Atos 12

Õ'âkĩ̶ hɨ yeere uúkũri turi Tukano (TUONT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Antioquíapʉ Saulo, Bernabé na buꞌecusiari curare Herode Judea diꞌta wiogʉ nicʉ niwĩ. Titareta Jerusalẽ́pʉre ñaꞌarõ weenʉꞌcãcʉ niwĩ niꞌcãrẽrã Jesure ẽjõpeorãrẽ.
1 Nati ana veya’amaim Herod busuruf sabuw afa hina ekalesia ana kou’ayamaim hima’am bow fatum bai’akir kakafin maiyow itih.
2 Tojo weegʉ Juã maꞌmi Santiagore diꞌpjĩ pajiri pjĩ meꞌrã wẽjẽduticʉ niwĩ.
2 Naatu John tuwah James uwih hibai kaiyomaim hiyi morob.
3 Cʉ̃ tojo wẽjẽcã ĩꞌarã, ãpẽrã judío masã Jesure ẽjõpeotirã pũrõ eꞌcaticãrã niwã. Cʉ̃ tere masĩgʉ̃, nemorõ eꞌcatirãsama majã nígʉ̃, Pedrore ñeꞌedutigʉ oꞌócʉ niwĩ tja. Tojo waꞌacaro niwʉ̃ pã́ bʉcʉase meꞌrã morẽtica bosenʉmʉ nicã. Ti nʉmʉrẽ masã pã́ bʉcʉase meꞌrã na morẽtiꞌquere baꞌacãrã niwã.
3 Iti na’atube sinaf Jew sabuw hibiyasisir itih, basit, Faraw Wanawanan Yeast En ana hiyuw hi’aa ana mar eo Peter hibai hifatum.
4 Pedrore ñeꞌéca beꞌro Herode buꞌiri daꞌreri wiꞌipʉ sõrõdutigʉ oꞌócʉ niwĩ. Ti wiꞌipʉre baꞌparitise cururi surara cʉ̃rẽ dʉcayu, coꞌtemʉjãcãrã niwã. Te cururinʉcʉ̃ baꞌparitirã surara nicãrã niwã. Herode “Pascua bosenʉmʉ beꞌro cʉ̃rẽ miiwĩrõgʉ̃ti masã waꞌteropʉ. Na ĩꞌorõpʉ cʉ̃rẽ wẽjẽdutigʉti”, ni wãcũcʉ nimiwĩ.
4 Peter hibai hifafatum ufunamaim hibai hin dibur hiyari’iy, baiyowayah etei 16 hima’uh hima.
5 Tojo weerã surara Pedrore añurõ coꞌtemʉjãcãrã niwã. Cʉ̃ buꞌiri daꞌreri wiꞌipʉ nirĩ cura Jesure ẽjõpeorã peꞌe Õꞌacʉ̃rẽ sẽrĩbosanuꞌcũcãꞌcãrã niwã.
5 Imih Peter diburamaim hibotan hima, baise ekaleisia dogoroh tutufin etei God isan hiyoyoban.
6 Pedrore Herode “Ñamiacã miiwĩrõgʉ̃ti” níca ñamirẽ cõme dari meꞌrã dʉꞌtenoꞌcʉ pʉarã surara decopʉ cãrĩcʉ niwĩ. Niꞌcʉ̃ surara diacjʉ̃camocã peꞌe cõme dare cʉ̃ ya omocãpʉ dʉꞌteõꞌocʉ niwĩ. Apĩ peꞌe quẽꞌrã cũpecamocã peꞌere mejãrõta weecʉ niwĩ. Pedro mejẽcã weecã tʉꞌoñaꞌrãti nírã, tojo weecãrã niwã. Ãpẽrã ti wiꞌi sope pʉꞌtopʉre coꞌtecãrã niwã.
6 Nati gugumin ta’imon Pilate yayakitifuw mar tatot tibatiyimih, Peter baise ma’utenayah orot rou’ab hai founamaim uman rororon chain hi’utan. Naatu au waraunane i ma’utenayah umah hi’utan naatu i matan fot in. Dibur etawan auman ma’utenayah hibat hikakaif.
7 Beꞌro wãcũña marĩrõ niꞌcʉ̃ Õꞌacʉ̃rẽ werecoꞌtegʉ Pedro nirĩ tucũpʉ bajuacʉ niwĩ. Cʉ̃ tojo weecã, ti tucũ añurõ boꞌreyuseꞌsa waꞌacaro niwʉ̃. Cʉ̃rẽ wãꞌcõgʉ̃, tuucarécʉ niwĩ. Õꞌacʉ̃rẽ werecoꞌtegʉ Pedrore yʉꞌrʉoꞌque niꞌi|alt="Make 80 percent An angel awakening Peter" src="cn01953B.tif" size="span" ref="Hch 12.1-19"
7 Naniyan meyemeye Regah ana tounamatar run bat naatu marakaw bar wanawanan kusisiar re, tounamatar Peter tuwabun bai ibunibun eo, “Mata enuw kumisir saife.” Mar ta’imonamo Peter uman chain hiha’obow hire. Tounamatar na Peter ebibunibun|alt="Angel awaking Peter" src="cn01953B.tif" size="col" loc="Act 12.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="12.7"
8 —Ejerituya. Mʉꞌʉ ye sapature sãñaña, nicʉ niwĩ. Cʉ̃ tojo nicã tʉꞌo, ejeritu, cʉ̃ ye sapature sãñacʉ niwĩ. Tuꞌajanʉꞌcõcã ĩꞌa, cʉ̃rẽ nicʉ niwĩ tja:
8 Imaibo tounamatar Peter iu, “A faifuw kwiyoun naatu a baibiyon kwiyoun.” Peter na’atube sinaf naatu tounamatar eo, “A faifuw tafan baibiyon naiw kufifin naatu kwi’ufnunu.”
9 Pedro cʉ̃ tojo nicã tʉꞌo, cʉ̃ siro sirutuwijaacʉ niwĩ. “¿Diacjʉ̃ta nisari aꞌte Õꞌacʉ̃rẽ werecoꞌtegʉ yʉꞌʉre miiwijaase? Apetero weegʉ quẽꞌegʉ̃ weesaꞌa”, ni wãcũcʉ niwĩ. Cʉ̃ tojo wijaasere añurõ masĩticʉ niwĩ.
9 Peter i’ufunun hairi hitit dibur bar ufunane hire, baise Peter men kafa’imo so’ob tounamatar abisa sisinaf, i notanot i mimim rouw.
10 Surara na ne coꞌte dujirore yʉꞌrʉacãrã niwã. Beꞌro apero quẽꞌrãrẽ tja yʉꞌrʉaa, ti wiꞌi ne sãjãarõ cõmesope tiropʉre ejacãrã niwã. Na topʉ ejacã, ti sope seꞌsaro pãrĩa waꞌacaro niwʉ̃. Beꞌro na ti sopere yʉꞌrʉwijaa waꞌacãrã niwã. Yoacurero waꞌa, Õꞌacʉ̃rẽ werecoꞌtegʉ bajudutia waꞌacʉ niwĩ. Pedro niꞌcʉ̃ta tojanʉꞌcãcʉ niwĩ majã.
10 Hitit ma’utenayah etawan wan hibatabat naatu etawan bairou’abin hibatabat hinatabirih. Naatu hina etawan gagamin in bar merar titit awanamaim hitit, etawan akisin botawiy hitit ef yan hire. Ef nati hibutitiy hin yomaninamaim hitit, basit tounamatar sa’iwa’an.
11 Beꞌro cʉ̃ bajuduticãpʉta añurõ tʉꞌomasĩcʉ niwĩ.
11 Peter imaibo matan to iwa’an eo, “Turobe, iti sawar i anababatun ayu isou matar. Regah ana tounamatar iyafar Herod ana fairane naatu Jew sabuw sawar abisa hinotanot mataramih i umahine ayu iyawasu.
12 Cʉ̃ tere wãcũgʉ̃ta, waꞌacʉ niwĩ María Juã Marco wãmetigʉ paco ya wiꞌipʉ. Ti wiꞌipʉre Jesure ẽjõpeorã Pedrore pãjãrã Õꞌacʉ̃rẽ sẽrĩbosarã weecãrã niwã.
12 Peter ana not kukubunai ufunamaim na John Mark hinah Mary ana bar tit. Nati’imaim sabuw moumurih na’in hiru’ay hima hiyoyoyoban.
13 Ti wiꞌi tiro ejagʉ, sope pʉꞌto ʉ̃tã cujiri meꞌrã na wééca sãꞌrĩrõ tiropʉ ejanʉꞌcã, pisucʉ niwĩ narẽ. Ti wiꞌicjãrãrẽ daꞌracoꞌtego Rode wãmetigo ti wiꞌi poꞌpeapʉ nico niwõ. Pedro pisucã tʉꞌogo, sopepʉ waꞌa, yuꞌuĩꞌagõ waꞌaco niwõ.
13 Peter na etawan ufunane bat rukikitar, naatu bowabow babitai wabin Rhoda etawan botawiyinamih na.
14 Pedro cʉ̃ ucũsere tʉꞌomasĩgõ, co ʉpʉtʉ eꞌcatigo, cʉ̃rẽ pãosõrõtimigõta omasãjãa, to ñubue dujirãpʉre werego waꞌaco niwõ. Na tiro ejago, “Pedro sope pʉꞌto niami”, ni wereco niwõ.
14 Baise Peter fanan i’inan ana maramaim yan wanawanan yasisir awan karatan etawan botawiyina’e i matabir nunuw run e’af eo, “Peter na ufun ebatabat.”
15 Co tojo nicã tʉꞌorã, “Mʉꞌʉ tojo nimaꞌaco weeꞌe”, nicãrã niwã. Co peꞌe “Diacjʉ̃ta niꞌi”, nico nimiwõ. Beꞌro na “To pũrĩcãrẽ Pedrowãtĩ niapĩ”, nicãrã niwã.
15 Sabuw hi’u, “O anot i kwaris.” Baise i ana yanibebemaim, imih hio, “Nati i Peter ayubin.”
16 Na tojo nicũñarĩ cura Pedro sope pʉꞌtopʉre pisugʉ weecʉ̃ weecʉ niwĩ. Beꞌropʉta na sopepʉ waꞌa, ti sopere pão ĩꞌacãrã niwã. Pedro topʉ nuꞌcũcã ĩꞌarã, ʉpʉtʉ ʉcʉacãrã niwã.
16 Baise Peter bat rurukikitar etawan hibotawiy, naatu hi’i’itin ana veya hifofofor men kafaita.
17 Beꞌro narẽ omocã meꞌrã weequeocʉ niwĩ tocãꞌrõta ucũña nígʉ̃. Beꞌro buꞌiri daꞌreri wiꞌipʉ cʉ̃ níꞌcʉre Õꞌacʉ̃ cʉ̃rẽ miiwijaaꞌquere werecʉ niwĩ. Apeye tja narẽ werenemocʉ niwĩ:
17 Peter umanamaim iman awah bofot naatu Regah mi’itube diburane bobotait hai tur eowen, “Iti i James ana tur kwana’owen naatu taitu auman hai tur kwana’owen.” Imaibo ihamiyih tit efan ta’amaim in.
18 Boꞌrequeꞌaca beꞌro buꞌiri daꞌreri wiꞌi coꞌterã Pedro marĩcã ĩꞌarã, ʉpʉtʉ wãcũqueꞌticãrã niwã.
18 Mar auman baiyowayah wanawanahimaim kasiy gagamin na’in matar, taiyuwih hibabatiyih hio, “Peter isan mi’itube’emih iti na’atube matar?”
19 Beꞌro Herode Pedro marĩcã tʉꞌogʉ, surarare “Aꞌmarã waꞌaya”, níoꞌocʉ niwĩ. Na aꞌmacãrã nimiwã. Ne bocaticãrã niwã. Beꞌro Herode Pedrore coꞌterã nimiꞌcãrãrẽ ʉpʉtʉ sẽrĩtiñaꞌcũmí, narẽ wẽjẽcãꞌduticʉ niwĩ.
19 Herod kwararih hin hinuwih, baise men hitita’ur. Basit ma’utenayah orot nah 16 buwih ibabatiyih sawar eo hibow hin hirouw himorob.
20 Herode ʉpʉtʉ uacʉ niwĩ Tiro, Sidṍ wãmetise macãrĩcjãrã meꞌrã. Herode ya diꞌta cjase nicaro niwʉ̃ te macãrĩcjãrã na baꞌase peꞌe. Cʉ̃ na meꞌrã uagʉ, tocjãrãrẽ ne baꞌase duadutiticʉ niwĩ. Tojo weerã baꞌase apaturi duato tja nírã, tere Herode tiropʉ aporã waꞌacãrã niwã. Herode meꞌrã daꞌragʉ Blasto wãmetigʉre ucũmʉꞌtãcãrã niwã.
20 Herod ana yaso’ar gagamin na’in Taiya naatu Sidon sabuw isah biyaso’aso’ar. Imih sabuw kou’ay hibai Herod itinamih hina. Wantoro’ot aiwob ana orot gagamin wabin Blastus yan hiyi rabon isahine bat imaibo hina Herod biyan hitit tufuw isan hifefeyan. Anayabin hai tafaram ana bay i Herod ana tafaramane nan.
21 Tojo weegʉ Herode meꞌrã ucũgʉ̃ waꞌacʉ niwĩ. Beꞌro Herode peꞌe cʉ̃ werecã tʉꞌogʉ, niꞌcã nʉmʉ na meꞌrã ucũatji nʉmʉrẽ besecʉ niwĩ. Ti nʉmʉ nicã Herode cʉ̃ ye wiogʉ suꞌtire sãña, wiorã dujiri cũmurõpʉ dujicʉ niwĩ. Topʉ Tiro, Sidṍcjãrãrẽ ucũpeocʉ niwĩ.
21 Veya hirurubin na’atube aiwob hai gub ana faifuw bai iyoun ana urama’ama’amaim mare ma sabuw isah binan.
22 Cʉ̃ ucũcã tʉꞌorã, “Ãꞌrĩ aꞌto ucũgʉ̃, ʉmʉ diaꞌcʉ̃ nitimi. Õꞌacʉ̃ nimi”, ni caricũcãrã niwã.
22 Sabuw tur hinonowar hio, “Iti men orot ebibinanumih, baise god.”
23 Na tojo nicã tʉꞌogʉ, Herode “Yʉꞌʉ ʉmʉ niꞌi, Õꞌacʉ̃ niꞌcʉ̃rẽta ẽjõpeoroʉaꞌa”, ne niticʉ niwĩ. Tojo weegʉ na caricũrĩ curata Õꞌacʉ̃rẽ werecoꞌtegʉ Herodere dutidaꞌrecʉ niwĩ. Beꞌro majã cʉ̃ becoa baꞌaweenoꞌo, wẽrĩa waꞌacʉ niwĩ.
23 Mar ta’imon Regah ana tounamatar Herod rab re morob biyan motamot hi’an morob, anayabin sabuw bora’aten hibitin men bai God itinimih.
24 Te quetire tʉꞌorã, pãjãrã Jesure ẽjõpeonemocãrã niwã. Nipeꞌtiropʉ Jesú ye queti seꞌsa waꞌacaro niwʉ̃.
24 Naatu God ana tur ra’at tasasar tit sabuw etei hinowar.
25 Beꞌro Bernabé, Saulo Jerusalẽ́pʉ niyeru oꞌotojaca beꞌro majãmitojaacãrã niwã tja Antioquíapʉre. Juã Marco wãmetigʉ quẽꞌrã na meꞌrã waꞌacʉ niwĩ.
25 Barnabas, Saul hairi hai bowabow hibisawar ufunamaim Jerusalemane himatabir maiye John Mark hibai bairi hin.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.