Mateus 13
swessb (SWESSB) vs AAI
1 På den dagen gick Jesus ut från huset och satte sig vid havet.
1 Nati veya ta’imon Jesu bar itumar tit na harew kukuf sisibinamaim sabuw bai’obaiyih isan mara’iy.
2 Och det samlades hos honom så stora skaror att han steg i en båt och satte sig, och hela skaran stod på stranden.
2 Naatu sabuw moumurih maiyow hiru’ay hi’ar bebera’uh itih, basit wa bai inatait tafan mare, sabuw baise dones yan himarir hima.
3 Och han talade till dem mycket i liknelser och sade:
3 Imaibo ma sawar moumurih na’in oroubonamaim eo hima hinowar. Naatu ana oroubon ta i iti na’atube eo, “Ana veya ta orot masaw bowayan ana ub tanumamih tit in.
4 Och under det att han sådde föll en del vid vägen, och fåglarna kom och åt upp det.
4 Ana ub afa tata’asiyen i ef yanamaim hire, naatu mamu hire hibow hi’aa,
5 Och annat föll på det steniga där det inte hade mycket jord, och direkt kom det upp eftersom det inte hade djup jord.
5 Ana ub afa i to’ato yan hire’ere ana kamar men gagamin imih saisewat hikubounih hiyen. Anayabin kamar baban i fokarin.
6 Men när solen gick upp sveddes det, och eftersom det inte hade rot vissnade det.
6 Baise veya yey ana mar wabuburinamaim ub etei hi’arat, naatu hikimow hire anayabin wairoroh men babanika hire.
7 Och annat föll på törnena, och upp kom törnena och kvävde det.
7 Ub afa kokor wanawanan hire, naatu kokor ana fafa’amaim isuken.
8 Men annat föll på den fina jorden och gav gröda: dels hundra, och dels sextio, och dels trettio.
8 Naatu ub afa i me gewasin yan hire hikuboubunih hiyen gewas ro’oro’oh hiya, afa hibiw 100 na’atube, afa i 60 na’atube, afa i 30 na’atube.
9 Den som har öron ska höra.”
9 Imih o yait tain nama’am tur inanowar.”
10 Och lärjungarna kom fram och sade till honom: ”Varför talar du till dem i liknelser?”
10 Naatu Jesu ana bai’ufununayah hina hibatiy hi’o, “Aisim oroubonamaim sabuw kubi’obaiyih?”
11 Och han svarade och sade till dem: ”För åt er är det givet att känna himlarnas rikes hemligheter, men åt dessa är det inte givet.
11 Jesu iyafutih eo, “Orereb ana so’ob wa’iwa’irin mar ana aiwob isan i God kwa it, men iti sabuw itihimih.
12 För den som har, åt honom ska det ges och överflöda. Men den som inte har, också det han har ska tas ifrån honom.
12 Imih orot yait orereb ana so’ob biyan ema’am, God boro tafan naya’abar nitin ana so’ob nara’at, baise orot yait nati so’ob men biyan ema’am naatu ana so’ob kikimin nati biyanamaim ema’am God boro nabosair.
13 Därför talar jag till dem i liknelser, för seende ser de inte, och hörande hör de inte eller förstår.
13 Ana’an nati ayu oroubonamaim sabuw abi’obaiyih.
14 Och för dem uppfylls Jesajas profetia som säger:
14 Dinab orot Isaiah ana Bukamaim eo kikirum i na ibiturobe.
15 För detta folks hjärta har blivit förtjockat.
15 Anayabin ukwarih fokar,
16 Men saliga era ögon, för de ser, och era öron, för de hör.
16 Baise Kwa i kwabiyasisir, anayabin matayan kwa’i’itin naatu tain yan tur kwanonowar.
17 För amen, jag säger er att många profeter och rättfärdiga åtrådde att få se vad ni ser, och fick inte se, och höra vad ni hör, och fick inte höra.
17 Anababatun a tur ao’owen, dinab orot moumurih na’in naatu sabuw gewasih hikok kwanekwan, kwa abisa kwa’i’itin i hita’itin naatu abisa kwanonowar i hitanowar. Baise nati ana maramaim sawar men matar boro hita’itin.”
18 Hör nu ni liknelsen om såningsmannen.
18 “Tain kwanarub ub tanumayan ana oroubon ao kwananowar naniyan kwanab, yabin kwanaso’ob.
19 När var och en hör ordet om riket och inte förstår, kommer den elake och rycker det som såddes i hans hjärta. Denne är den som såddes vid vägen.
19 Sabuw iyab mar ana aiwob isan Tur Gewasin ao tenonowar naatu naniyan men tabaib i ub ef yanamaim orot ta’asiy re’er na’atube, Tur Gewasin tenonowar ana maramaim demon kakafin ena hai not ebikwaris.
20 Men den som såddes på det steniga, denne är den som hör ordet och direkt med glädje tar emot det,
20 Naatu orot ana ub afa to yan hire’ere ana itinin i sabuw iyab tur tenonowar ana maramaim i tibiyasisir.
21 men inte har rot inom sig utan är tillfällig. Och när det kommer nöd eller förföljelse för ordets skull, blir han direkt skandaliserad.
21 Baise dogoroh wanawanan nati ub wairoron i men re eof barur, imih Tur Gewasin isan hina’uwih hinarurukaukuwih boro mar ta’imonamo hai baitumatum hinihamiy.
22 Men den som såddes i törnena, denne är den som hör ordet och eonens bekymmer och rikedomens tjusning kväver ihop ordet och det blir utan frukt.
22 Naatu orot ana ub afa fotan wanawanan hire’er ana itinin i sabuw iyab tur tenonowar, baise iti tafaram ana yasisir isan tibiyababan naatu totobuyoy hai not ebikwaris imih tur ana ro’on men emamatar.
23 Men den som såddes på den fina jorden, denne är den som hör ordet och förstår, som verkligen bär frukt och gör dels hundra, och dels sextio, och dels trettio.”
23 Baise orot ana ub me gewasin yan ta’asiy hire’ere ana itinin i sabuw iyab Tur Gewasin tenowar naatu naniyan tabai tiw tehahamu, afa ro’oh 100, afa 60, afa 30.”
24 En annan liknelse lade han fram för dem och sade: ”Himlarnas rike har liknats vid en man som hade sått fin säd i sin åker.
24 Jesu oroubon tabo iti na’atube eo, “Mar ana aiwob i iti na’atube, ana veya ta orot ana ub bow in ana masawamaim tanum.
25 Men när människorna sov, kom hans fiende och sådde på ogräs mitt bland vetet och gick bort.
25 Baise gugumin sabuw etei hi’inu’in ufut, orot ana rakit mowan fotan kakafih bow na sanabey wanawanah tanum naatu bihir.
26 Och när strået spirade och gjorde gröda, då visade sig också ogräsen.
26 Sanabey hikuboubunih hiyey wanawanahimaim fotan kakafih auman hikubounih bairi hiyen.
27 Och hushärskarens fasttjänare kom fram och sade till honom: Herre, var det inte fin säd du sådde i din åker? Varifrån har den då ogräs?
27 “Orot ana bowayah hina hio, ‘Regah, o ub gewasih a masawamaim itanum, baise aisim fotan kakafih auman hikuboubunih teyey?’
28 Men han sade till honom: En fiendeman har gjort detta. Och fasttjänarna säger till honom: Vill du då att vi går bort och plockar ihop dem?
28 “Orot iyafutih eo, ‘Rakit sabuw afa hisinaf.’ Naatu akir wairafih hibatiy hio, ‘Bo kukokok anan fotan ana uyarir?’
29 Men han säger: Nej, så att ni inte när ni plockar ihop ogräsen samtidigt med dem upprotar vetet.
29 “Orot iyafutih eo, ‘En. Fotan kakafih kwana’u’uyarir boro sanabey afa auman kwana’uyarir.
30 Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och vid skördetiden ska jag säga till skördemännen: Plocka först ihop ogräsen och bind dem i buntar för att bränna upp dem. Men vetet ska ni samla in i mitt förråd.”
30 Imih kwaihamiyih bairi hinayen hiniw naatu tarin ana veya boro tarayah aniyafarih hinan, fotan wan hinatar hinafatum hinabow hinan hina’afusar, imaibo sanabey hinatar hinabow hinan bar hinaya.’”
31 En annan liknelse lade han fram för dem och sade: ”Himlarnas rike är likt ett senapskorn, som en man tog och sådde i sin åker.
31 Jesu ana oroubon tabo eo, “Mar ana aiwob ana itinin ta i iti na’atube, orot ana ai momor ro’on kikimin maiyow bai in ana masaw yan tanum.
32 Det är mindre än alla fröna, men när det vuxit upp är det större än köksväxterna och blir ett träd, så att himlens fåglar kommer och sätter bo bland dess grenar.”
32 Iti ai ro’on i men ai ro’on afa gagamih na’atube’emih, baise tanum kuboun yey ana veya’amaim ra’at ai gagamin na’in matar naatu mamu hina famefamenamaim hibatar hima.”
33 En annan liknelse talade han till dem: ”Himlarnas rike är likt en surdeg, som en kvinna tog och dolde i tre sea mjöl tills det hela blev syrat.”
33 Jesu iban oroubon tabo eo maiye, “Mar ana aiwob itinin ta i iti na’atube. Babin yeast ebai ana faraw wanawanan eyai ekamat inu’in era’at eyey na’atube.”
34 Allt detta talade Jesus i liknelser till skarorna. Och utan liknelser talade han inget till dem,
34 Jesu sawar iti etei isah i oroubonamaim eo sabuw rou’ay gagamin bi’obaiyih; ana bai’obaiyenamaim i mar etei oroubonamaim sabuw bi’obaiyih.
35 för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten, som sade:
35 Iti na’atube sisinaf anayabin abisa dinab orot eo kikirum tan titurobe isan.
36 Sedan lämnade han skarorna och gick till huset. Och hans lärjungar kom fram till honom och sade: ”Förklara för oss liknelsen om ogräsen i åkern.”
36 Jesu sabuw rou’ay ihamiyih naatu na bar wanawanan run, ana bai’ufununayah ufun hina hirun hibatiy hio, “Masaw yan fotan kakafin ana oroubon i kukubuna anowar.”
37 Och han svarade och sade: ”Den som sår den fina säden är Människosonen,
37 Jesu iyafutih eo, “Orot ub gewasih tatanum i Orot Natun.
38 och åkern är världen. Och den fina säden, dessa är rikets barn, och ogräsen är den elakes barn.
38 Masaw ana itinin i tafaram, naatu ub gewasin i sabuw iyab mar ana aiwob isan tebowabow, naatu ub kakafin i Demon Kakafin natunatun.
39 Och fienden som sådde dem är djävulen, och skörden är eonens fullbordan och skördemännen är änglar.
39 Naatu rakit orot ub kakafin bai na masaw yan tatanum i Demon Mowan. Naatu masaw biyamur i mar yomanin na’atube, masaw fourayah i God ana tounamatar.
40 Såsom ogräsen då plockas ihop och i eld bränns [upp], så ska det bli vid eonens fullbordan.
40 “Imih mar yomanin iti ub kakafih hi’uyarir hifatum hibow hin hi’a’afusar na’atube boro namatar.
41 Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska plocka ihop ur hans rike alla skandalerna och dem som gör laglösheten
41 Orot Natun boro ana tounamatar niyafarih hinatit, sinaf kakafih naatu sabuw iyab bowabow kakafin kura’ahih hima kakafih tisisinaf etei i ana aiwob wanawananamaim boro fotan kakafin na’atube hinatar hinafatum.
42 och kasta dem i eldens ugn. Där blir gråten och tandagnisslet.
42 Naatu hinabow hinan wairaf wan hinaya hina’afusar, nati’imaim boro na’arahih wah takitak niwa’an hina’in hinarerey.
43 Då ska de rättfärdiga skina fram som solen i deras Fars rike. Den som har öron ska höra.
43 Imaibo God ana sabuw gewasih nabow mar ana aiwobomaim hinarun veya na’atube hinararan. Imih o yait tain nama’am iti tur inanowar.
44 Himlarnas rike är likt en skatt dold i åkern, som en människa fann och gömde igen. Och av sin glädje beger han sig och säljer allt vad han har och köper den åkern.
44 “Mar ana aiwob itinin ta i iti na’atube, orot ta nugunug hibun inu’in itin bai, naatu me nati nugunug titita’urimaim kair maiye ibun, naatu yasisir auman in ana sawar etei sabuw hitobon naatu matabir maiye na nati me tutubun na’atube.
45 Åter är himlarnas rike likt en köpman som söker fina pärlor.
45 “Naatu mar ana aiwob itinin tabo iti na’atube. Orot sawar tobonayan wakek enunuwet na’atube.
46 Och när han fann en värdefull pärla, gick han iväg och hade sålt allt vad han hade och köpte den.
46 Wakek nuwet inan wakek ta gewasin ana baiyan gagamin na’in tita’ur, naatu na ana sawar etei yataiten hitobon kabay bai in nati wakek tutubun na’atube.
47 Åter är himlarnas rike likt ett dragnät som var kastat i havet och hade samlat fisk av varje släkte.
47 “Iban maiye mar ana aiwob i buwat na’atube. Orot siy bowayan ana buwat eya ema’am siy i yumatah ta ta te’ona’on.
48 När det var uppfyllt, tog man upp det på stranden och satte sig och plockade ihop de fina i kar, men de ruttna kastade man ut.
48 Naatu buwat awan ekakaratan ana veya etab erun dones yan ema siy gewasih ikiyarir fetan iwan, naatu kakafih ikiyarir ebow ebis rouruwen na’atube.
49 Så ska det bli vid eonens fullbordan. Änglarna ska gå ut och skilja bort de elaka från de rättfärdigas mitt
49 Imih mar yomanin nanan itinin i boro nati na’atube. God boro ana tounamatar niyafarih hinatit hinan sabuw gewasih wanawanahimaim sabuw kakafih hinabow
50 och kasta dem i eldens ugn. Där blir gråten och tandagnisslet.
50 wairaf wan hiyara’aten na’arahih hina’in hina rerey wah takitak niwa’an.”
51 Har ni förstått allt detta?” De säger till honom: ”Ja.”
51 Jesu ibatiyih eo, “Oroubon iti ao’oban naniyah kwabow?” Ana bai’ufununayah hiya’afut hio, “Naniyah abow.”
52 Och han sade till dem: ”Därför är varje skriftlärd som blivit lärjunge till himlarnas rike lik en hushärskande man som kastar fram ur sin skattgömma både nytt och gammalt.”
52 Naatu Jesu iuwih eo, “Isan imih, ofafar bai’obaiyenayan orot yait mar ana aiwob isan bai’obaiyen hibitin i bar matuwan matar, imih nati bar wanawanan ana sawar boubuh naatu atamanih etei boro nayataiten.”
53 Och det hände sig, när Jesus hade fullbordat dessa liknelser, att han tog sig bort därifrån.
53 Jesu iti oroubon eo hinonowar ufunamaim nati efan itumar,
54 Och han kom till sin fädernebygd och undervisade dem i deras synagoga så att de blev överväldigade och sade: ”Varifrån har denne den visheten och kraftgärningarna?
54 naatu remor na i ana bar meraramaim tit Kou’ay Bar ta wanawanan run, busuruf sabuw i’obaibiyih. Naatu sabuw hima hinonowar hifofor hio, “Iti orot ana ukwar rerekab naatu ina’inanen sinaf isan ana fair i menamaim bow?
55 Är inte denne snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas?
55 Iti orot tamah i bar wowabayan naatu hinah i Mary naatu James, Joseph, Simon, Judas i taitin.
56 Och hans systrar, är de inte alla hos oss? Varifrån har då denne allt detta?”
56 Naatu taitin baibitar auman bairit iti tama’am, imih iti sawar etei i menamaim bow?”
57 Och de blev skandaliserade av honom. Men Jesus sade till dem: ”En profet är inte ohedrad utom i sin fädernebygd och i sitt hus.”
57 Iti na’atube hio hina’ufut hin. Jesu iuwih eo, “Dinab orot tafaram afa’amaim i tekakafiy, baise i ana bar meraramaim naatu i tain tuwan i men tekakafiy.”
58 Och han gjorde där inte många kraftgärningar, på grund av deras otro.
58 Naatu nati’imaim men ina’inan moumurih sinafumih, anayabin nati sabuw aurih baitumatum en.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.