Mateus 25
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Då ska himlarnas rike liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut till möte med brudgummen.
1 “Nati ana veya’amaim mar ana aiwob itinin i boro baibitar nah ten biyah numin tabin boubun itinamih hai ramef hibow hinan na’atube.
2 Men fem av dem var dåraktiga och fem kloka.
2 Baibitar five i not wairafih, naatu baibitar five i men not wairafih.
3 För de dåraktiga tog sina lampor men tog inte med sig olja,
3 Baibitar men not wairafih hai ramef hibow, baise karisin men ta hirirabar hibaimih.
4 men de kloka tog olja i flaskorna med sina lampor.
4 Baibitar five not wairafih hai ramef hibow naatu kibubumaim karisin hirirbaren hibow auman hin.
5 Och när brudgummen dröjde, dåsade alla till och somnade.
5 Tabin boubun ana orot men saise na, baibitar isan hima hikakaif matah fot hi’inurir hi’in.”
6 Men vid midnatt kom ett skri: Se, brudgummen! Kom ut till möte [med honom]!
6 “Fainaiwan sabuw fanah sibisib hinowar, ‘Tabin boubun ana orot enan kwana kwa’itin.’”
7 Då reste sig alla dessa jungfrur och snyggade till sina lampor.
7 “Imaibo baibitar ten hi’inu’in himisir, hai ramef matah hibobaituturen naatu hito’aben.
8 Men de dåraktiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, för våra lampor slocknar!
8 Baibitar men not wairafih turahinah not wairafih isah hio, ‘A karisin turin kwaibaisi, aki ai ramef temomorob.’”
9 Men de kloka svarade och sade: Nej, annars räcker det aldrig till oss och till er. Gå snarare till dem som säljer och köp åt er.
9 “Baise baibitar five not wairafih hiyafutih hio, ‘Men karam boro kwa turin anit naatu aki turin anab. Gewasin boro kwanan sabuw biyahimaim kwabo isa kwanatobon.’”
10 Men när de gick iväg för att köpa kom brudgummen, och de som var beredda gick in med honom till bröllopsfesten och dörren stängdes.
10 “Basit baibitar karisin tobonamih hinan ufut, tabin boubun ana orot natit, baibitar five hibobuna hima’am bairi hin tabin ana yasisir wanawanan hirun etawan hitufabon.”
11 Men till sist kommer också de övriga jungfrurna och säger: Herre, Herre, öppna för oss!
11 “Men manin baibitar five hina hitit hi’afririy ‘Regah, Regah, etawan kubotawiy arun!’”
12 Men han svarade och sade: Amen, jag säger er: Jag känner er inte.
12 “Baise orot efatait eo, ‘Anababatun a tur ao’owen, ayu men aso’ob kwa iyab.’”
13 Var därför vakna, för ni vet inte dagen eller stunden.
13 “Isan imih mata to niwa’an kwanama, anayabin veya o sumar men kwa so’ob, mar biy boro iti sawar hinamatar.”
14 För det blir såsom en man som reste bort och kallade de egna fasttjänarna och överlämnade åt dem det som var hans.
14 “Maramaim mar ana aiwob itinin ta i iti na’atube. Orot ef yok bainanawan isan bobobunabuna ana veya; ana akir wairafih e’afih hina ana sawar kaifen isan faramih.
15 Och till en gav han fem talenter, till en annan två, till en annan en, åt var och en efter den egna förmågan, och reste bort.
15 Hai so’ob ana fofoninamaim orot ta ana kabay 5,000 itin, orot ta 2,000, orot ta 1,000. Imaibo i ana nanawan busuruf in.
16 gick den som fått de fem talenterna och arbetade med dem och vann fem andra.
16 Akir wairafin 5,000 baib in banikamaim yari’iy in bowabow, 5,000 tafan hiya’abar bai.
17 På samma sätt den med de två, han vann två andra.
17 Akir wairafin bairou’abin i na’atube sinaf. Kabay 2,000 bai in imaim ma bikukumiyaw 2,000 tafan hiya’abar bai.
18 Men den som fått den enda gick bort och grävde i jorden och dolde sin herres silver.
18 Baise akir wairafin ta ana kabay 1,000 baib i mutufor in hub bai regah ana kabay hub iwan taunafut in.
19 Och efter lång tid kommer dessa fasttjänares herre och stämmer av räkenskap med dem.
19 “Hima manin maiyow, imaibo akir wairafih hai orot ukwarin matabir na tit, naatu hai bowabow nuteteyan itah.
20 Och den som fått de fem talenterna kom fram och bar fram fem talenter till och sade: Herre, fem talenter överlämnade du åt mig. Se: fem andra talenter har jag vunnit.
20 Naatu akir wairafin kabay 5,000 baib na run ana regah nanamaim eo, ‘Regah o 5,000 itu, baise ayu abowabow tafanamaim 5,000 abaib i iti kubai.’”
21 Hans herre sade till honom: Bra, gode och trogne fasttjänare! Över lite var du trogen, över mycket ska jag sätta dig. Gå in i din herres glädje!
21 “Regah iya’afut eo, ‘A merar ayiy, o i bowayan orot gewas naatu bosunusunubayan, bowabow gidigidih ibosunusunub kukakaifen gewas, imih boro anayara’ahi inayen sawar gagamih inakaifen. Kuna kurun au yasisir turin kubai!’
22 [Och] även den med de två talenterna kom fram och sade: Herre, två talenter överlämnade du åt mig. Se: två andra talenter har jag vunnit.
22 “Naatu akir wairafin bairou’abin kabay 2,000 baib na run eo, ‘Regah o a kabay 2,000 ibitu i iti, naatu abowabow tafanamaim 2,000 abaib i iti kubai.’
23 Hans herre sade till honom: Bra, gode och trogne fasttjänare! Över lite var du trogen, över mycket ska jag sätta dig. Gå in i din herres glädje!
23 “Regah eo, ‘A merar ayiyi, o i bowayan orot gewas naatu bosunusunubayan, sawar matan ta ibosunusunub kukakaifen gewas. Imih boro anayara’ahi inayen sawar moumurihika inakaifen. Kuna kurun au yasisir turin kubai.’
24 Men även den som hade fått den enda talenten kom fram och sade: Herre, jag kände dig, att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in varifrån du inte skingrat.
24 “Imaibo akir wairafin baitonin kabay 1,000 baib na run eo, ‘Regah ayu aso’ob, o i a tur fokarin, turanah hai masaw o aribe kufafaur naatu turanah nowah o kutatanumabe kutaratar.
25 Och jag fruktade och gick bort och dolde din talent i jorden. Se: du har det som är ditt.
25 Imih ayu o isa abir. A kabay abai an hub agais aibun inu’in, iti abai ana abit maiye kwitin.’
26 Men hans herre svarade och sade till honom: Elake och motige fasttjänare! Visste du att jag skördar där jag inte sått och samlar in varifrån jag inte skingrat?
26 “Ana Regah iya’afut eo, ‘O i orot kakaf nokonokow anababatun! O iso’ob, ayu i tebob nonowatih afafour naatu tetatanum nonowatih ataratar.
27 Du borde då ha satt mina silvermynt hos bankirerna, och när jag kom hade jag fått ut mitt med ränta.
27 Gewasin au kabay banikamaim itayi ta’in tabowabow, ayu atanan, saise tafan hitaya’abar auman hitutu atab.’
28 Ta nu ifrån honom talenten och ge till den som har de tio talenterna.
28 “Naatu orot ukwarin eo, ‘Kabay iti orot umanamaim kwabosair kwabai kwan akir wairafin kabay 10,000 baib i kwaitin.
29 För åt var och en som har ska det ges och överflöda, men från den som inte har ska också det han har tas ifrån honom.
29 Anayabin orot yait uman ebi’e’etaw boro sawar tafan hinaya’abar moumurihika nabow isan nakaram. Baise orot yait uman nutanub ema’am biyanamaim sawar etei’imak boro hinabosairen.
30 Och den oduglige fasttjänaren ska ni kasta ut i det yttre mörkret. Där blir gråten och tandagnisslet.
30 Imih iti akir wairafin nukunukuwin kwabai kwan kwarauw ufun gugumin wanawanan ere, nati imaim nama narerey wan nayob nitafofofor.’
31 Men när Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då ska han sitta på sin härlighets tron.
31 “Orot Natun ni’aiwob nanan ana maramaim ana tounamatar kakafiyih boro bairi hinan ana urama’am bonamanamarin tafan namare.
32 Och inför honom ska alla folkslagen samlas, och han ska skilja ut dem från varandra såsom herden skiljer ut fåren från getterna.
32 Naatu tafaram wanawanan sabuw tutufin etei boro hinaru’ay Jesu nanamaim hinabat. Imaibo i boro sabuw nakusib rou’ab hinamatar, nabatanenayan sheep naatu goat bairi ekukusibih na’atube.
33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida, men getterna på vänstra.
33 Sheep i boro uman ana asukwafune hinabat naatu goat boro uman ana beyawane hinabat.”
34 Då ska Kungen säga till dem på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, ärv riket berett för er sedan världens grundläggning.
34 “Imaibo aiwob orot boro sabuw uman ana asukwafune isah nao, ‘Kwa i Tamai ebigegewasini, kwana mar ana aiwob nowamih kwabai. Anayabin tafaram matara’e ana veya God kwa isa yabuna.
35 För jag hungrade, och ni gav mig att äta. Jag törstade, och ni gav mig att dricka. Främling var jag, och ni samlade in mig.
35 Ayu bayumih amomorob bay kwaitu, sikau mamamah harew kwaitu atom, abinanawan au merar kwayi a baremaim ama ra’at ama.
36 Naken, och ni klädde mig. Jag var sjuk, och ni besökte mig. I fängelse var jag, och ni kom till mig.
36 Segar ama’am faifuw kwaitu aus, asawow ainu’in, kwakaifu naatu dibur bar ama’am kwana kwainanawanu.’”
37 Då ska de rättfärdiga svara honom och säga: Herre, när såg vi dig hungrande och gav näring, eller törstande och gav att dricka?
37 “Sabuw gewasih boro hiniya’afut hinao, ‘Regah mar biyika bayumih imomorob ai’it bay ait, o sika mamamah harew ait itom?
38 Och när såg vi dig som främling och samlade in, eller naken och klädde?
38 Naatu biyika inanawan inan ai’it a merar ayiy abuwi ai sebomaim imara’at? O segar ima’am faifuw ait ius?
39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
39 Naatu mar biyika isawow inu’in akaifi, o dibur bar ima’ama ainanawani?’”
40 Och kungen ska svara och säga till dem: Amen, jag säger er: Så vitt ni gjort för ett av dessa mina minsta syskon, så har ni gjort för mig.
40 “Aiwob orot boro niyafutih nao, ‘Anababatun au’uwi, nati ana veya’amaim ayu taitu gidigidih isah kwasisinaf, i ayu isau kwasinaf.’”
41 Sedan ska han säga även till dem på vänstra sidan: Gå ifrån mig, [ni] förbannade, till den eoniska elden beredd för djävulen och hans änglar.
41 “Imaibo sabuw ana beyawane hinabatabat isah boro nao, ‘Biyau’umaim kwatit sa’ab kwan. Kwa i orarafen wanawanan kwarun, Demon Mowan ana tounamatar bairi isah wairaf wanatowan hibobogaigiwas kwan imaim kwarun bairi e’arahi.
42 För jag hungrade, och ni gav mig inte att äta. Jag törstade, och ni gav mig inte att dricka.
42 Ayu aa amomorob, men abisa ta kwaitu aan, sikau mamamah harew men kwaitu atom.
43 Främling var jag, och ni samlade inte in mig. Naken, och ni klädde mig inte. Sjuk och i fängelse, och ni besökte mig inte.
43 Ai nanawan anan men au merar kwayi a sebomaim amara’at. Segar ama’am faifuw men kwaitu ausimih, a sawow ainu’in, o dibur baremaim ama’am men kwana kwainanawanu.’”
44 Då ska också de svara och säga: Herre, när såg vi dig hungrande eller törstande eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse, och betjänade dig inte?
44 “Naatu i boro hiniya’afut hinao, ‘Regah, mar biyika o aa imomorob, o harewamih sika mamamah, o ibinanawan, o segar ima’am, o isawow inu’in, o dibur bar ima’am men aibaisimih?’”
45 Då ska han svara dem och säga: Amen, jag säger er: Så vitt ni inte gjort för en av dessa minsta, så har ni heller inte gjort för mig.
45 “Imaibo i boro niyafutih nao, ‘Anababatun a tur ao’owen, ayu taitu gidigidih men kwabibaisih, nati i men kwakok ayu kwatibaisu.’”
46 Och dessa ska gå bort till eoniskt straff, men de rättfärdiga till eoniskt liv.”
46 “Naatu nati sabuw i boro hinan ma’ama wanatowan ana baimakiy hinab. Baise sabuw gewasih boro hinan yawas ma’ama wanatowan hinab hinama hiniyasisir.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.