeu: — Conheço Jesus e sei quem é Paulo; mas vocês, quem são?
16 Magtawus meˈ lella miyaˈan kinapangan ginansing-gansing weˈ aˈa taga seyitanin. Gaˈ siye makaˈatu. Magubas siye kēmon amban lumaˈ aˈa miyaˈan, bakat-bakat siye duk kakuwantangan ne.
16 E o possuído do espírito maligno saltou sobre eles, dominando a todos e, de tal modo prevaleceu contra eles, que, nus e feridos, fugiram daquela casa.
17 Manjari maˈumantag inin bawag si tibuˈukan Epesus, si meˈ Yahudi duk si meˈ bangsa seddili. Paˈasekan talew siye kēmon duk pasōng bantu ēn Panuhutanin, si Isa.
17 Este fato chegou ao conhecimento de todos os moradores de Éfeso, tanto judeus como gregos. Veio temor sobre todos eles, e o nome do Senhor Jesus era engrandecido.
18 Ekka meˈ masandel pu si Isahin pī patampal magbennal si meˈ hinangande malaˈatin.
18 Muitos dos que creram vieram confessando e denunciando publicamente as suas próprias obras.
19 Ekka siye bakas meˈ magtawal-tawalin, binoˈo weˈ de pinagtipun meˈ kitab-kitab panulatan meˈ tawalden, duk ineggas weˈ de si pagmatahan meˈ aˈahin. Initung weˈ de halgaˈ meˈ kitab-kitab miyaˈan, niyaˈ limempūˈ ngibu pilak.
19 Também muitos dos que haviam praticado magia, reunindo os seus livros, os queimaram diante de todos. Calculado o valor dos livros, verificaram que chegava a cinquenta mil denários.
20 Hangkan takite weˈ balakatan lapal Tuhanin duk ngalatag ne paˈin lapal Tuhanin. Duk magkaˈekka meˈ makahagad si lapal Tuhanin.
20 Assim, a palavra do Senhor crescia e prevalecia poderosamente.
21 Puwas miyaˈan, magsakap si Paul hap pī isab si lahat Makedoniya duk Akaya, ubus bu palaˈus ne hap Awrusalam. “Ubus ku hap Awrusalam,” paˈinne, “subey ku isab tapī si Roma.”
21 Depois destas coisas, Paulo resolveu, no seu espírito, ir a Jerusalém, passando pela Macedônia e Acaia. Ele dizia: — Depois de passar por Jerusalém, preciso ir também a Roma.
22 Hangkan dinaˈak weˈ ne duwangan meˈ tabangnen, si Timoteo duk Erastus, padehellu hap Makedoniya sābune dahuˈ laˈi si Asiya.
22 Tendo enviado à Macedônia dois daqueles que o ajudavam, a saber, Timóteo e Erasto, permaneceu algum tempo na província da Ásia.
23 Sābu miyaˈan, laˈi si Epesus niyaˈ sasew hadje sabab toloˈ si Isahin. Kuweˈ inin kahalannen.
23 Por esse tempo, houve grande tumulto em Éfeso por causa do Caminho.
24 Niyaˈ dambuwaˈ pandey magsasal-sasal pilak, ēnnen si Demetiri. Magsasal iye lumaˈ-lumaˈ pilak kuweˈ bantuk langgal tuhande dendehin inēnan Artemis. Demetiri duk meˈ aˈa maghinang si iyehin, ekka sīn takasuwaˈde si hinangde miyaˈan.
24 Pois um ourives, chamado Demétrio, que fazia modelos de prata do templo de Diana e que dava muito lucro aos artífices,
25 Tinawag siye kēmon weˈ Demetiri dinaˈak magtipun. Tinawag isab weˈ ne meˈ seddili aˈa maghinang kuweˈ hinangde miyaˈan. Paglaˈi ne siye kēmon, paˈinne si siye, “Meˈ bagay, kataˈuhanbi weˈ hāp teˈed usahaten bi si hinang inin.
25 convocando-os juntamente com outros do mesmo ofício, disse-lhes: — Senhores, vocês sabem que a nossa prosperidade vem deste ofício.
26 Takitebi ne duk takalebi ne bang ine hininang aˈa inēnande si Paul miyaˈan. Magtoloˈ iye weˈ bang tuhan hinang aˈa, gaˈi koˈ bennal tuhan. Duk ekka ne kahagad si panoloˈne inin, dumaˈin hadja tuˈu si Epesus, saguwaˈ arak si kēmon tibuˈukan Asiya.
26 E agora vocês estão vendo e ouvindo que não só em Éfeso, mas em quase toda a província da Ásia, este Paulo tem persuadido e desencaminhado muita gente, afirmando que os deuses feitos por mãos humanas não são deuses de verdade.
27 Hangkan siya-siya hinangte bi inin, kaw diyawaˈan meˈ aˈahin,” paˈinne. “Duk kaw isab sampay langgal tuhante bi mabangsahanin gaˈi ne pinahadje dem atey. Kuweˈitu si Artemis sinumba weˈ kēmon aˈa si tibuˈukan Asiya duk sampay si tibuˈukan dunya. Saguwaˈ siya-siya kaw dumiyawaˈ bangsanen,” paˈin Demetiri.
27 Não somente há o perigo de que o nosso negócio caia em descrédito, como também de que o próprio templo da grande deusa Diana seja considerado sem valor, e que até venha a ser destruída a majestade daquela que toda a província da Ásia e o mundo adoram.
28 Pagkale meˈ aˈa magtipun miyaˈan pinaˈin Demetirihin, astel teˈed siye. Ngalingan-ngalingan siye pinapales, paˈinde, “Pinahadje teˈed Artemis, tuhan meˈ aˈa Epesusin.”
28 Ouvindo isto, ficaram furiosos e começaram a gritar: — Grande é a Diana dos efésios!
29 Ujudnen hewuhalaˈ dem tibuˈukan puweblo miyaˈan. Siniggew weˈ meˈ aˈahin si Gayus duk Aristarkus, meˈ aˈa Makedoniya saweˈ si Paul maglengnganin. Ilalas weˈ de duwanganin pī dem lumaˈ mahadje pagtipun-tipunanin.
29 A confusão se espalhou pela cidade, e todos juntos foram correndo para o teatro, arrastando consigo os macedônios Gaio e Aristarco, companheiros de Paulo.
30 Mabayaˈ si Paul pī paharap si meˈ aˈa mabanesin, saguwaˈ pinages iye weˈ meˈ katindegan si Isahin.
30 Quando Paulo quis apresentar-se ao povo, os discípulos não o permitiram.
31 Bisan meˈ bagellal bagayne si lahat Asiya miyaˈan, masan pī si iye ngamey-ngamey gaˈi iye dinaˈak padiyalem pī si lumaˈ mahadje pagtipun-tipunanin.
31 Também algumas autoridades da província, que eram amigos de Paulo, mandaram um recado, pedindo que ele não se arriscasse indo ao teatro.
32 Sābu miyaˈan hidjul teˈed dem pagtipunan miyaˈan. Ngalingan-ngalingan sinduwehin sa inin, ngalingan-ngalingan isab sinduwehin sa miyaˈan. Peggeˈ kaˈekkahanin, gaˈ bisan kataˈuhande bang weˈey siye miyaˈan laˈi magtipun.
32 Uns, pois, gritavam de uma forma; outros, de outra; porque a assembleia tinha virado uma confusão. E, na sua maior parte, nem sabiam por que motivo estavam reunidos.
33 Manjari niyaˈ dambuwaˈ aˈa inēnan Iskandal pinakōkan weˈ meˈ Yahudihin, dinaˈak missā si meˈ aˈahin. Kannal meˈ aˈa sinduwehin weˈ iye pagjānan sasewin. Manjari magsinyas iye duk tanganne duk siye pakale peggeˈ sōng iye missā.
33 Então tiraram Alexandre do meio da multidão, e os judeus o empurraram para a frente. Este, acenando com a mão, queria falar ao povo.
34 Saguwaˈ pagtakilale meˈ aˈahin weˈ Yahudi hatiˈ iye, magdūs siye kēmon ngalingan-ngalingan dem duwe ora, binalik-balik bissāden, paˈinde, “Pinahadje teˈed Artemis, tuhan meˈ aˈa Epesusin.”
34 Quando, porém, reconheceram que ele era judeu, todos, a uma voz, gritaram durante quase duas horas: — Grande é a Diana dos efésios!
35 Ujud lettep siye kēmon weˈ bagellal magsulat-sulat si puweblo miyaˈan. Paˈinne si meˈ aˈahin, “O meˈ aˈa Epesus. Kataˈuhan du hep weˈ aˈahin kēmon weˈ kite bi meˈ aˈa Epesusin mangantan lumaˈ Artemisin, tuhante bi mabangsahanin, duk batu masutsi malaboˈ amban diyataˈ langitin.
35 O escrivão da cidade, tendo apaziguado o povo, disse: — Senhores efésios, quem não sabe que a cidade de Éfeso é a guardiã do templo da grande Diana e da imagem que caiu do céu?
36 Gaˈ niyaˈ kapamasuwey sabab inin. Hangkan padeheng hadja kaˈam duk daˈa kaˈam maghinangan ine-ine bang gaˈi dahuˈ bakas pikilbi.
36 Ora, não podendo isto ser contestado, convém que vocês se mantenham calmos e não façam nada de forma precipitada;
37 Tiyaˈ binoˈo weˈ bi meˈ aˈa inin pitu, bu gaˈ du siye bakas ngahawasan langgal atawa missā laˈatan sabab tuhante dendehin.
37 porque estes homens que vocês trouxeram para cá não profanaram o templo, nem blasfemam contra a nossa deusa.
38 Bang batang tuntutan Demetiri duk meˈ saweˈnen meˈ aˈa inin, niyaˈ du meˈ ellew paghukum-hukuman duk īˈ du laˈi meˈ mangahukumin. Ambat siye laˈi manuntutin.
38 Portanto, se Demétrio e os artífices que o acompanham têm alguma queixa contra alguém, saibam que existem os tribunais e os procônsules; que se acusem uns aos outros ali.
39 Duk bang niyaˈ pe palkalaˈbi seddili, subey laˈi hinatul si pagmitingan meˈ aˈa lahat inin.
39 Mas, se vocês estão pleiteando alguma outra coisa, isso será decidido em assembleia regular.
40 Peggeˈ siya-siya kite bi, kaw kite bi tinuntutan sabab sasew maˈumantag ellew inin bu gaˈ niyaˈ jānne. Na, gaˈi kite bi makapagdaˈawa sabab pagtipunante bi inin.”
40 Porque também corremos o risco de sermos, hoje, acusados de revolta, não havendo motivo algum que possamos alegar para justificar este ajuntamento.
41 Pagubus miyaˈan bissāne, pinapoleˈ ne weˈ ne meˈ aˈahin.
41 E, havendo dito isto, dissolveu a assembleia.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.