Lucas 13

Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Mendadi mitaang dun, duuni getaw migukit dini Isus puꞌ duuni nga getaw Galilea pipatay ni Gubirnadur Pilato, selian nilan mekanu.
1 Naquela mesma ocasião, estavam ali algumas pessoas que falaram para Jesus a respeito dos galileus cujo sangue Pilatos havia misturado com os sacrifícios que os mesmos realizavam.
2 Kaliꞌ sembag si Isus, “Naa kagina maꞌantui mibianan nu nga getaw kia, laung ba niu dun, gembagel pai salaꞌ nilan sabayaꞌ nug duma getaw Galilea?
2 Então Jesus lhes disse:
3 Kanaꞌ lai! Mendadi taluꞌu tuꞌu diniu, yamu pagid, saꞌ ndiꞌ amu meksikesuun, iini petayan niu, maaꞌ dadema dinilan.
3 Digo a vocês que não eram; se, porém, não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
4 Dayun ki sepuluꞌ buꞌ walu tawan kiin minatay dadema, puꞌ miulakan ilan nu metaas balay mibuksak ditu Siloe. Laung ba niu dun, gembagel pai salaꞌ nilan di ngag duma getaw dia Jerusalem?
4 E, quanto àqueles dezoito sobre os quais desabou a torre de Siloé e os matou, vocês pensam que eles eram mais culpados do que todos os outros moradores de Jerusalém?
5 Kanaꞌ dema! Taluꞌu tuꞌu diniu, yamu pagid, saꞌ ndiꞌ amu daan meksikesuun, iin daani petayan niu, launan niu, maaꞌ dadema dinilan.”
5 Digo a vocês que não eram; mas, se não se arrependerem, todos vocês também perecerão.
6 Miksambingay si Isus, laungen, “Duuni getaw mimula sala puun gayu igera tu pegimulananen. Naa piglaawlaawanen su gayunen kini, adun upuꞌenen siaig bunganen, laak ndaꞌidun gusayig bunganen.
6 E Jesus contou a seguinte parábola:
7 Mendadi benaꞌ minibeniben, kaliꞌ pektaluꞌ su gapuꞌ lupaꞌ di tinindananen, ‘Naa, bentayay mu pa daan, ki gayu igera kini, telu taun nau megangayangay dini mengupuꞌ sia bunganen, laak ndaꞌidun tanani maitaꞌu. Kaas penagaꞌ mu! Tumuꞌ lain nai pemula ta dinig lupaꞌ kini.’
7 Então disse ao homem que cuidava da vinha: “Já faz três anos que venho procurar fruto nesta figueira e não encontro nada. Portanto, corte-a! Por que ela ainda está ocupando inutilmente a terra?”
8 Dagid kaliꞌ sembag su tinindanan kia, ‘Naa Sir, ndiꞌ pa sia penegaꞌen di taun kini. Subay ilemunan ku pa deliꞌ mukaꞌ abunuan.
8 Mas o homem que cuidava da vinha respondeu: “Senhor, deixe-a ainda este ano, até que eu escave ao redor dela e ponha estrume.
9 Gelatan ta laaki taun kini, kalukalu megbunga, naa melengas. Dagid saꞌ ndiꞌ gusay megbunga, naa dekag mu pa pepenagaꞌ tuꞌu dinaan.’”
9 Se vier a dar fruto, muito bem. Se não der fruto, o senhor poderá cortá-la.”
10 Naa duuni Gendaw Pelali, mikpetuꞌun si Isus di simbaan nu getaw Judea.
10 Num sábado, Jesus estava ensinando numa das sinagogas.
11 Naa mitaang duunig libun dia, sepuluꞌ buꞌ walu taun na megladu, sabaꞌ piglegetan menulay. Mibektut, ndiꞌ tanan metandengi gindegen.
11 E chegou ali uma mulher possuída de um espírito de enfermidade, havia já dezoito anos; ela andava encurvada, sem poder se endireitar de modo nenhum.
12 Mendadi, benaꞌ minitaꞌ ni Isus sug libun kia, sinabinen dayun, laungen diniin, “Dadaꞌ, miuliꞌan ka na di mesait mu kiin!”
12 Ao vê-la, Jesus a chamou e lhe disse:
13 Dipenan ni Isus sug libun kia. Lemen laak midepenen, mitandeng nai gindegen. Inal dayun nug libun su Megbebayaꞌ.
13 E, impondo-lhe as mãos, ela imediatamente se endireitou e dava glória a Deus.
14 Laak su kaunutan tu simbaan, miangit, sabaꞌ duunig binaal daw ni Isus di Gendaw Pelali, piuliꞌaneni getaw kia. Kaliꞌ pektaluꞌ ki kaunutan di nga getaw dia, “Ki sala simana, duuni genem endaw biwang dinita pengimbaalan ta. Kaas angay amu dini mekpepeneguliꞌ di genem endaw kia, ndiꞌ niu taangay di Gendaw Pelali!”
14 O chefe da sinagoga, indignado por ver que Jesus curava no sábado, disse à multidão: — Há seis dias em que se deve trabalhar. Venham nesses dias para serem curados, mas não no sábado.
15 “Paa,” simbag nu Kaunutan si Isus. “Yamu pa di nga tautau mekesuun! Pia metaang di Gendaw Pelali, duun bai sala tawan diniu, ndiꞌen ubadan sug bakanen atawaka sug asnonen tu giniketan dun, dayunen uitay tu tubig puꞌ painumenen?
15 Porém o Senhor lhe respondeu:
16 Naa kig libun kini samasapuꞌ ta dini Abraham, dayun sepuluꞌ buꞌ walu taun na di gengkeman ni Satanas, ndiꞌ ba mbantang beluyen dun metaang di Gendaw Pelali?”
16 Por que motivo não se devia livrar deste cativeiro, em dia de sábado, esta filha de Abraão, a quem Satanás trazia presa há dezoito anos?
17 Naa ki nga kelaun kuntra kia ni Isus, benaꞌ midengeg nilani tinaluꞌen kia, mipiid ilan. Laak su ngag duma getaw, liliag ilan gupia dig launan gulaula ni Isus, melengas gupia.
17 Tendo Jesus dito estas palavras, todos os seus adversários ficaram envergonhados. Entretanto, o povo se alegrava por todos os feitos gloriosos que Jesus realizava.
18 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus, “Mendadi ki Keglekaunutan nu Megbebayaꞌ, alanduni pesemaan ku dun? Alandun mai petanggiꞌu dun?
18 Jesus disse:
19 Kinii samanen, ki salabuuk lisu, sangay nu mustasa su ngalanen. Genat pemulanay, saꞌ mentubuꞌ mukaꞌ tumulin, maꞌniin na bagel gayu. Su nga manukmanuk, megbaal ilan salag nilan dia nga panganen, sabaꞌ kebagelen.”
19 É semelhante a um grão de mostarda, que um homem plantou na sua horta; e cresceu e fez-se árvore; e as aves do céu se aninharam nos seus ramos.
20 Kaliꞌ gusay pektaluꞌ si Isus, “Mendadi ki Keglekaunutan nu Megbebayaꞌ, taꞌ alandun pai petanggiꞌu dun?
20 Disse mais:
21 Sala pa penenggiꞌan dun, petulin di pan, lemugen nug libun tu pitu gantang garina. Mendadi genat lemugay dun, mpakayaw tumulin su tibuuk baalen pan.”
21 É semelhante ao fermento que uma mulher pegou e misturou em três medidas de farinha, até ficar tudo levedado.
22 Saꞌ maꞌantu, minundas si Isus mpanaw pangay tu Jerusalem, biananeni ngag lunsud gembagel saꞌ maikaꞌ, puꞌ mekpetuꞌun dia.
22 Jesus passava por cidades e aldeias, ensinando e caminhando para Jerusalém.
23 Mendadi, duuni getaw suminaak dini Isus, laungen, “Sir, meliang laaki getaw guunen nu Megbebayaꞌ?”
23 E alguém lhe perguntou: — Senhor, são poucos os que são salvos?
24 “Penugaling amu bian ditu mesikut gengaꞌan. Puꞌ taluꞌu tuꞌu diniu, melaun getaw suled sia, laak ndiꞌ na mekeseled.
24 Jesus respondeu:
25 Puꞌ duuni gendaw megbuat su gapuꞌ balay, tekepenen na su gengaꞌan. Tekaw mbuus diaan amu liu pegindeg, meksabi amu, laung niu, ‘Uu Sir, kelelaat pukaꞌay mu ami!’ Laak meksembag su gapuꞌ balay, ‘Baa, yamu kiin, ndaꞌu mesuunay adin amu getaw!’
25 Quando o dono da casa se tiver levantado e fechado a porta, e vocês, do lado de fora, começarem a bater, dizendo: “Senhor, abra a porta para nós”, ele responderá: “Não sei de onde vocês são.”
26 Mektaluꞌ amu dayun, ‘Miksalu maita maan mukaꞌ minum, mikpetuꞌun ka pa padun tu tebuꞌan nami!’
26 Então vocês dirão: “Comíamos e bebíamos com o senhor. Além disso, o senhor ensinava em nossas ruas.”
27 Laak dagid mektaluꞌ diniu su gapuꞌ balay, ‘Ndaꞌu daan mesuunay adin amu getaw. Pelayuꞌ amu dinaan, launan niu nu nga mikesalaꞌ getaw!’
27 Mas ele dirá a vocês: “Não sei de onde vocês são; afastem-se de mim, vocês todos que praticam o mal.”
28 Kaas saꞌ maitaꞌ niu si Abraham, si Isaac, si Jacob sampay su kelaun pimuunan nu Megbebayaꞌ dengantu, ditu ilan seled nu Keglekaunutan nu Megbebayaꞌ, naa mengaduy amu, lamug mengkiget amu di ngisi niu. Puꞌ yamu, piglaken laak amu tug liu!
28 Ali haverá choro e ranger de dentes, quando vocês virem Abraão, Isaque, Jacó e todos os profetas no Reino de Deus, mas vocês lançados fora.
29 Asa duun pa pagidi getaw metuaꞌ ditu genat tu silangan mukaꞌ sindepan sampay tu gilidan gendaw, sumaup ilan tu keglekebibu dia Keglekaunutan nu Megbebayaꞌ.
29 Muitos virão do Oriente e do Ocidente, do Norte e do Sul e tomarão lugar à mesa no Reino de Deus.
30 Mukaꞌ taluꞌu tuꞌu diniu, duuni getaw mbinayaꞌ nemun, iini mauna saꞌ matengi gendaw kiin ditug binayaꞌ gebii buꞌ gendaw. Duun dademai getaw mauna nemun, iin na sungkini mbaluy mbinayaꞌ saꞌ matengi gendaw kiin.”
30 Porém, de fato, há últimos que serão primeiros, e primeiros que serão últimos.
31 Naa mendadi mitaang ia, duuni nga Pariseo minateng. Minadap ilan dini Isus, kaliꞌ ilan pektaluꞌ diniin, “Awaꞌa dini, puꞌ si Herodes, pekpetain ka niin sia.”
31 Naquela mesma hora, alguns fariseus vieram para dizer a Jesus: — Vá embora daqui, porque Herodes quer matá-lo.
32 Kaliꞌ sembag si Isus, “Naa, angay amu ditu niin, ki metawakal getaw kia, iini petenday niu diniin, laung niu, ‘Pengutidan ku pai menenulay, peneguliꞌan ku pa gusayi nga getaw nandaw mukaꞌ lemaꞌ. Dayun gitunganen denlag, tubusen ku ki penggulaulaan ku.’
32 Ele, porém, lhes respondeu:
33 Dagid pia maꞌantu, subay mundasu tuꞌu nandaw mukaꞌ lemaꞌ, sampay denlag. Puꞌ ki pimuunan nu Megbebayaꞌ, ndiꞌ mesuꞌat binesaan, subay ditu laak Jerusalem.”
33 Porém, preciso caminhar hoje, amanhã e depois, porque não se espera que um profeta morra fora de Jerusalém.
34 Kaliꞌ gusay pektaluꞌ si Isus, “Uy, yamu nga getaw Jerusalem, yamu nga mekpatay di nga pimuunan nu Megbebayaꞌ, betuun pa pagid niu su nga sinuguꞌ diniu nu Megbebayaꞌ! Tatapu amu sia ekupay, maaꞌ nu nga pesuy pegleeman nu ginaꞌen! Dagid mpauk amu dun!
34 — Jerusalém, Jerusalém! Você mata os profetas e apedreja os que lhe são enviados! Quantas vezes eu quis reunir os seus filhos, como a galinha ajunta os do seu próprio ninho debaixo das asas, mas vocês não quiseram!
35 Kaas belengan tuꞌu nu Megbebayaꞌ kig lunsud niu. Mukaꞌ taluꞌu dema tuꞌu diniu, genat nandaw, ndiꞌ na niau puliꞌ maitaꞌ, sampay mateng su gendaw metaluꞌ niu, ‘Aa naa, kiin na, minateng na ki pigwekilan nu Kaunutan Megbebayaꞌ. Melengas pepianan iin nu Megbebayaꞌ!’”
35 Eis que a casa de vocês ficará deserta. E eu afirmo a vocês que não me verão mais, até que venham a dizer: “Bendito o que vem em nome do Senhor!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.