Lucas 16
Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs NTLH
1 Naa migukit si Isus tu nga sakupen, laungen dinilan, “Duuni peneligan nu medatuꞌ getaw. Mendadi ki peneligan kini, dinangat ditu medatuꞌ getaw, ndiꞌen daw peksibaꞌan su gaꞌus pigwakil diniin.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Naa saꞌ maꞌantu, sinabi nu medatuꞌ getaw peneliganen, sinaakanen, ‘Naa ma, metuud ba ki midengegu kini mekatag diniꞌa? Uliꞌ mu dinaan su keglekwinta mu tu kelaun pigwakil diniꞌa, puꞌ kanaꞌa na peneligan ku.’
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Benaꞌ midengeg nu peneligan su tinaluꞌ nu gegalenen, laungen dig dialem ginaanen, ‘Naa, taꞌ mai baalen ku keni, kagina uiꞌen dinaan nu gegalen kui ketendanan ku? Ndiꞌu ma megaga mengimbaal dig lupaꞌ, mpiidu dema menengi.’
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 Kaliꞌ pegleketau, laungen, ‘Aa naa, adun duun pai getaw menembaꞌ dinaan tug balayen saꞌ mawiꞌ dinaani ketendanan ku, tumuꞌ maꞌniniig baalen ku!’
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 “Mendadi, sinabinen su nga kelaun miutangan tu gegalenen, piksesala tawan. Sinaakanen su miuna dateng, ‘Naa yaꞌa ma, sanui gutang mu tu gegalen ku?’
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 Kaliꞌ sembag, ‘Megatus taruig lana.’ Kaliꞌ pektaluꞌ su peneligan, ‘Naa, kiniig lista mu. Pegingkuda deliꞌ, sulat mu dayun, lima puluꞌ laak.’
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Sinaakanen pelum su sala tawan, ‘Naa daniꞌa ma, sanui gutang mu?’ Kaliꞌ sembag, ‘Megatus bakidi trigo.’ Kaliꞌ pektaluꞌ su peneligan, ‘Naa, kiniig lista mu. Sulat mu diin, walu puluꞌ bakid laak.’
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 “Naa mendadi,” maaꞌ laung ni Isus, “saꞌ midengeg nu gegalenen su pinggulaula nug limbungan peneliganen kia, pinalanen, puꞌ telisebuten daw. Puꞌ su nga getaw kinilawanig delendemanen, metau ilan mengandam di kepianan nilan ditug binayaꞌ gebii buꞌ gendaw. Telisebuten ilan mengandam dun, batul nu nga midelagan getaw.
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 “Kaas taluꞌu tuꞌu diniu,” maaꞌ laung pa ni Isus, “ki gaꞌus niu kinilawan, peksaluy niu, adun gabang niu tu nga samataw niu. Dayun saꞌ mateng na su gendaw kiin mpapas su gaꞌus, mpenembaꞌ amu gusay ditug benwa ndaiꞌ kebelengen.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 Adin su meseligan di maikaꞌ ketendananen, iini meseligan dadema di gembagel. Adin su meglimbung di maikaꞌ, iini meglimbung dadema di melaun.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Kaas diadia saꞌ kanaꞌa meseligan gumamit di gaꞌus kinilawan, pesalig ba diniꞌa ki gaꞌus ditu gekbus langit?
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Mukaꞌ saꞌ kanaꞌa meseligan di gimu laak pisalig pa deliꞌ diniꞌa, begayan ka ba nu Megbebayaꞌ dig daniꞌa gupia gimu?”
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Diksuꞌ ni Isus su tinaluꞌen, “Naa su peneligan, ndiꞌ mesuꞌat pegdenganen tindanay nug duaꞌ tawan gegalen. Puꞌ saꞌ maꞌantu, mesengayen sug bekna gegalenen, laak petailenen su keduaꞌ gegalenen. Atawaka iini petuudenen sug bekna gegalenen, dagid teliudanen laak su keduaꞌen. Kaas su Megbebayaꞌ mukaꞌ su gaꞌus, ndiꞌ mesuꞌat pegdenganen pebegelay di ginaa niu.”
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Naa su nga Pariseo, benaꞌ midengeg nilan su kelaun tinaluꞌ kia ni Isus, piksudiꞌan nilan iin, sabaꞌ mesaku ilan gupia di kwarta.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Dagid kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Paa, yamu di nga Pariseo, mekpaitaꞌitaꞌ amu mekesuun di gedapan nu nga getaw, laak misuunan nu Megbebayaꞌi tantu delendeman niu. Ki melagaꞌ gupia di pegitaꞌ dun nu kilawan, melemuꞌ laak dun su Megbebayaꞌ.”
15 Então Jesus disse a eles:
16 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Naa dekag pasiꞌ mituaꞌ si Juan su Memunag Tubig, pigbiaꞌan su nga getaw nu Palinta nu Megbebayaꞌ pisulaten dini Moises mukaꞌ tu ngag duma pimuunanen dengantu. Dayun genat di ketuaꞌ ni Juan, pegukiten su Gempia Petenday mekatag di Keglekaunutan nu Megbebayaꞌ, kaas su kelaun getaw, mektinantu sumakup dun.
16 — A
17 Laak dagid pia maꞌantu, ki Misulat Palinta nu Megbebayaꞌ, ndiꞌ mpalin su pegbayaꞌen. Melemu pa megelaꞌ mbeleng su gekleb langit buꞌ lupaꞌ kini, sabayaꞌ nu Palinta, mengkanan sektaang taluꞌ.”
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Adin sug laki belengenen su sawanen dayun menginsawa na puliꞌ dig lain libun, naa kiin, mikesalaꞌ dusa. Mesama da saꞌ duuni senlangan megbeleng, dayun penginsuaan nug lain laki sug libun. Kiin, mikesalaꞌ dadema dusa su menginsawa dun.”
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Naa miksambingay si Isus, laungen, “Duuni medatuꞌ getaw, iini penepetenen gempula suub gadiꞌ dakus sug duma melagaꞌ penepeten. Gendawgendaw meglekebibu.
19 Jesus continuou:
20 Naa diag bisuangan nu medatuꞌ getaw, duuni pegbelilid dia pubri getaw, ngalanen si Lazaro, mileepig lawasen penekit.
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Puꞌ liagan sia ni Lazaro, maan di nga mumu melabuꞌ diag lemisaan nu medatuꞌ getaw. Pidag pa tanan su penekiten, pinilaꞌan nu nga gituꞌ.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Mendadi benaꞌ miniben, minatay si Lazaro, iwit dayun nu nga sesuguꞌen nu Megbebayaꞌ getaw langit tu gupid ni Abraham. Naa ki medatuꞌ getaw kini, minatay dadema mukaꞌ libeng.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Naa benaꞌ ditu na linaw gapuy su medatuꞌ, miligetan gupia. Kaliꞌ tingag, minitaꞌen ditu melayuꞌ si Abraham, sampay si Lazaro, masiꞌ dia peksainganen gupia si Abraham.
23 Ele sofria muito no
24 “Tiwagan dayun nu medatuꞌ getaw si Abraham, laungen, ‘Uu Apuꞌ Abraham, lelaatay mau! Suguꞌ mu si Lazaro, adun lesekenen pia laak sebanay di tenduꞌen di metegdaw tubig, adun petegduꞌanen dinig dilaꞌu. Puꞌ mitegelanu patiꞌ dini gapuy keni!’
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 “Laak dagid miktaluꞌ si Abraham, ‘Naa Apuꞌ, iini pegdelendem mu, yaꞌa, mibianan mu na su nga memis kebetang, saanan pa tetubuꞌa. Si Lazaro, mibiananen dema su nga gempait kebetang. Dagid nemun, mipianan iin dini. Yaꞌa pelumi mitegelan diin.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Keduaꞌen, duuni gembagel gupia gawang di gelet ta, adun ndiꞌ mekebian su mangay sia diniu diin genat dini. Mukaꞌ ndaꞌ dademai mekebian mangay dinami kini genat diniu dapit.’
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 “Kaliꞌ sumpat su medatuꞌ getaw, ‘Laak kelelaat diniꞌa Apuꞌ, penengiin ku dema tuꞌu diniꞌa, suguꞌ mu si Lazaro meditug balay nu gamaꞌu,
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 adun penegulanen su patedu, puꞌ duunig lima tawan patedu ditu, adun ndiꞌ ilan sia mpeduma mekedini benwa nu kelegenay!’
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 “‘Baa,’ simbag ni Abraham, ‘ki Palinta nu Megbebayaꞌ pisulaten dini Moises mukaꞌ tu ngag duma pimuunanen dengantu, mipeduunan ilan dun. Melengas kitui kineegan nilan.’
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 “Laung pelum nu medatuꞌ getaw, ‘Naa kanaꞌ maꞌnia, Apuꞌ Abraham. Saꞌ tumuꞌ duun siai getaw genat matay mangay mekpegad dinilan, naa dekag pailan tuꞌu peksikesuun.’
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 “‘Baa,’ simbag ni Abraham, ‘saꞌ ndiꞌ nilan kineegan ki Palinta nu Megbebayaꞌ pisulaten dini Moises mukaꞌ tu ngag duma pimuunanen dengantu, naa ndiꞌ ilan gusay metuudan, pia pa duuni getaw metubuꞌ puliꞌ genat matay.’”
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.