Marcos 12
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och han började tala till dem i liknelser: ”En man planterade en vingård och satte stängsel runt och grävde en vinpress och byggde ett torn och arrenderade ut den till odlare och reste bort.
1 Imaibo Jesu oroubonamaim sabuw i’obaiyih eo, “Orot ana masaw bo ai ro’on tanum fur ear ituwafut, naatu wine bunubunuw ana hub bai, kaifenayan ana bar wowab sawar naatu sabuw afa tubunih hima masaw hikaif, masaw matuwan bainanawanamih in.
2 Och han sände till odlarna vid den bestämda tiden en fasttjänare, för att få från odlarna av vingårdens frukter.
2 Grape iyamur bairuhin ana veya, ana akir orot iyafar na masaw kaifenayah biyah tit ibo aunowan bairuhin isan.
3 Och de tog honom och pryglade och sände iväg tomhänt.
3 Baise masaw kaifenayah akir orot hibai hirab uman en hiyafar matabir in.
4 Och åter sände han till dem en annan fasttjänare. Och denne slog de i huvudet och vanhedrade.
4 Naatu masaw matuwan ibanak akir orot ta iyafar maiye na. Masaw kaifenayah akir orot hibai ukwarin hitut hi’a’afiy erebiya’ohow matabir.
5 Och en annan sände han, och denne dödade de, och många andra: några pryglade de, andra dödade de.
5 Masaw matuwan akir orot tabo iyafar maiye nan hibai hirab morob, naatu akir wairafih moumurih maiyow biyafarih afa hibow hirouw afa hibow hi’asbunubunuw himorob.
6 Ännu hade han en enda, en älskad son. Han sände honom sist till dem och sade att: De kommer att ha respekt för min son.
6 “Orot ta’imonamo ihamiy ma’am i masaw matuwan natun ana yabow akisinamo, uftoro’ot iyafar not eo, ‘Natu boro hinakakafiy.’
7 Men dessa odlare sade till varann att: Denne är arvtagaren! Kom, låt oss döda honom och arvet blir vårt.
7 “Baise masaw kaifenayah orot natun nan hi’itin taiyuwih hio, ‘Masaw matuwan natunaban iti, kwana ta’asabun, saise sawar tanab it ninowat.’
8 Och de tog och dödade honom och kastade ut honom utanför vingården.
8 Imih himisir kek hibai hirab morob naatu biyan hibai hisaroun masaw ufunane ra’iy.
9 Vad ska nu vingårdens herre göra? Han ska komma och förgöra odlarna och ge vingården till andra.
9 “Masaw matuwan iti tur nanonowar boro mi’itube nasinaf? Orot boro nan masaw kaifenayah nabow narouw hinamorob naatu masaw boro nab sabuw afa nitih hinama hinakaif.
10 Har ni heller inte läst denna Skrift:
10 Buk iti na’atube hikikirum kwaiyab kwa’itin,
11 Från Herren kom den,
11 Iti i Regah sinaf matar
12 Och de sökte gripa honom, och de fruktade skaran, för de förstod att det var om dem han hade talat liknelsen. Och de lämnade honom och gick iväg.
12 Basit Jew ukwarih hikok Jesu hitab hitarab, anayabin iti oroubon eo’o ana naniyan hibaib i isah eo, baise rou’ay gagamin isan hibir, imih Jesu hihamiy in.
13 Och de sänder till honom några av fariseerna och herodianerna för att fånga in honom med ord.
13 Pharisee afa naatu Herod ana kou’ay sabuw afa auman hiyafarih hin Jesu biyan hitit baibatemaim baikubibiruwin isan.
14 Och de kommer och säger till honom: ”Lärare, vi vet att du är sann och inte bryr dig om någon, för du ser inte till människors ansikte utan lär i sanning ut Guds väg. Är det tillåtet att ge huvudskatt till kejsaren eller inte? Ska vi ge, eller ska vi inte ge?”
14 Hina biyan hitit naatu hio, “Bai’obaiyenayan aki aso’ob o abisa kuo’o i turobe, sabuw abisa tisisinaf isan men kunotanot, naatu sabuw hai not o men kui’itin, baise turobe God ana kok abisa sabuw kubi’obaiyih. Kuo anowar Caesar isan kabay ana bibaiyan boro ata ofafar ana astu’ub ai en?
15 Men han visste om deras hyckleri och sade till dem: ”Varför testar ni mig? Hämta mig en denar så att jag får se.”
15 Imih kabay anayai ai en?” Baise Jesu hai baifuwen itin naatu eo, “Aisim ayu kwabikubibiruwu? Kabay kwabai kwana kwai’obaiyu aitin.”
16 Och de hämtade, och han säger till dem: ”Vems är denna avbild och överskrift?” Och de sade till honom: ”Kejsarens.”
16 Kabay hibai hina hitin naatu ibatiyih, “Yait ana yumat naatu wabin?”
17 Och Jesus sade till dem: ”Det som är kejsarens ska ni återge till kejsaren, och det som är Guds till Gud.” Och de var djupt förundrade över honom.
17 Imaibo Jesu iuwih eo, “Abisa Caesar nowan Caesar kwanitin, abisa God nowan God kwanitin.”
18 Och det kommer saddukeer till honom, de som säger att uppståndelse inte finns. Och de frågade honom och sade:
18 Imaibo Sadducee morobone misir maiye isan men tibitumatum hina Jesu biyan hitit hibatiy.
19 ”Lärare, Mose skrev till oss att om någons bror dör och lämnar hustru och inte lämnar barn, att hans bror ska ta hustrun och låta säd uppstå fram åt sin bror.
19 “Bai’obaiyenayan Moses aki isai ofafar iti kirum, ‘Orot natabin natun en namomorob na’at, kwafur i boro orot ta ni’aawan saise kek hinatufuw tuwah momorob efanin.’
20 Det fanns sju bröder. Och den förste tog en hustru, och när han dog lämnade han ingen säd.
20 Imih marasika orot ain uf nah etei seven hima’am, basit orot ain tabin natun en morob.
21 Och den andre tog henne och dog och lämnade ingen säd. Och den tredje på samma sätt,
21 Naatu orot ufunamaim tuwah ana kwafur i’aawan, ibo na’atube kek en morob. Ef ta’imon matar orot founamaim,
22 och de sju lämnade ingen säd. Sist av alla dog även kvinnan.
22 naatu etei’imak nah seven babin hi’aawan aurih kek en himumurub, uftoro’ot babin morob.
23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, till vem av dem blir hon hustru? För de sju hade henne som hustru.”
23 Morobone hina mimisir ana veya babin i boro orot menatan ni’aawan? Anayabin nah seven etei babin ta’imon hi’aawan.”
24 Jesus sade till dem: ”Är det inte därför ni förvillar er, då ni inte förstår Skrifterna eller Guds makt?
24 Jesu iyafutih eo, “Kwa i anot hikwaris! Anayabin kwa Buk Atamanin hikikirum men kwaiyab naatu God ana fair auman men kwaso’ob?
25 För när de uppstår från de döda varken gifter de sig eller blir bortgifta, utan de är som änglar i himlarna.
25 Morobone misir maiye ufunamaim tabin men ema’am, sabuw etei boro mar ana tounamatar na’atube hinama.
26 Men om de döda, att de uppväcks: har ni inte läst i Moses bok vid törnbusken, hur Gud talade till honom och sade: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud?
26 Naatu morobone misir maiye isan Moses ana buk kutor wairaf ea’arah isan nati’imaim kikirum kwaiyab kwa’itin? God iti na’atube eo, ‘Ayu i Abraham ana God, Isaac ana God naatu Jacob ana God.’
27 Han är inte dödas Gud utan levandes. Ni förvillar er mycket.”
27 I men murubih hai Godamih, baise yawasih hai God, kwa i anababatun ef kwasa’ir!”
28 Och det kom fram en av de skriftlärda som hade hört dem diskutera och sett att han svarat dem väl, och frågade honom: ”Vilket bud är först av alla?”
28 Ofafar bai’ubaiyenayan ta nati’imaim ma tur nonowar Jesu tur gewasin Sadducee biya’afut itin, na Jesu ibatiy. “Ofafar tur etei wanawanahimaim tur menatan i gagamin?”
29 Jesus svarade att: ”Först är: Hör Israel! Herren vår Gud, Herren är en.
29 Jesu iya’afut eo, “Ofafar tur gagamin i iti, kwananowar Israel sabuw, Regah ata God akisinamo ata Regah.
30 Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, och av hela din själ, och av hela ditt förnuft, och av hela din styrka.
30 Regah a God isan iniyabow, dogor tutufin etei, ayub tutufin etei, a not tutufin etei naatu a fair tutufin etei.
31 Ett andra är detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Ett annat bud större än dessa finns inte.”
31 Naatu ofafar gagamin bairou’abin i iti, ‘taituwa isah iniyabow o taiyuw isa kubiyabow na’atube.’ Ofafar iti rou’ab i gagamih ofafar etei hinatabirih.”
32 Och den skriftlärde sade till honom: ”Bra, Lärare! I sanning har du sagt att han är en, och det finns ingen annan än han.
32 Orot eo, “Abisa kuo i turobe bai’obaiyenayan, Regah akisinamo i God men god afa.
33 Och att älska honom av hela hjärtat och av hela förnuftet och av hela styrkan, och att älska sin nästa som sig själv, är mycket mer än alla brännoffren och slaktoffren.”
33 Imih dogor tutufin etei, a not tutufin etei naatu a fair tutufin etei a God isan iniyabow naatu taituwa isah inabiyabow o isa kubiyabow na’atube, iti ofafar rou’ab i gagamih men for kwarouw sibor kwa’a’afusar na’atube naatu men sibor afa God isan kwaya’ay na’atube’emih.”
34 Och Jesus såg honom, att han svarat förnuftigt, och sade till honom: ”Du är inte långt från Guds rike.” Och ingen vågade längre fråga honom.
34 Jesu orot ana baiya’afot i’itin i so’ob, iti orot i not wairafin, imih eo, “God ana aiwobomaim o men yokaika kuma’am.” Nati ufunamaim men yait ta Jesu isan baibat afa bow na ibaitiyimih.
35 Och Jesus svarade och sade när han undervisade i templet: ”Hur kan de skriftlärda säga att Kristus är Davids son?
35 Jesu Tafaror Baremaim ma bi’obaibiyih basit ibatiyih, “Aisim Ofafar bai’obaiyenayah Keriso isan i David ana agirane na hirouw teo’o?
36 David själv har sagt i den heliga Anden: Herren sade till min Herre:
36 David Anun Kakafiyin biwan ana veya iti na’atube eorereb,
37 David själv kallar honom Herre. Och varifrån är han hans son?”
37 David taiyuwin Keriso isan i ana ‘Regah’ rouw eo, naatu mi’itube boro Keriso David ana agirane nan?”
38 och i sin undervisning sade han: ”Akta er för de skriftlärda, som vill gå omkring i dräkter och få hälsningar på torgen
38 Jesu ma bi’obaibiyih eo, “Mata toniwa’an Ofafar bai’obaiyenayah isah, i hai kok faifuw manimanih hina’osen hinaremor naatu ahar efanamaim sabuw merarayow hinitih,
39 och förstapositioner i synagogorna och förstaplatser vid måltiderna,
39 Kou’ay Baremaim urama’ama yayasairen i tebowabow naatu hiyuw ana veya efan gewasih tebowabow.
40 de som äter upp änkornas hus och som förevändning beder långt. Dessa ska få så mycket mer dom.”
40 Kwafukwafur baibin tifufuwih hai sawar tebowabow naatu hai itinin baigewasin isan yoyoban manimanih teyoyoyoban, imih hai baimakiy kakafin anababatun boro hinab!”
41 Och han satte sig mittemot skattkammaren och skådade hur skaran lägger koppar i skattkammaren. Och många rika lade mycket.
41 Jesu Tafaror Bar ana kabay teya’ay sisibinamaim mare ma sabuw itih hai siwar hiya’ay. Sabuw totobuyoy wairafih kabay gagaminaka hiya.
42 Och det kom en fattig änka och lade två leptoner, det vill säga en quadrant.
42 Baise kwafur babin yababan wairafin na ana kabay gidigidih rou’ab tew wanawanan iwan ana fofonin one toea na’atube.
43 Och han kallade till sig sina lärjungar och sade till dem: ”Amen, jag säger er att denna fattiga änka lade mer än alla som lade i skattkammaren.
43 Jesu ana bai’ufununayah eaf ayuwih hina hai tur eowen eo, “Anababatun a tur ao’owen, iti kwafur babin ana siwar tew biwan i gagamin na’in sabuw etei hiya’iy natabirih.
44 För alla lade av sitt överflöd, men hon lade ur sin brist allt vad hon hade, alla sina tillgångar.”
44 Afa hiya’aya i aurih karam turin hiyai turin hibotan, baise kwafur babin yababan wairafin abisa biyan ma’am etei’imak bai na yai.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.