Atos 9

Kig Begu Pasad: Ki talu' nug megbebaya' (Bagong Tipan: Maayong balita alang kanimo) (SYB) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Laak si Saulo kiin, penemalanen sidaꞌay su nga sakup nu Kaunutan si Isus, pemetainen ilan sia.
1 Enquanto isso, Saulo, motivado pela ânsia de matar os discípulos do Senhor, procurou o sumo sacerdote.
2 Saꞌ maꞌnia, miditu si Saulo Tampusan Metaas Belian nu getaw Judea, minengi diniin sulat uitenen tu nga kaunutan di nga simbaan nu getaw Judea tug lunsud Damasco, adun saꞌ duuni maitaꞌen dia, sakup nug Bianan nu Kaunutan si Isus, daapenen sia libun laki, penguitenen dayun puliꞌ ditu Jerusalem.
2 Pediu cartas para as sinagogas em Damasco, solicitando que cooperassem com a prisão de todos os seguidores do Caminho, homens e mulheres, que ali encontrasse, para levá-los como prisioneiros a Jerusalém.
3 Naa mendadi kini si Saulo, saꞌ sungu na mesebang diag lunsud Damasco kia, masiꞌ mitiagan tekaw tiag genat tug langit.
3 Quando se aproximava de Damasco, de repente uma luz do céu brilhou ao seu redor.
4 Mibelilid diag lupaꞌ si Saulo, mukaꞌ duuni midengegen taluꞌ, laungen, “Saulo! Mauma dema peglegetan mau?”
4 Ele caiu no chão e ouviu uma voz lhe dizer: “Saulo, Saulo, por que você me persegue?”.
5 “Sir, taꞌ taway dun ka?” sinaak ni Saulo.
5 “Quem és tu, Senhor?”, perguntou Saulo. E a voz respondeu: “Sou Jesus, a quem você persegue!
6 Naa pegbuata, bundasa diag lunsud kia. Saꞌ mateng ka, teluꞌan ka dayun taꞌ alanduni gempia baalen mu.”
6 Agora levante-se e entre na cidade, onde lhe dirão o que fazer”.
7 Naa su nga tendug ni Saulo, tuminlen ilan, ndaꞌ ilan pektaluꞌtaluꞌ, puꞌ midengeg nilan ki tingeg kia, laak ndaꞌi minitaꞌ nilan.
7 Os homens que estavam com Saulo ficaram calados de espanto, pois ouviam uma voz, mas não viam ninguém.
8 Migbuat si Saulo, laak benaꞌ mingmata, masiꞌ ndiꞌ mekengitaꞌ. Kaas inulipit laak nu ngag dumanen mundas diag Damasco.
8 Saulo levantou-se do chão, mas, ao abrir os olhos, estava cego. Então o conduziram pela mão até Damasco.
9 Telu gebii ndiꞌ mekengitaꞌ, ndaꞌ na aan mukaꞌ ndaꞌ na inum.
9 Lá ele permaneceu, cego, por três dias, e não comeu nem bebeu coisa alguma.
10 Naa duuni sakup ni Isus diag Damasco, ngalanen si Ananias. Mendadi kini si Ananias, mikpaitaꞌ gupia diniin su Kaunutan si Isus.
10 Havia em Damasco um discípulo chamado Ananias. O Senhor o chamou numa visão: “Ananias!”. “Sim, Senhor!”, respondeu ele.
11 Kaliꞌ pektaluꞌ si Isus diniin, “Pegbuata, angaya ditu karsada piningalan dun Su Melegdeng Karsada. Laaway mu dayun diag balay ni Judasi sala tawan getaw Tarso, ngalanen si Saulo. Puꞌ iin, menenabi,
11 O Senhor disse: “Vá à rua Direita, à casa de Judas. Ao chegar, pergunte por um homem de Tarso chamado Saulo. Ele está orando neste momento.
12 mukaꞌ duuni pinitaꞌ diniin nu Megbebayaꞌ getaw sumiled dia suguden, ngalanen si Ananias, megdepen diniin adun mekengitaꞌ puliꞌ.”
12 Mostrei-lhe numa visão um homem chamado Ananias chegando e impondo as mãos sobre ele para que voltasse a enxergar”.
13 Dagid kaliꞌ sembag si Ananias, “Uu Kaunutan, melaun migukit dinaan mekatag dini Saulo kiin, pilaatanen daw gupia su piglegetawan mu ditu Jerusalem.
13 Ananias, porém, respondeu: “Senhor, ouvi muita gente falar das coisas horríveis que esse homem vem fazendo ao teu povo santo em Jerusalém.
14 Mukaꞌ bigayan daw nu nga kaunutan nug belian pegbayaꞌen, daapenen sug launan mekpaingabang diniꞌa.”
14 E ele tem autorização dos principais sacerdotes para prender todos que invocam o teu nome!”.
15 Dagid sumimbag su Kaunutan si Isus, “Panawa dema tuꞌu tu niin, puꞌ si Saulo kia, pimiliꞌu mbaal sesuguꞌen ku megukit mekatag dinaan tu nga kanaꞌ getaw Judea, tu nga gadiꞌ, sampay tu nga getaw Israel dadema.
15 O Senhor, no entanto, disse: “Vá, pois Saulo é o instrumento que escolhi para levar minha mensagem aos gentios e aos reis, bem como ao povo de Israel.
16 Mukaꞌ pagid paitaꞌu pa diniin ki kelegenay mbiananen meksekat di kesakupen dinaan.”
16 E eu mostrarei a ele quanto deve sofrer por meu nome”.
17 Saꞌ maꞌnia, mipanaw dayun si Ananias. Benaꞌ minateng mukaꞌ sumiled diag balay kia, dipenanen dayun si Saulo. Miktaluꞌ diniin si Ananias, “Uu Mimated Saulo, sinuguꞌu nu Kaunutan si Isus, su mituaꞌ diniꞌa dia karsada su kepanaw mu dini. Naa, iini sinuguꞌu niin medini niꞌa, adun mekengitaꞌa puliꞌ, dakus pengepuꞌan ka nug Balakat nu Megbebayaꞌ.”
17 Ananias foi e encontrou Saulo. Ao impor as mãos sobre ele, disse: “Irmão Saulo, o Senhor Jesus, que lhe apareceu no caminho para cá, me enviou para que você volte a enxergar e fique cheio do Espírito Santo”.
18 Mitekaw dayun mawaꞌ ki mamaꞌ gunap sedaꞌ mitabun dia mata ni Saulo, mikengitaꞌ puliꞌ. Suminambut megbuat, mikpebunag dayun tubig.
18 No mesmo instante, algo semelhante a escamas caiu dos olhos de Saulo, e sua visão foi restaurada. Então ele se levantou, foi batizado
19 Tubus itu minaan si Saulo, dayun mipuliꞌ su sekegen.
19 e, depois de comer, recuperou as forças. Saulo permaneceu alguns dias em Damasco, com os discípulos.
20 Miditu dayun nga simbaan nu getaw Judea, pingukiten dia puꞌ si Isus, iin sug Bataꞌ nu Megbebayaꞌ.
20 Logo, começou a falar de Jesus nas sinagogas, dizendo: “Ele é o Filho de Deus!”.
21 Naa sug launan mikedengeg di taluꞌ ni Saulo, misebuꞌan ilan gupia, laung nilan, “Kanaꞌ bain nu migleget gupia tu nga mekpaingabang dini Isus ditu Jerusalem? Mukaꞌ kanaꞌ baini midini dun, puꞌ adun daapenen siai nga mikpetuud dini Isus, adun uitenen ditu gedapan nu nga kaunutan nug belian ta ditu Jerusalem?”
21 Todos que o ouviam ficavam admirados. “Não é esse o homem que causou tanta destruição entre os que invocavam o nome de Jesus em Jerusalém?”, perguntavam. “E não veio aqui para levá-los como prisioneiros aos principais sacerdotes?”
22 Dagid migdugang laaki ginuung ni Saulo megukit, kaas ndiꞌ maulakan nu nga getaw Judea megbenwa diag Damasco. Pinepet dinilan ni Saulo puꞌ si Isus, iin su Tinduꞌ nu Megbebayaꞌ Meglekaunutan.
22 A pregação de Saulo tornou-se cada vez mais poderosa, pois ele deixava os judeus de Damasco perplexos, provando que Jesus é o Cristo.
23 Mendadi benaꞌ santaꞌ gebii, ki nga getaw Judea kini, mikpasad ilan petain nilan si Saulo.
23 Depois de certo tempo, alguns judeus conspiraram para matá-lo.
24 Dagid duuni getaw mikpesuun dun dini Saulo. Naa gebii gendaw, pegingaten nu getaw Judea su nga gengaꞌan nug lunsud Damasco, adun epaꞌen nilan sia petayay si Saulo.
24 Dia e noite, vigiavam a porta da cidade com a intenção de assassiná-lo, mas ele foi informado desse plano.
25 Laak dagid duuni gebii, kaliꞌ pegleketau su nga sakup ni Saulo, iwit nilan iin tu gembagel dending nug lunsud kia, inisen nilan dig bukag, dayun nilan tentunay diag liu si Saulo.
25 Então, durante a noite, alguns de seus discípulos o baixaram pela muralha da cidade num grande cesto.
26 Mendadi, minuliꞌ na pelum ditu Jerusalem si Saulo, minampuꞌ dayun sia dia nga sakup ni Isus. Dagid mendek ilan diniin, puꞌ ndaꞌ ilan metuuday dun puꞌ suminakup nain dini Isus.
26 Quando Saulo chegou a Jerusalém, tentou se encontrar com os discípulos, mas todos estavam com medo dele, pois não acreditavam que ele tivesse de fato se tornado discípulo.
27 Dagid si Bernabe, suminugut dini Saulo. Iwit ni Bernabe si Saulo ditu nga peneligan ni Isus, inukiten dinilan su kekitaꞌ ni Saulo ditu Kaunutan dia karsada, su kangayen kiin ditug Damasco. Inukit pagid ni Bernabe dinilan su kekabit nu Kaunutan diniin, sampay su kenibeluꞌ ni Saulo mengukit mekatag dini Isus ditug Damasco.
27 Então Barnabé o levou aos apóstolos e lhes contou como Saulo tinha visto o Senhor no caminho para Damasco e como ele lhe havia falado. Contou também que, em Damasco, Saulo havia pregado corajosamente em nome de Jesus.
28 Saꞌ maꞌnia, migduma si Saulo dia nga peneligan ni Isus dia Jerusalem. Minibeluꞌ gupia si Saulo megukit mekatag di Kaunutan.
28 Saulo permaneceu com os apóstolos e andava com eles por Jerusalém, pregando corajosamente em nome do Senhor.
29 Dagid saꞌ miglantugiꞌ si Saulo di nga getaw Judea mektaluꞌ pikebitan nu getaw Grecia, ilan kini, petain nilan sia si Saulo.
29 Também conversava e discutia com alguns judeus de fala grega, mas estes procuravam matá-lo.
30 Benaꞌ misuunan nu kepetedan sug delendeman nu getaw Judea kia, iwit nilan si Saulo tu Cesarea, dayun pibundas nilan peleguyay tu Tarso.
30 Quando os irmãos souberam disso, levaram Saulo a Cesareia e de lá o enviaram a Tarso.
31 Maꞌantu, su tibuuk pikumpungan nu nga sakup ni Isus, ndaꞌ nai megleget dun dig liwagan Judea, Galilea, mukaꞌ Samaria. Kagina pinguliksegan ilan nug Balakat nu Megbebayaꞌ, migisegi sinuunan nilan di kekpetuud, minamal ilan megbasa tu Megbebayaꞌ mukaꞌ migdugang ilan.
31 A igreja tinha paz em toda a Judeia, Galileia e Samaria e ia se fortalecendo à medida que andava no temor do Senhor. E, encorajada pelo Espírito Santo, crescia em número.
32 Naa si Pedro, sabaꞌen mengepitan tu nga sakup ni Isus di ngag lunsud, minateng diag Lida, mingumbelayan tu piglegetawan nu Megbebayaꞌ dia.
32 Pedro viajava por toda parte, e foi visitar o povo santo que vivia na cidade de Lida.
33 Mendadi duuni mipekitaꞌen getaw dia, ngalanen si Eneas, mipilung, walu taun ndaꞌ siben pekegbuat diag belilidanen.
33 Ali encontrou um paralítico chamado Eneias, que permanecia de cama havia oito anos.
34 Kaliꞌ pektaluꞌ si Pedro diniin, “Naa Eneas, pauliꞌan ka ni Isukristu. Pegbuata, pengikpesay muig belilidan mu kiin.” Dayun pegbuat si Eneas.
34 Pedro lhe disse: “Eneias, Jesus Cristo cura você! Levante-se e arrume sua maca!”. E, no mesmo instante, ele se levantou.
35 Naa su ngag launan getaw pegbenwa diag Lida mukaꞌ di Saron, benaꞌ minitaꞌ nilan si Eneas mikepanaw na, miagak ilan dayun sumakup tu Kaunutan si Isus.
35 Todos os moradores de Lida e de Sarona viram Eneias e se converteram ao Senhor.
36 Naa duunig libun ditug lunsud Jope mikpetuud dini Isus, ngalanen si Tabita. (Di pikebitan nu getaw Grecia, si Dorcas, maꞌananen gusa.) Kini si Tabita, pinemalanen pepianay su nga getaw, pegebanganen su nga pubri.
36 Havia em Jope uma discípula chamada Tabita (que em grego é Dorcas). Sempre fazia o bem às pessoas e ajudava os pobres.
37 Mendadi mitaang dun, migladu si Tabita, dayun minatay. Benaꞌ mitubus nu ngag dumanen ugasay, bitang nilan sug bangkayen di sugud diag ditaas.
37 Por esse tempo, ficou doente e morreu. Seu corpo foi lavado para o sepultamento e colocado numa sala no andar superior.
38 Naa sug lunsud Jope kia, mesempel diag Lida. Mendadi benaꞌ midengeg nu nga sakup dia Jope puꞌ diag Lida si Pedro, suminuguꞌ ilan duaꞌ tawan, pimuun nilan dini Pedro, “Kelelaat pediniin ka nami deliꞌ.”
38 Quando os discípulos souberam que Pedro estava perto de Lida, enviaram dois homens para lhe suplicar: “Por favor, venha o mais rápido possível!”.
39 Saꞌ maꞌnia, mingikpes si Pedro, migdunut tuꞌu dinilan. Benaꞌ minateng dia Jope, pibundas si Pedro dia sugud diag ditaas. Mikpungun dayun dini Pedro su kelaun balulibun. Pekelegenan ilan gupia, pinitaꞌ nilan pagid dini Pedro su nga suub mukaꞌ duma penepeten pimenaiꞌ ni Tabita su tetubuꞌ pa.
39 Então Pedro voltou com eles e, assim que chegou, foi levado para a sala do andar superior. O cômodo estava cheio de viúvas que choravam e lhe mostravam os vestidos e outras roupas que Dorcas havia feito para elas.
40 Mendadi, piawaꞌ ni Pedro dia sugud sug launan getaw. Minginlulud dayun si Pedro menenabi. Benaꞌ mitubus menenabi, liningay ni Pedro kig bangkay kia, kaliꞌ peksabi, “Tabita, pegbuata!” Mingmata si Tabita. Minitaꞌen si Pedro, dayun migbuat.
40 Pedro pediu que todos saíssem do quarto. Então, ajoelhou-se e orou. Voltando-se para o corpo da mulher, disse: “Tabita, levante-se”, e ela abriu os olhos. Quando ela viu Pedro, sentou-se.
41 Inulagak ni Pedro megindeg. Dayun sebiay ni Pedro su nga kelaun mikpetuud kampuꞌ nu ngag balulibun, pigwakilen dayun dinilan si Tabita, mitubuꞌ na puliꞌ.
41 Ele lhe deu a mão e a ajudou a levantar-se. Em seguida, chamou os discípulos e as viúvas e a apresentou viva.
42 Mileep dayun diag lunsud Jope su gukiten dun. Melaun dayun mikpetuud tu Kaunutan si Isus.
42 A notícia se espalhou por toda a cidade, e muitos creram no Senhor.
43 Si Pedro, migbebenwa pa santaꞌ gebii dia Jope diag balay ni Simon, getaw meninaꞌ panit.
43 Pedro ficou em Jope algum tempo, hospedado na casa de Simão, um homem que trabalhava com couro.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.