Josué 7

Toto Thovuye Loi Ghalɨŋae (TGO) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Giya Loi le mbaro Isirel kaiwanji mbaŋa va thɨ mena thɨ mukuwo Jeriko mava thɨ ghambu. E tɨnenjiko amala regha idae Eikan iyava i kivwala mbaroko iyako, iwaeŋge Giya Loi le ghatemuru laghɨye i yomara weŋgiya Isirel. Eikan iye Kami nariye na Jabdi rumbuye. Jabdi i mena Jera e gha uu tɨne, na iye Juda le wabwi loloniye regha.
1 Deus havia ordenado ao povo de Israel que ninguém guardasse nada do que era para ser destruído, mas a ordem foi desobedecida. Acã escondeu algumas coisas, e por isso o Senhor ficou muito irado com os israelitas. Acã era filho de Carmi, descendente de Zabdi e descendente de Zera, da tribo de Judá.
2 Josuwa i variyeŋgiya ghɨmoghɨmoru vavana thɨ ri Jeriko na thɨ wa Ai. Ghembake iyake ina Betel boimaniyeko, ghemba reghava idae Bet Aven ghadidiye. Josuwa i dage weŋgi, iŋa, “Hu wa na vohu kelaŋa ŋgoroŋga thelauna gha ghawo.” Mbaŋa vama vethɨ vakathavao iyako,
2 Josué enviou alguns homens da cidade de Jericó até Ai, cidade que fica a leste de Betel, perto de Bete-Avém. Ele mandou que fossem ver a terra. Eles foram e examinaram bem a cidade.
3 thɨ njogha na thɨ utu giya weya Josuwa, thɨŋa, “Ma ghemba laghɨye ŋgoreiye. Ma valɨkaiwae taulaghɨke ghinda vara gaithɨwe. Mbema u variyeŋgi eŋge tu o tɨri tausan ghɨmoghɨmoru na vethɨ gaithɨwe.”
3 Então voltaram e deram a Josué o seguinte relatório: — Não é preciso que todo mundo vá. Mande só dois ou três mil homens atacarem Ai porque existe pouca gente lá.
4 Iya kaiwae mbe tɨri tausan eŋge thɨ raka na vethɨ gaithɨ Ai, ko iyemaeŋge gharɨgharɨ Ai e tɨne thɨ kivwalaŋgi na thɨ raka vo njogha e ghereinji.
4 Assim foram mais ou menos três mil. Porém os homens de Ai fizeram os israelitas recuarem
5 Ghɨmoghɨmoru Ai e tɨne thɨ vagegeŋgi e ghembako gha ghamba ruru, na thɨ raka njoŋa yamwa varɨvarɨye na thɨ gaboŋgiya Isirel ragagaithɨ theto na theghewona. E mbaŋako iyako Isirel ragagaithɨko ma e lenji vurɨgheghe na thɨ vo weinji lenji mararu.
5 e mataram uns trinta e seis. E eles perseguiram os israelitas desde o portão da cidade até as pedreiras, matando-os na descida. Então o povo ficou completamente desanimado e perdeu toda a coragem.
6 Amba Josuwa i mwana thethe gha kwama na i dipoumu e thelauko vwatae ŋgora Giya Loi le Dageraweko gha Bogis ghadidiye, na mbe ŋgora vara iyako ghaghad yeghɨyeghɨye. Isirel giyagiyaniye vambe thɨ vakathava ŋgoreiye na thɨ mbanɨyatha vugha e umbalɨnji. Lenji vakathako va i woraŋgiya lenji nuwatharɨko.
6 Em sinal de tristeza, Josué rasgou a sua roupa e se jogou no chão, com o rosto em terra, na frente da arca da aliança de Deus, o Senhor . Os líderes de Israel fizeram a mesma coisa e ficaram ali com Josué até de tarde. E fizeram como ele: também jogaram terra na cabeça para mostrar que estavam tristes.
7 Kaero Josuwa iŋa, “Oo, Giya Loi vurɨvurɨghegheniye! Buda kaiwae vara na menda u vaŋgu valawaime Jorɨdan valɨmbwake? Menda u vakatha iyako na u vaŋgu giyaime weŋgiya Amori gharɨgharɨniye na thɨ mukuwoime? Oo, Thoŋgo mbema menda wo ya yaku eŋge Jorɨdan valɨmbwa i lawalawaoko!
7 E Josué disse: — Ó
8 O Giya Loi, ŋgoroŋga ne yaŋa? Lama ragagaithɨke kaero menda thɨ rakavo weŋgiya ghama rathɨghɨyako.
8 Senhor, peço desculpas, mas já que Israel fugiu do inimigo, o que posso dizer?
9 Kenan gharɨgharɨniye na vanautumake iyake gharɨgharɨniye wolaghɨye ne thɨ loŋwa iyake utuniye, amba thɨ raka mena thɨ gabovaoime. Ne u vakatha budakai na idan mbe i laghɨlaghɨye vara?”
9 Os cananeus e todos os outros moradores desta terra vão saber disso. Eles nos cercarão e nos matarão a todos. E neste caso o que farás em favor do teu grande nome?
10 Giya Loi i dage weya Josuwa iŋa, “U yondo virɨ! U vakatha budakai iya u dipoumu e thelauna vwatae?
10 O Senhor Deus respondeu a Josué: — Levante-se! Por que é que você está aí desse jeito, com a cara no chão?
11 Isirel menda thɨ vakatha tharɨ. Mava thɨ ghambugha lo mbaro va ya dage weŋgi Jeriko kaiwae, yaŋa mbaŋa ne hu ru Jeriko e tɨne, hu mukuwo bigibigiko wolaghɨye, ko iyemaeŋge mendava thɨ mbana vavana. Mendava thɨ kwan na thɨ mbanɨŋgiya bigibigike thiyake vavana na thɨ thuwoleŋgi e lenji bigibigiko tɨnetɨnenji.
11 O povo de Israel pecou. Eles quebraram a aliança que haviam feito comigo, a aliança que eu mandei que guardassem. Ficaram com algumas coisas que eu mandei que fossem destruídas. Eles roubaram essas coisas, mentiram por causa delas e as colocaram no meio da bagagem deles.
12 Isirel tembe ghanjimberegha menda thɨ vakatha ghanjivuyowo, iya kaiwae ma valɨkaiwanji menda thɨ ndeghathɨ vurɨgheghe na thɨ gaithɨ njogha weŋgiya ghanji rathɨghɨyako, mbema thɨ raka vo eŋge. Ma tembene ya thalavuŋgava ghaghad ne hu mukuwo bigibigina wolaghɨye iya va ya dagetenɨna e ghemi, ko iyemaeŋge menda hu mbanɨŋgi.
12 É por isso que os israelitas não podem enfrentar o inimigo. Fogem dele porque agora eles mesmos estão condenados à destruição. Se vocês não destruírem o que roubaram, eu não continuarei com vocês.
13 “U wa vo dage weŋgiya gharɨgharɨna thɨ vanamwe riwanji ghanjimberegha na thɨ vivatha thɨ raka mena e ghino evole mbaŋambaŋa. Vo dage weŋgi ghino, Giya Loi Isirel lenji Loi, yaŋa, ‘Isirel gharɨgharɨniye, va ya dage e ghemi na hu mukuwo bigibigiko wolaghɨye Jeriko e tɨne. Ko iyemaeŋge hu mbanɨŋgiya bigibigiko thiyako vavana, iyava yaŋake hu mukuwoŋgi. Hu bigiyathuŋgi ambane valɨkaiwami hu ndeghathɨ vurɨgheghe na hu kivwalaŋgiya ghami thɨghɨyako.’
13 Levante-se e vá santificar o povo. Diga que se purifiquem para amanhã porque eu, o Senhor , o Deus de Israel, digo isto: “Israelitas, vocês estão guardando algumas coisas que eu mandei destruir. Enquanto não se livrarem delas, vocês não poderão enfrentar os inimigos.
14 U dage weŋgi na evole mbaŋambaŋa ne thɨ rakamena e (Dageraweko gha Bogis) ghadidiye e wabwi regha na regha. The wabwi ne (ya tuthi) Giya Loi i tuthi, uu na uu thɨ raka raŋgi e wabwiko tɨne, the uu Giya Loi i tuthi amaamala na lenji ŋgaŋga/gha yayaoko gharɨgharɨniye ne thɨ raka raŋgi e uuko tɨne; the amala Giya Loi ne i tuthi amaamalako na lenji ŋgaŋga/ghanjiyayao gharɨgharɨniye e tɨnenji ne i raŋgi
14 Amanhã vocês se apresentarão, tribo por tribo, e haverá sorteio . A tribo que eu indicar virá à frente, grupo de famílias por grupo de famílias. Aí o grupo de famílias que eu indicar virá à frente, família por família. Finalmente a família que eu indicar virá à frente, homem por homem.
15 amalana iyana kaero i (thɨ) vaidi mukuwoko bigibiginiye vavana inawe ne i mare, weiyaŋgiya le ŋgaŋga/gha yayaoko bigibiginiyeko wolaghɨye, kaiwae kaero i womena monjina laghɨye Isirel weŋgi na i raka lo mbaro.”
15 Então aquele que o sorteio indicar que ficou com essas coisas será queimado: ele, a sua família e tudo o que possui. O que esse homem fez foi terrível: ele quebrou a aliança que o meu povo fez comigo.”
16 I ghɨviyava, vambe mbaŋambaŋa moli Josuwa kaero i kula vathaŋgiya Isirel thɨ raka mena e wabwi na wabwi, na uu regha iya thɨ mena Giya Loi e ghamwae, na i ghatha raŋgiya Juda gha wabwi.
16 Então Josué se levantou de madrugada e fez o povo de Israel se apresentar, tribo por tribo. O sorteio indicou a tribo de Judá.
17 Josuwa i kula vathaŋgiya Juda gha wabwiko, na uu regha iya thɨ raka raŋgi, na uuko e tɨnenji Giya Loi i ghatha raŋgiya Jera gha uu. Josuwa kaero i kula vathaŋgiva Jera gha uu e tɨne amaamala na lenji ŋgaŋga; na amala regha iya na le ŋgaŋga thɨ raka na Giya Loi i ghatha raŋgiya Jabdi na le ŋgaŋga.
17 Em seguida mandou que se apresentassem os grupos de famílias da tribo de Judá, e o grupo de Zera foi indicado. Aí chamou o grupo de Zera, família por família; e a família de Zabdi foi indicada.
18 Josuwa mbowo i kula vathaŋgiva Jabdi le ŋgaŋga na amaamala regha iya i raŋgi, na Giya Loi i ghatha Eikan iye Kami nariye na Jabdi rumbuye.
18 Finalmente chamou a família de Zabdi, homem por homem, e Acã foi indicado. Acã era filho de Carmi, descendente de Zabdi, descendente de Zera, da tribo de Judá.
19 Amba Josuwa i dage weya Eikan iŋa, “Naruŋgu, u wovavwenyevwenyeŋa Giya Loi, iye Isirel lenji Loi, na u tarawe. U utu giyama e ghino budakai mendava u vakatha. Ne u nderavunyivunyiya bigi regha e ghino.”
19 E Josué disse a Acã: — Agora, meu filho, confesse a verdade diante do
20 Eikan i gonjoghawe iŋa, “Emunjoru, kaero mendava ya vakatha tharɨ Giya Loi, Isirel lenji Loi e marae. Tharɨke va ya vakathake iyake:
20 Acã respondeu: — Sim, eu pequei contra o
21 Mbaŋa mukuwoko e tɨne, ya thuwa kwama thovuye regha i mena Babilon, silva le vuyovuyowo mbala vama i wo paeb paun (pound), na gol vuvura le vuyovuyowo i kivwala wan paun (pound). Va mbema thɨ wo vara nuwaŋgu, iya kaiwae va ya mbanɨŋgi. Ne vohu vaidiŋgi elo ŋgoloko tɨne, va ya beku na silva ve ghena bode.”
21 Entre as coisas que pegamos, vi uma bela capa da Babilônia; vi também duzentas barras de prata e uma barra de ouro que pesava mais ou menos meio quilo. Fiquei com tanta vontade de ter aquelas coisas, que guardei para mim. Estão escondidas, enterradas na minha barraca, e a prata está por baixo.
22 Amba Josuwa i variyeŋgiya ravarivariye vavana, thɨ ruku na i wa Eikan ele ŋgoloko, na vethɨ vaidi ŋgoreiya me le utuma weŋgi. Silva va ina bode.
22 Então Josué mandou que alguns homens fossem depressa até a barraca; e eles, de fato, acharam as coisas enterradas e a prata por baixo.
23 Thɨ bigi raŋgiya e yaŋathowathowako na thɨ bigi wa weya Josuwa na Isirel gharɨgharɨniyeko weŋgi, na thɨ bigirawe Giya Loi e ghamwae.
23 Tiraram as coisas da barraca, e levaram a Josué e a todos os israelitas, e puseram tudo na presença de Deus, o Senhor .
24 Amba Josuwa weiyaŋgiya Isirel gharɨgharɨniyeko thɨ vaŋgwa Eikan, thɨ mbana silvako, kwamako, golɨko, weiyaŋgiya le ŋgaŋga, oyawarumbuye, le burumwaka, le doŋɨki, le sip, le ŋgoloko, na bigibigiko wolaghɨye e gha yayaoko tɨne. Amba thɨ yotakoŋgi e gunugu idae Gunugu Vuyowo.
24 Aí Josué e todo o povo de Israel pegaram Acã, a prata, a capa, a barra de ouro, os seus filhos e filhas, os seus bois, jumentos, ovelhas, a sua barraca e tudo o que ele tinha e os levaram para o vale da Desgraça.
25 Na gheko Josuwa i dagewe iŋa, “Buda kaiwae menda u womena vuyowoke iyake weinda? E mbaŋake iyake Giya Loi ne i womena vuyowoke iyake e ghen.” Amba gharɨgharɨko wolaghɨye thɨ tagavamara Eikan e varɨvarɨ, na tembe thɨ tagavamareŋgiva le ŋgaŋgako na le bigibigiko wolaghɨye na thɨ ŋambuŋgi.
25 E Josué disse: — Por que é que você fez essa desgraça cair sobre nós? Agora o Em seguida o povo todo matou Acã a pedradas. Eles apedrejaram e queimaram a sua família e tudo o que ele tinha.
26 Thɨ wabwi vatha varɨvarɨ Eikan e vwatae, na noroke mbe inawe. Iya kaiwae valɨvaŋgako iyako mbe idae vara Gunugu Vuyowo.
26 E puseram em cima dele um montão de pedras, que está naquele lugar até agora . É por isso que até hoje o nome daquele lugar é vale da Desgraça. Então a ira do

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Josué 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.