Marcos 10
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och därifrån står han upp och går till Judeens område och andra sidan Jordan. Och det vandrar åter skaror med varann till honom, och som han hade för sed började han åter undervisa dem.
1 Jesu nati efan ihamiy harew Jordan rabon rewan rounane Judea wanawananamaim tit. Ibanak maiye sabuw rou’ay gagamin maiyow hiru’ay naatu Jesu ana yawas mar etei esisinaf na’atube ma i’obaibiyih.
2 Och det kom fram fariseer och frågade honom om det är tillåtet för en man att förskjuta sin hustru, och de testade honom.
2 Pharisee afa hina Jesu biyan hitit naatu hisinaftobon hitikubibiruw isan hibatiy hi’o, “Ku’o anowar ai ofafar eo i karam orot aawan boro nakwahir?”
3 Och han svarade och sade till dem: ”Vad har Mose påbjudit er?”
3 Jesu ibatiyih eo, “Moses ana ofafaramaim mi’itube eobaiyuni?”
4 Och de sade: ”Mose har tillåtit att skriva ett skilsmässobrev och förskjuta.”
4 Hiya’afut hi’o, “Aki Moses ibasit orot aawan kwahirin isan boro kwahikwahiren ana fef nakirum babin nitin nab auman nan.”
5 Men Jesus sade till dem: ”För er hårdhjärtadhet skrev han för er detta bud.
5 Baise Jesu iya’afutih eo, “Moses iti ofafar kirum, anayabin kwa obai’obaiyen tur nowar isan dogor i fokar kwanekwan.
6 Men från skapelsens begynnelse var dettill hanne och hona han gjorde dem.
6 Baise aneika mar tafaram mamatar ana veya God ‘Orot babin hairi sinafen himatar.’
7 Därför ska en man lämna sin far och mor och ansluta sig till sin hustru,
7 ‘Ana an nati isan orot boro hinah tamah nihamiyih naatu i boro aawan hairi hinita’imon.
8 och de två ska bli till ett kött. Alltså är de inte längre två, utan ett kött.
8 Naatu rou’ab boro nan biyah ta’imon namatar.’ Imih i boro men biyah rou’ab baise biyah ta’imon.
9 Vad nu Gud har okat samman ska en människa inte skilja åt.”
9 Isan imih orot babin hairi God bita’imonih men yait ta natarbounih.”
10 Och i huset igen frågade lärjungarna honom om detta.
10 Imaibo himatabir hin bar hititit ana veya Jesu ana bai’ufununayah hibatiy, “Iti tur anayabin i abisa?”
11 Och han säger till dem: ”Den som förskjuter sin hustru och gifter sig med en annan begår äktenskapsbrott mot henne.
11 Hai tur eowen eo, “Orot yait ta a wan nakwahir nare babin ta nabaib ana moser i takweb.
12 Och om hon förskjuter sin man och gifter sig med en annan, begår hon äktenskapsbrott.”
12 Na’atube babin yait aawan nakwahir, nare orot ta nabaib ana moser i takweb.”
13 Och man bar fram till honom barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna näpste dem.
13 Sabuw afa kek gidigidih hibow Jesu butubunih isan hinan, ana bai’ufununayah sabuw hikwararih hiotanih.
14 Men när Jesus såg det, blev han indignerad och sade till dem: ”Låt barnen komma till mig! Hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
14 Baise Jesu iti i’itin ana veya men iyasisir, naatu ana bai’ufununayah isah eo, “Kek gidigidih kwaihamiyih tena isou men kwanarufutih, anayabin God ana aiwob i kek gidigidih iti na’atube i nowah.
15 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
15 Anababatun a tur ao’owen, o yait God ana aiwobomaim runamih, inayare ana itinin kek gidigidih inamamatar boro inarun.”
16 Och han tog dem i famnen och välsignade dem och lade händerna på dem.
16 Imaibo Jesu kek gidigidih buwih uman tafah yara’aten naatu igegewasinih.
17 Och när han vandrade ut på vägen, sprang en fram och knäföll för honom och frågade honom: ”Gode Lärare, vad ska jag göra för att ärva eoniskt liv?”
17 Jesu misir busuruf inan auman, orot ta nunuw na Jesu nanamaim tit sun yowen, ibatiy, “Bai’obaiyenayan gewas, abisa ana sinaf boro yawas wanatowan nowau’umih namatar?”
18 Men Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
18 Jesu iya’afut eo, “Aisimamih ayu gewasu irouw ku’o? God akisinamo i gewasin men yait ta.
19 Buden kan du: Du ska inte mörda. Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Du ska inte beröva. Hedra din far och mor.”
19 Ofafar o iso’ob. ‘Men asabunuwen isa nama, men turanah a’aawah ufuh inan, men inabain, men inakutabitabir, men inifufuwen, hinat tamat inabosiyasiyarih.’”
20 Men han sade till honom: ”Lärare, allt detta har jag iakttagit från min ungdom.”
20 Orot eo, “Bai’obaiyenayan, ayu kek kikimu ana veya iti ofafar etei’imak abosiyasiyar.”
21 Och Jesus såg på honom och älskade honom, och han sade till honom: ”Ett saknas för dig. Bege dig, sälj vad du har och ge till de fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlen. Och kom, följ mig.”
21 Jesu mutufor nuw orot itin naatu isan yabow auman iu, “Sawar ta’imonamo men isinaf. Inan a sawar etei sabuw hinatobon, kabay inab gagaganiy sabuw initih naatu o inan ayu i ni’ufnunu, saise maramaim o boro guguw wairafi inama.”
22 Men han mulnade vid det ordet och gick bort bedrövad, för han hade många egendomar.
22 Orot iti tur nonowar anamaramaim gubamin hurir naatu ereyababan auman in anayabin orot i guguw wairafin.
23 Och Jesus såg sig omkring och säger till sina lärjungar: ”Hur svårt ska de som har pengarna komma in i Guds rike!”
23 Imaibo Jesu tatabir ana bai’ufununayah isah eo, “Guguw wairafih God ana aiwob efanamaim run isan i fokar kwanekwan.”
24 Och lärjungarna var häpna vid hans ord. Men Jesus svarar åter och säger till dem: ”Barn, hur svårt det är att komma in i Guds rike!
24 Bai’ufununayah iti tur hinonowar hifofofor men kafaita, baise Jesu ibanak eo maiye, “Ayu natunatu, God ana aiwob run isan ana ef i fokar anababatun.
25 Det är lättare att en kamel kommer in genom nålsögat än att en rik kommer in i Guds rike.”
25 Sinak ana sou’umaim camel sorabon isan i hamehamen maiyow boro nasorabon, baise orot guguw wairafih God ana aiwobomaim run isan i fokar kwanekwan.”
26 Och de blev ännu mer överväldigade och sade till varann: ”Och vem kan då bli frälst?”
26 Iti tur hinonowar bai’ufununayah hikasiy men kafaita naatu taiyuwih hima hibabatiyih, “Yait boro yawas nab?”
27 Jesus ser på dem och säger: ”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För allt är möjligt för Gud.”
27 Jesu mutuforomo nuw itih naatu iya’afutih eo, “Sabuw isah iti i fokar, baise God isan i hamehamen maiyow, anayabin sawar etei God boro nasinaf hinamatar.”
28 Petrus började säga till honom: ”Se: vi har lämnat allt och följt dig.”
28 Peter Jesu isan eo, “Kwi’itin aki sawar etei aihamiyen naatu o abi’ufnuni.”
29 Jesus sade: ”Amen, jag säger er: Det finns ingen som har lämnat hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller åkrar för mig och för evangeliet
29 Jesu eo, “Anababatun a tur ao’owen, yait ta ana bar, taintuwan, ruburubun, hinah, tamah, natunatun, naatu ana tafaram ihamiyen, na’atube ayu isou naatu tur gewasin isan iti sawar bihamiyen.
30 och inte får hundrafalt: nu i denna tid hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar, med förföljelser, och i den kommande eonen eoniskt liv.
30 Iti boun ana veya i boro ana bar, taintuwan, ruburubun, hinahinah, natunatun naatu ana me etei i boro hundred ta’ita’imon tafan anayababar anitin, bai’akir kakafin auman, yomaninamaim boro yawas wanatowan nab.
31 Men många första ska bli sista, och de sista första.”
31 Baise sabuw moumurih maiyow boun wan tibi’iyon boro hini’uf naatu sabuw iyab tibi’uf boro hini’iyon.”
32 Och de var på vägen och gick upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. Och de var häpna, och de som följde fruktade. Och han tog åter med de tolv och började säga till dem det som skulle hända honom,
32 Jesu ana bai’ufununayah bairi hitit Jerusalem ana ef hibai naatu Jesu ana bai’ufununayah aunah i’iyon, ana bai’ufununayah ufun hinan hinuw hi’i’itin ana veya hai kasiy ra’at, naatu sabuw iyab hibi’ufunun hai bir ra’at. Jesu ana bai’ufununayah 12 buwih nabinamaim hin naatu busuruf hai tur eowen sawar boro mi’itube hinamamatar isan.
33 att: ”Se: vi går upp till Jerusalem, och Människosonen ska utlämnas till översteprästerna och de skriftlärda. Och de ska fördöma honom till döden och utlämna honom åt folkslagen,
33 Hai tur eowen eo, “Kwananowar, it i au Jerusalem tayey nati’imaim Orot Natun boro hinabonawiy nan firis hai ukwarih naatu Ofafar bai’obaiyenayah biyah natit. Imaim boro morobomih hinao naatu hinabonawiy nan Eteni Sabuw biyah.
34 och de ska förlöjliga honom och spotta på honom och piska honom och döda. Och efter tre dagar ska han uppstå.”
34 Imaim hini’i’iyab, hinakwaitututur, hinarab, naatu hina’asabun namorob, baise veya tounu ufunamaim i boro nayawas na misir maiye.”
35 Och då går Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till honom och säger till honom: ”Lärare, vi vill att vadhelst vi ber dig ska du göra för oss.”
35 Zebedee natunatun rou’ab, James naatu John hairi hina Jesu biyan hitit naatu hifefeyan, “Bai’obaiyenayan aki akokok abisa isan anabifefeyani inasinaf.”
36 Och han sade till dem: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?”
36 Jesu ibatiyih, “Bo abistan kwakokok boro isa anasinaf?”
37 Och de sade till honom: ”Ge oss att vi får sitta en vid din högra sida och en vid vänstra i din härlighet.”
37 Hiya’afut hi’o, “O a aiwob ana bonamanamarinamaim inabi’ukwarin ana veya, aki akokok ina’uwi ta uma a’asukwafune namare ta uma a beyawane namare.”
38 Men Jesus sade till dem: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka bägaren som jag dricker? Eller döpas med dopet med vilket jag döps?”
38 Jesu iyafutih eo, “Kwa men kwaso’ob abistan isan kwabifefeyan? Karam biyababan ana kerowas ana tomatom boro kwanatom? Naatu morob wanawanan anarun ana momorob boro kwanarun?”
39 Och de sade till honom: ”Vi kan.” Och Jesus sade till dem: ”Bägaren som jag dricker ska ni dricka, och dopet med vilket jag döps ska ni döpas med.
39 Hiya’afut hi’o, “Aki karam.” Jesu uwih eo, “Biyababan ana harew i karam boro kwanatom naatu morob wanawanan boro kwanarun.
40 Men att sitta vid min högra sida eller vid vänstra är inte mitt att ge, utan för dem åt vilka det beretts.”
40 Baise o ta au asukwafune mare naatu ta au beyawane mare i men karam boro ayu kwa anit. Nati i sabuw iyabowat God isah yayabuna boro nitih.”
41 Och när de tio hörde det, började de bli indignerade över Jakob och Johannes.
41 Bai’ufununayah nah ten iti tur hinonowar yah so’ar, James, John hairi isah.
42 Och Jesus kallade till sig dem och säger till dem: ”Ni vet att de som anses leda folkslagen dominerar dem och att deras stora utövar makt över dem.
42 Basit Jesu etei’imak eafayuwih hina biyan hitit naatu uwih eo, “Eteni Sabuw wanawanahimaim orot hirurubin akisinamo ana fair ema’am boro sabuw nakaifih, naatu i akisinamo ana fairamaim boro nabonawiyih.
43 Men så är det inte hos er. Nej, den som vill bli stor bland er ska vara er tjänare,
43 Baise kwa wanawananamaim iti na’atube i men ema’ama, o yait kukokok iti kou’ay wanawanan orot gagam mataramih, o i boro turanah isah ini’akir inabow.
44 och den som bland er vill vara först ska vara allas fasttjänare.
44 naatu o yait kukokok iti kou’ay wanawanan wan bai’iyonamih, o i boro bai’akirayan inamatar.
45 För även Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan betjäna och ge sin själ till lösen för många.”
45 Anayabin Orot Natun i men sabuw isan bowamih na; baise sabuw isah nabow ana yawas isah ni’inuw, saise sabuw moumurih natubunih.”
46 Och de kommer till Jeriko. Och när han gick ut från Jeriko med sina lärjungar och en avsevärd skara satt Timeus son Bartimeus, en blind tiggare, vid vägen.
46 Hina tafaram Jericho hitit, naatu Jesu ana bai’ufununayah bairi nati efan baihamiyinamih sabuw rou’ay gagamin maiyow hiru’ay, naatu orot matan fim fefeyanayan wabin Bartimais, Timias natun ef sisibinamaim ma’am.
47 Och när han hörde att det är Jesus Nasarén, började han skrika och säga: ”Davids son, Jesus, förbarma dig över mig!”
47 Jesu Nasaret mowan na inan hi’o nowar. Basit eaf, “Jesu David uwan kwiwanbabanu!”
48 Och många näpste honom att vara tyst, men han skrek ännu mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
48 Sabuw moumurin maiyow orot matan fim hi’u awan fotamih. Baise men karam fanan aumetawat iwow eaf, “David uwan kwiwanbabanu!”
49 Och Jesus stannade och sade: ”Ropa på honom!” Och de ropar på den blinde och säger till honom: ”Fatta mod! Res dig, han ropar på dig.”
49 Jesu an kutan naatu eo, “Kwa’af kwa’u ena.” Basit orot matan fim isan hi’af, “Yate inbainub! Kumisir, isa eafa’af.”
50 Och han kastade av sig sin mantel, hoppade upp och kom till Jesus.
50 Orot duku iwa’an misir ana faifuw tafan bosair yare remor na Jesu biyan tit.
51 Och Jesus svarade honom och sade: ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och den blinde sade till honom: ”Rabbuni, att jag ska se igen!”
51 Jesu ibatiy, “Abistan kukokok o isa ana sinaf?” Matan fim iya’afut eo, “Bai’obaibiyenayan ayu akokok matu nigewasin ananuw maiye.”
52 Och Jesus sade till honom: ”Bege dig. Din tro har frälst dig.” Och direkt såg han igen, och han följde honom på vägen.
52 Jesu iu eo, “Kwen o abaitumatumamaim iyawasi.” Mar ta’imon matan igewasin nuw naatu busuruf Jesu efamaim inan i’ufunun hairi hin.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.