Atos 10

Yakan Bible (YKA_WBT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Laˈi si lahat Kesarea, niyaˈ aˈa inēnan Korneliyus. Dambuwaˈ iye kapitan si kumpaniya meˈ sundalu bangsa Roma inēnan “Kumpaniya Italiya.”
1 Morava em Cesareia um oficial do exército romano chamado Cornélio, capitão do Regimento Italiano.
2 Aˈa inin asal be-āgama. Siye kēmon magtewtey-anakin magsambahayang si Tuhan. Ekka pangurung-ngurungne panabangne meˈ Yahudi mamiskinin, duk luwal iye ngampun si Tuhan.
2 Era um homem devoto e temente a Deus, como era também toda a sua família. Dava aos pobres esmolas generosas e sempre orava ao Senhor.
3 Dambuwaˈ kohap waktu asal niyaˈ pabagala si iye dambuwaˈ malaˈikat Tuhanin. Takitene pastiˈ malaˈikatin paˈasek dem bilikne duk magpaˈin si iye, “O Korneliyus.”
3 Certa tarde, por volta das três horas, teve uma visão na qual viu um anjo de Deus vir em sua direção e dizer: “Cornélio!”.
4 Hawal talew Korneliyusin, dinendengan weˈ ne malaˈikatin. Manjari paˈinne, “Weˈey, Tuwan?” Paˈin malaˈikatin, “Takale Tuhanin pangampunnu si iyehin duk takitene panabangnu meˈ mamiskinin duk tapikil du kew weˈ ne.
4 Temeroso, Cornélio olhou fixamente para o anjo e perguntou: “Que é, senhor?”. E o anjo respondeu: “Suas orações e esmolas subiram até Deus, e ele as guarda na memória.
5 Kuweˈitu ngandaˈak kew meˈ aˈa pī si Joppa ngeddoˈ dambuwaˈ aˈa inēnan si Simon, inēnan isab si Petros.
5 Agora, envie alguns homens a Jope e mande buscar Simão, também chamado Pedro.
6 Laˈi iye patennaˈ pu si Simon, aˈa maghatul-hatul kuwit hayepin. Lumaˈnen si higad tahik.”
6 Ele está hospedado com Simão, um homem que trabalha com couro e mora à beira do mar”.
7 Paglumikut ne malaˈikatin, ngalingan Korneliyus duwangan daraˈakanne si lumaˈin duk dambuwaˈ sundalu bataˈanne. Sundalu miyaˈan be-āgama.
7 Assim que o anjo foi embora, Cornélio chamou dois servos de sua casa e um soldado devoto de seu grupo de auxiliares.
8 Inakahan siye weˈ Korneliyus sabab paguwaˈ malaˈikatin duk dinaˈak siye weˈ ne pī hap Joppa.
8 Ele lhes contou o que havia acontecido e os enviou a Jope.
9 Pagsasumu lettu ellewin, sābude si lān tapit ne si Joppa, manaˈik si Petros pī diyataˈ sapew madatag si lumaˈ palaˈihanne miyaˈan ngampun laˈi.
9 No dia seguinte, quando os mensageiros de Cornélio se aproximavam da cidade, Pedro subiu ao terraço para orar. Era cerca de meio-dia,
10 Gaˈ tiggel, inusan ne iye duk batang iye mangan. Saguwaˈ sābu pinanyap pe kapamanganin, niyaˈ pabagala si iye amban Tuhan.
10 e ele estava com fome. Enquanto a refeição era preparada, entrou num êxtase.
11 Takitene langitin paluka duk niyaˈ takitene kuweˈ bantuk olos ladjab iningketan pidjūnen kaˈampat pinatuntun pinadiyawaˈ si dunya.
11 Viu o céu aberto e algo semelhante a um grande lençol ser baixado por suas quatro pontas.
12 Diyalem olos miyaˈan laˈi ne meˈ bayuˈ-bayuˈan hayep malumengnganin, meˈ mapalelehin, duk meˈ manuk-manukin.
12 No lençol havia toda espécie de animais, répteis e aves.
13 Manjari niyaˈ suwala takalene magpaˈin si iye, “Kuwat kew, Petros. Numbaliˈ kew duk mangan kew.”
13 Então uma voz lhe disse: “Levante-se, Pedro; mate e coma”.
14 Saguwaˈ paˈin si Petros, “O Tuwan, gaˈi ku. Tiggelanku ellum, gaˈ pe ku bakas makaˈakan ine-ine mukalu atawa haram.”
14 “De modo nenhum, Senhor!”, respondeu Pedro. “Jamais comi coisa alguma que fosse considerada impura e imprópria.”
15 Takalene ne isab suwalahin magpaˈin si iye, “Daˈa paˈinun haram bakas tahalal weˈ Tuhanin.”
15 Mas a voz falou novamente: “Não chame de impuro o que Deus purificou”.
16 Mintellu inin pinalabey si iye ubus bu pinaˈangkat ne olos miyaˈan balik pī si langit.
16 A mesma visão se repetiu três vezes. Então, subitamente, o lençol foi recolhido ao céu.
17 Sābu si Petros pe magulaliˈ bang ine hāti bakas pinabagala si iye miyaˈan, tekka ne laˈi si lumaˈ si Simon meˈ dinaˈak Korneliyusin. Laˈi ne siye si tarangka.
17 Pedro ficou perplexo, pensando em qual seria o significado da visão. Nesse momento, os homens que Cornélio tinha enviado encontraram a casa de Simão. Eles se aproximaram do portão
18 Ngalingan siye magtilew, paˈinde, “Niyaˈ ke luˈu patennaˈ aˈa inēnan si Simon, inēnan isab si Petros?”
18 e perguntaram se estava hospedado ali Simão, também chamado Pedro.
19 Sābu miyaˈan laˈi pe si Petros mikil-mikil bang ine hāti bakas takitenen. Manjari paˈin Niyawa Tuhanin si iye, “Pakalehun be. Niyaˈ laˈi tellungan aˈa miha kaˈu.
19 Enquanto Pedro ainda refletia sobre a visão, o Espírito lhe disse: “Três homens vieram procurá-lo.
20 Kuwat kew duk duwaˈi kew pī. Daˈa kew magalang-alang nuhut siye peggeˈ aku mangandaˈak siye mapituhin.”
20 Levante-se, desça e vá encontrar-se com eles. Não hesite em acompanhá-los, pois eu os enviei”.
21 Hangkan duwaˈi ne si Petros duk paˈinne si meˈ aˈahin, “Aku ne hep aˈa pinihabin. Ine teˈ akabi si akuhin?”
21 Pedro desceu e disse aos homens: “Eu sou quem vocês procuram. Por que vieram?”.
22 “Dinaˈak kami pitu weˈ Kapitan Korneliyus,” paˈinde. “Aˈa hāp iye. Talew iye si Tuhan duk pagaddatan iye weˈ meˈ Yahudihin kēmon. Niyaˈ malaˈikat Tuhanin ngandaˈak iye, dinaˈak kew pinasan pī si lumaˈne, supaya koˈ takalene ine-ine bissānu.”
22 Eles responderam: “Cornélio, um oficial romano, nos enviou. Ele é um homem devoto e temente a Deus, respeitado por todos os judeus. Um santo anjo o instruiu a chamar o senhor à casa dele para que ele ouça sua mensagem”.
23 Na, dinaˈak dahuˈ siye weˈ si Petros padiyalem duk inohotan siye weˈ ne laˈi ne sangemin. Pagsasumuhin, magmemes iye duk nuhut ne iye siye. Niyaˈ isab meˈ pagkasine tindeg si Isa amban Joppa nuhutan iye.
23 Então Pedro convidou os homens para se hospedarem ali aquela noite. No dia seguinte, foi com eles, acompanhado de alguns irmãos de Jope.
24 Pagellew dambuwaˈin, tekka ne siye si lahat Kesarea. Si Korneliyus laˈi ne ngagad si lumaˈne. Pinagtipun isab weˈ ne laˈi meˈ kaˈusbahannen duk meˈ bagayne inessebin.
24 Chegaram a Cesareia no dia seguinte. Cornélio os esperava e havia reunido seus parentes e amigos íntimos.
25 Pagsōng padiyalem ne si Petros laˈi, pasampang pī Korneliyus duk pasujud iye si antag bettis si Petros.
25 Quando Pedro chegou à casa, Cornélio veio ao seu encontro e prostrou-se diante dele, adorando-o.
26 Saguwaˈ pinatengge iye weˈ si Petros. Paˈin si Petros si iye, “Nengge kew. Aku inin manusiyaˈ du kuweˈ kaˈuhin.”
26 Mas Pedro o levantou e disse: “Fique de pé! Eu sou apenas um homem como você”.
27 Magbissā-bissā siye duwangan sābude mapadiyalemin. Laˈi diyalem, takite si Petros meˈ aˈa maˈekka magtipunin.
27 Os dois conversaram e depois entraram na casa, onde muitos outros estavam reunidos.
28 Paˈinne si siye, “Kataˈuhanbi, bang si āgama kami Yahudi, gaˈi kami makajari palamud si meˈ aˈa dumaˈin Yahudi. Gaˈi kami makajari bisan patindew si meˈ kuweˈ kaˈam inin. Saguwaˈ pinahāti weˈ Tuhanin si aku,” paˈinne, “weˈ subey gaˈ niyaˈ aˈa kimmatanku batal atawa haram.
28 Pedro lhes disse: “Vocês sabem que nossas leis proíbem que um judeu entre num lar gentio como este ou se associe com os gentios. No entanto, Deus me mostrou que não devo mais considerar ninguém impuro ou impróprio.
29 Hangkan hep sakaliˈ ku pasanbi, gaˈ ne ku magalang-alang pitu. Manjari tilewte kaˈam, ine teˈ pamasananbi akuhin?”
29 Por isso, vim assim que fui chamado, sem levantar objeções. Agora digam por que vocês mandaram me buscar”.
30 Nambung Korneliyus, paˈinne, “Hatu meˈ sa īˈ, tellu ellew ne palabey, tuˈu ku miyaˈan si lumaˈ ngampun waktu asal. Manjari bessuwang niyaˈ aˈa nengge paharap si aku ngillap teˈed semmeknen.
30 Cornélio respondeu: “Quatro dias atrás, eu estava orando em casa por volta deste mesmo horário, às três da tarde. De repente, um homem vestido com roupas resplandecentes apareceu diante de mim.
31 Missā aˈa miyaˈan si aku, paˈinne, ‘O Korneliyus. Takale Tuhanin ne meˈ pangampunnu si iyehin duk takitene panabangnu meˈ mamiskinin.
31 Ele me disse: ‘Cornélio, Deus ouviu sua oração e se lembrou de suas esmolas.
32 Ngandaˈak kew pī si Joppa ngeddoˈ dambuwaˈ aˈa inēnan si Simon, inēnan isab si Petros. Laˈi iye patennaˈ pu si Simon, aˈa maghatul-hatul kuwit hayepin. Lumaˈnen si higad tahik.’
32 Agora, envie mensageiros a Jope e mande buscar Simão, também chamado Pedro. Ele está hospedado na casa de Simão, um homem que trabalha com couro e mora à beira do mar’.
33 Na, hangkan hep kew pasanku magtawus,” paˈin Korneliyus. “Duk magsukul ku teˈed si kaˈu peggeˈ tiyaˈ ne kew. Duk kuweˈitu tiyaˈ ne kami kēmon tuˈu magtipun si matahan Tuhan pakale ine-ine bissā pangandaˈakan Tuhanin kaˈu.”
33 Assim, mandei buscá-lo de imediato, e foi bom que tenha vindo. Agora estamos todos aqui, esperando diante de Deus para ouvir a mensagem que o Senhor mandou que você nos trouxesse”.
34 Manjari missā si Petros si siye. Paˈinne, “Kuweˈitu mattan ne si aku weˈ asal bennal Tuhanin gaˈi pagbiddaˈne manusiyaˈin.
34 Então Pedro respondeu: “Vejo claramente que Deus não mostra nenhum favoritismo.
35 Bisan bangsa ine, sasuku magmātabat si Tuhan duk bentel meˈ hinangannen, kasulutan Tuhanin si iye.
35 Em todas as nações ele aceita aqueles que o temem e fazem o que é certo.
36 Bakas takalebi ne hatu sabab aka-aka mahāp pinaboˈohan Tuhan si meˈ bangsa Yahudihin, weˈ niyaˈ ne kasanyangan sabab bakas tahinang Isa Almasihin; iye hep magbayaˈ si kēmon-kēmonin. Kataˈuhanbi bang ine maˈumantag si tibuˈukan lahat Yahudiyahin tinagnaˈan laˈi si Jalil pagubus Yahiya magusihat pasal pandi tawubatin.
36 Esta é a mensagem de boas-novas para o povo de Israel: Há paz com Deus por meio de Jesus Cristo, que é Senhor de todos.
37 — ausente —
37 Vocês sabem o que aconteceu em toda a Judeia, começando na Galileia, depois do batismo que João proclamou.
38 Kataˈuhanbi sabab si Isa, aˈa Nasaretin. Pinapī weˈ Tuhanin si iye Niyawa Sutsihin duk inurungan iye balakat. Lumengngan iye duk tungan-tunganne, maghinangan hāp iye. Pinakawuliˈ weˈ ne kēmon pasayedan weˈ nakuraˈ seyitanin, peggeˈ laˈi Tuhanin si iye.
38 Sabem também que Deus ungiu Jesus de Nazaré com o Espírito Santo e com poder. Então Jesus foi por toda parte fazendo o bem e curando todos os oprimidos pelo diabo, porque Deus estava com ele.
39 Duk kami inin,” paˈin si Petros, “kasaksiˈan kami kēmon bakas hininang si Isa si lahat meˈ bangsa Yahudihin duk laˈi si Awrusalamin. Manjari pinapatey iye weˈ meˈ aˈahin, ilansang weˈ de diyataˈ olom.
39 “E nós somos testemunhas de tudo que ele fez em toda a Judeia e em Jerusalém, onde o mataram. Penduraram-no numa cruz,
40 Saguwaˈ katellum bahangi puwas kamateynen, pinakellum iye balik weˈ Tuhanin duk pinakitehan iye weˈ ne.
40 mas Deus o ressuscitou no terceiro dia e permitiu que ele fosse visto,
41 Gaˈ iye pinakite si kēmon aˈa, luwal hadja si kami meˈ asal andang pineneˈ weˈ Tuhanin hinang saksiˈ. Takite kami iye. Makapagtuhut kami duk si Isa mangan duk nginum kaˈellumne mabalikin.
41 não por todo o povo, mas por nós que fomos escolhidos por Deus de antemão para sermos suas testemunhas. Nós fomos os que comemos e bebemos com ele depois que ele ressuscitou dos mortos.
42 Duk dinaˈak kami weˈ ne magmahalayak aka-aka mahāpin si meˈ aˈa. Dinaˈak isab kami naksiˈ weˈ kaˈurungan iye kapatut weˈ Tuhanin ngahukum meˈ manusiyaˈin kēmon, meˈ maˈellumin duk meˈ pateyin.
42 E ele nos mandou anunciar sua mensagem em toda parte e testemunhar que Deus o designou juiz dos vivos e dos mortos.
43 Kēmon meˈ kanabi-nabihanin bakas missā isab sabab si Isa Almasi. Paˈinde weˈ sasuku masandel pu si Isahin, inampun du meˈ duseden sabab bakas tahinang si Isahin.”
43 É a respeito dele que todos os profetas dão testemunho, dizendo que todo o que nele crer receberá o perdão de seus pecados por meio de seu nome”.
44 Sasang missā pe si Petros, paˈasek Niyawa Sutsihin pī si kēmon meˈ aˈa mapakale si bissānen.
44 Enquanto Pedro ainda falava, o Espírito Santo desceu sobre todos que ouviam a mensagem.
45 Magulaliˈ teˈed meˈ Yahudi masandel pu si Isahin, iye meˈ saweˈ si Petros amban Joppahin. Ulaliˈ siye peggeˈ pinapī isab weˈ Tuhanin lasa-lasahannen, Niyawa Sutsihin, si meˈ aˈa dumaˈin bangsa Yahudi.
45 Os discípulos judeus que acompanhavam Pedro ficaram admirados de que o dom do Espírito Santo também fosse derramado sobre os gentios,
46 Takalede hep disi Korneliyus missā nanglitan Tuhanin si bissāhan dumaˈin bissāhande. Manjari paˈin si Petros,
46 pois os ouviram falar em outras línguas e louvar a Deus. Pedro perguntou:
47 “Meˈ aˈa inin tasangkade ne Niyawa Sutsihin sa kitehin bi isab. Gaˈ ne niyaˈ makasaggaˈ bang siye inin pinandi.”
47 “Pode alguém se opor a que eles sejam batizados agora que, como nós, também receberam o Espírito Santo?”.
48 Hangkan dinaˈak ne siye weˈ si Petros pinandi, tandaˈ weˈ sukuˈ pu si Isa ne siye. Manjari inohotan weˈ disi Korneliyus si Petros laˈi dahuˈ patennaˈ si siye meˈ piye-piyem bahangi ne.
48 Então ordenou que fossem batizados em nome de Jesus Cristo. Depois, pediram que Pedro ficasse com eles alguns dias.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.