João 9

Alap mo Ol Ëse, zëre mo zi niban de ol ziaha-en gu hup dena (URY) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Aha yaklakam kim Yesus asa golësek gweka, ki zebë zi nwe dïmïnnï hla laꞌak. Zëno nwena jaha gwennak ki hëndep dïmïn nëblak.
1 Caminhando, viu Jesus um cego de nascença.
2 Ëe zëre hon de ang ta gwen wenya dekam zebë Yesussu lakensïblïk, “Guru, nara karek gweka?– an zep ki zini an jaha gwennak hëndep nwe dïmïn gwekaye. San ha zën jaha gweblan srëmnak karek gweka? San ha an-bi zik mo karek nakon ki gwëka?”
2 Os seus discípulos indagaram dele: Mestre, quem pecou, este homem ou seus pais, para que nascesse cego?
3 Ki zep ap ding gulzimki, “Zen zi mo karek nakon hom ki gwëka. Zen an mae hap ki nwe dïmïn gweka– dekam de zi Alap mo sosonsa zëbon hlaun hup.
3 Jesus respondeu: Nem este pecou nem seus pais, mas é necessário que nele se manifestem as obras de Deus.
4 Nen nama ngatannake lowe heꞌan, zep angkam nama lwaꞌan– dekam de nen Alap mo syalsa gol gwen hapye, Asa men kirekam de syal gwen hap zer sonekaye. Hwëna kawesïn hïp de yaklanak sa hen hatal. Dekam zini toton bëjen syal gwen.
4 Enquanto for dia, cumpre-me terminar as obras daquele que me enviou. Virá a noite, na qual já ninguém pode trabalhar.
5 Ëe de nama okamanak gwënkam, Ëe an Zen– okamana an hap de ngatan naye.”
5 Por isso, enquanto estou no mundo, sou a luz do mundo.
6 Kirekam kim gubiridaka, ki zep ol tepna kamanak tïpsïkï, desa zep son naban siri gulku. Dekam zep zini in mo nwena dra soblaka.
6 Dito isso, cuspiu no chão, fez um pouco de lodo com a saliva e com o lodo ungiu os olhos do cego.
7 Ki zep hwëna gubluka, “Wake, aïlï hona Siloamk ngan sosuk.” Aïlï hona in mo bosena “Siloam” zen enlala naban. Nëno mae mo olkam, “Zer Sonen.” Kim zë ngan sosuku, dekam zep hëndep kara gweka, ki zep gol san dep song gweka.
7 Depois lhe disse: Vai, lava-te na piscina de Siloé {esta palavra significa emissário}. O cego foi, lavou-se e voltou vendo.
8 Zëre mo gol golek denak de wenya hen men zen mwin-mwankam hla da gwek dekam zep denggwan gweblaꞌak, “An san ha zen hom?– men zen ora alpnak de nikirin nikon te-ala hap nësa aberbe ta gwibirkiye.”
8 Então os vizinhos e aqueles que antes o tinham visto mendigar perguntavam: Não é este aquele que, sentado, mendigava?
9 Ahakon man ëgu gweꞌak, “An zen.” Hwëna ahakon man ëgu gweꞌak, “Zen hom. An deban nwe-masena apdenak.”
9 Respondiam alguns: É ele. Outros contestavam: De nenhum modo, é um parecido com ele. Ele, porém, dizia: Sou eu mesmo.
10 Ki zep dakensïk gweblaꞌak, “Em banakane kara gwera? Nara emsa dawem tala?”
10 Perguntaram-lhe, então: Como te foram abertos os olhos?
11 Ki zep ding gul gwizimꞌinka, “Zini bosena Yesus kama blëblesa syal gwibiri, dekam zep ano nwena ap dra soblala. Ki zep hwëna asa gublula, ‘Aïlï hona Siloamk ngan sosuk.’ Kimë zë ngan sosul, dekam zebë kara gwer.”
11 Respondeu ele: Aquele homem que se chama Jesus fez lodo, ungiu-me os olhos e disse-me: Vai à piscina de Siloé e lava-te. Fui, lavei-me e vejo.
12 Dekam zep dakensïblïk, “Zini in angkam endawe gwëꞌara?”
12 Interrogaram-no: Onde está esse homem? Respondeu: Não o sei.
13 Dekam zep in zen nwe dïmïn nïkon dawem gweka desa Farisikam de zi hip dikim zerteizimdin hip nërhak.
13 Levaram então o que fora cego aos fariseus.
14 Yaklana in dekam Yesus kama blëblena syal gwibirki hen dawem taka, zen Hari Sabatkam.
14 Ora, era sábado quando Jesus fez o lodo e lhe abriu os olhos.
15 Farisikam de zini zen hen man dakensïk gweblaꞌak, “Em banakane kara gweka?”
15 Os fariseus indagaram dele novamente de que modo ficara vendo. Respondeu-lhes: Pôs-me lodo nos olhos, lavei-me e vejo.
16 Farisikam de zini in ahakon dekam zep ëgu gweꞌak, “Zini in Alap mo zer sonen naka hom, sap zen Hari Sabat hap denaka ngip gul gwenda.” Hwëna ahakon man ëgu gweꞌak, “Hwëna kareksa de gol gwen zini, zen bëjen owas-owasna syal gwibin– zen in kirekam syal gwe-gwibiridaye.” Zen in zep ëhlïwek.
16 Diziam alguns dos fariseus: Este homem não é o enviado de Deus, pois não guarda sábado. Outros replicavam: Como pode um pecador fazer tais prodígios? E havia desacordo entre eles.
17 Ki zep etan zini insa dakensïblïk, “Zep ena banakane enlala gweblaꞌara?– sap zen eno nwesa dawem soka.”
17 Perguntaram ainda ao cego: Que dizes tu daquele que te abriu os olhos? É um profeta, respondeu ele.
18 Hwëna Yahudi mo mam-mamna in hom anakan daïblïblaꞌak, “Zen menkam eiwa nwe dïmïnnï,” dekam zep an-bi zemka kwang nosok– desa de hen takensizimdin hip.
18 Mas os judeus não quiseram admitir que aquele homem tivesse sido cego e que tivesse recobrado a vista, até que chamaram seus pais.
19 Ki zep dakensizimk, “Zen san eiwa eno nik mo tane? San eiwa nwe dïmïn nïkae ki hëndep jaha gweka? Zen ki angkam banakan kara gweka?”
19 E os interrogaram: É este o vosso filho? Afirmais que ele nasceu cego? Pois como é que agora vê?
20 Ki zep ding ulzimk, “In eiwa, ano nik mo tane sake. Eiwa, zen nwe dïmïn nïka ki jaha gwek.
20 Seus pais responderam: Sabemos que este é o nosso filho e que nasceu cego.
21 Hwëna ëe tawa naka hom– zen banakarekam mes yap angkam kara gweka? Men zen dawem taka ëe hen homë tame laꞌan. Zen mes dwan-am zise gweka. Amki zëna en naka lakensïk gweblak.”
21 Mas não sabemos como agora ficou vendo, nem quem lhe abriu os olhos. Perguntai-o a ele. Tem idade. Que ele mesmo explique.
22 An-bi zem kirekam ding ulzimk, sap zen man Yahudi mo mam-mamna insa anakare hap aïrïbiridaꞌak, “Zen sa nësa karek nosol.” Sap Yahudi mo mam-mamna anakan mes ola aha-en nuk, “Zi de anakan gunnu, ‘Yesus zen eiwa Alap mo Zer Sonenna– nësa de ngaya tabin hip,’ desa esa but srëm gola kon olëalsa sone gwibir.”
22 Seus pais disseram isso porque temiam os judeus, pois os judeus tinham ameaçado expulsar da sinagoga todo aquele que reconhecesse Jesus como o Cristo.
23 In zep an-bi zem in anakan ding ulzimk, “Zen mes dwan-am zise gweka. Amki zëna en naka lakensïk gweblak.”
23 Por isso é que seus pais responderam: Ele tem idade, perguntai-lho.
24 Ki zep etan zini insa tïlzïn hap nenblak, zao zep nenblak, “Emki nglïnak de Zi mo nwe kara gwennak asa eiwakam gubiridan! Sap zini in zen emsa dawem taka, ëe mesë tawa ëblak: Zen kareksa de gol gwen zi.”
24 Tornaram a chamar o homem que fora cego, dizendo-lhe: Dá glória a Deus! Nós sabemos que este homem é pecador.
25 Ki zep ding gulzimki, “San ha eiwa kareksa de gol gwenna? San ha hom? Ëe homë desa tawa gweblaꞌan. Hwëna aha-enë tawa gwibiꞌin: Ëe menkam nwe dïmïnnï. Hwëna angkam ëe mesë kara gwek.”
25 Disse-lhes ele: Se esse homem é pecador, não o sei... Sei apenas isto: sendo eu antes cego, agora vejo.
26 Ki zep etan dakensïblïk, “Zen banakarekam emsa gwëblaka? Banakan eno nwena dawem soka?”
26 Perguntaram-lhe ainda uma vez: Que foi que ele te fez? Como te abriu os olhos?
27 Ki zep ding gulzimki, “Ëe mesë desa emsa tonbiridal, hwëna em ema asa asalsïblïl. Em ba habe desa de etan ësane gwen hap ëdwam gweꞌan? Ki san ema hen ëdwam gweꞌan– zëbon de ang ta gwen hapye?”
27 Respondeu-lhes: Eu já vo-lo disse e não me destes ouvidos. Por que quereis tornar a ouvir? Quereis vós, porventura, tornar-vos também seus discípulos?...
28 Dekam zep lamang tan naban nenblak, “Em in zi karekna in hon de ang gwe-gwenna! Ëe an Musa Baksa de ang gwe-gweblanna.
28 Então eles o cobriram de injúrias e lhe disseram: Tu que és discípulo dele! Nós somos discípulos de Moisés.
29 Nen mese ëtawa gwek: Alap ki Musa Bak hap ola ton sone gweblaka. Hwëna Yesussu home anakan tawa ëblaꞌan, ‘Zen trï ta seꞌara.’”
29 Sabemos que Deus falou a Moisés, mas deste não sabemos de onde ele é.
30 Ki zep ding gulzimki, “Hwëna an wehasa hom! Em home anakan tawa ëblaꞌan, ‘Zen trï ta seꞌara,’ hwëna zen ano nwesa dïmïn nën naka dawem soka.
30 Respondeu aquele homem: O que é de admirar em tudo isso é que não saibais de onde ele é, e entretanto ele me abriu os olhos.
31 Nen mese ëtawa gwek: Alap karek gol gwen zisi bëjen salblan. Hwëna zi de Alapsa betek gweblanna, hen zëno dwam gwibin sin ang gwe-gwenna, desa man salbirida gwenda.
31 Sabemos, porém, que Deus não ouve a pecadores, mas atende a quem lhe presta culto e faz a sua vontade.
32 Okamana ansa de yang gulsun nukon hom tangane anakan ësak, ‘Zini man nwe dïmïn nïka de jaha gwen zi bose zemka dawem taka.’
32 Jamais se ouviu dizer que alguém tenha aberto os olhos a um cego de nascença.
33 Zini in de Alap onakon hatazan srëmkam, zen molya banakare owas maena syal gwibirinam.”
33 Se esse homem não fosse de Deus, não poderia fazer nada.
34 Ki zep hwëna ding nulblik, “Em in karek gol gwen naka de jaha gwenna, hwëna angkam ema tim guꞌura, ‘Ëe asa Yahudi mo mam-mamna ansa tawa tabir!’” Ki zep hëndep but srëm gola in kon nëralsa sonek.
34 Responderam-lhe eles: Tu nasceste todo em pecado e nos ensinas?... E expulsaram-no.
35 Yesus kim salblaka, “Zini mensa mes nëralsa soner,” ki zep tëblaka. Kim hla taka, zao zep takensïblïka, “Em san ema ngatan zi mo lang nakore Zi Tanganna anakan taïblïblaꞌara?– ‘Zen Alap mo Zer Sonenna.’”
35 Jesus soube que o tinham expulsado e, havendo-o encontrado, perguntou-lhe: Crês no Filho do Homem?
36 Ki zep ding gulbluka, “Aya Bak, Zen nara Zi? Tame tankam ëe amaka taïblïblaꞌan.”
36 Respondeu ele: Quem é ele, Senhor, para que eu creia nele?
37 Ki zep zë gubluka, “Em mese Desa hla tanda. Zen an Debane ola lonꞌnara.”
37 Disse-lhe Jesus: Tu o vês, é o mesmo que fala contigo!
38 Ki zep ding gulbluka, “Bian, ëe ama Emsa taïblïblaꞌan!” Dekam zep zë boklena kom soblaka.
38 Creio, Senhor, disse ele. E, prostrando-se, o adorou.
39 Yesus ki zep kïtak asa gubiridaka, “Ëe kire habë okamanak hatazak– okamana awe de zisi de anakan klis gun hup: Nwe dïmïn wenya zen sa ëkara gwer. Hwëna ëkara gwen wenya, zen sa ënwe dïmïn gwer.”
39 Jesus então disse: Vim a este mundo para fazer uma discriminação: os que não vêem vejam, e os que vêem se tornem cegos.
40 Ahakon Farisikam de zini men zen zë dekam lowe heꞌak hen sane daꞌak, ki zep dakensïblïk, “Eno ol gulk sun de blaoranna in, san ha ema asa hen gubiridala?– ‘Em in nwe dïmïnnï.’”
40 Alguns dos fariseus, que estavam com ele, ouviram-no e perguntaram-lhe: Também nós somos, acaso, cegos?...
41 Ki zep ding gulzimki, “Em de eiwakam ënwe dïmïn gwenkam, dekam molyë emsa gubiridaꞌanam, ‘Em ema ëkarek gwenan.’ Hwëna em ema ëk enkam ëgunun, ‘Ëe nwe dïmïn nïka hom,’ zen dekon zebe ëkarek gwenan.”
41 Respondeu-lhes Jesus: Se fôsseis cegos, não teríeis pecado, mas agora pretendeis ver, e o vosso pecado subsiste.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.