Lucas 8
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och det hände sig i ordningen att han reste genom varje stad och by och förkunnade och evangeliserade Guds rike. Och de tolv var med honom,
1 Veya bai’ab na’atube sasawar ufunamaim, Jesu ana bai’ufununayah nah 12 bairi hin bar awan, awan hirun hitit God ana aiwob isan Tur Gewasin binan hiremor.
2 och några kvinnor som var botade från elaka andar och sjukdomar: Maria som kallas Magdalena, från vilken sju demoner hade kommit ut,
2 Hinan wanawanahimaim, i baibin afa sawow yumatah ta ta hibow hima’am, naatu demon kakafih hitar gubih hima’am Jesu biyawasih auman bairi hin. Mary wabin ta Magdalin biyanamaim demon seven Jesu nunih hititit auman bairi hin.
3 och Johanna hustru till Kusas, Herodes förman, och Susanna och många andra som betjänade dem utifrån det som var deras.
3 Naatu Herod ana bowayan orot ukwarin wabin Chuza i aawan Joanna, Susanna, naatu baibin afa auman bairi hin. Naatu iti baibin hai kabayamaim Jesu ana bai’ufununayah bairi hibaisih hai bowabow wanawananamaim.
4 Men när det kom samman en stor skara och de som i varje stad gick till honom, sade han genom en liknelse:
4 Sabuw rou’ay gagamin maiyow bar awan ta ta’ane hinan tafaram awan karatan, naatu Jesu oroubonamaim sabuw iuwih eo,
5 ”Ut gick såningsmannen för att så sitt utsäde. Och under det att han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det.
5 “Ana veya ta orot ana ub tanumamih bow in ana me bifufubiy yanamaim tit, naatu ana ub ta ta asi’asiy ana veya ub afa i ef yanamaim hire, sabuw hina tafan hibat hiwas tatanen hin, naatu mamu hire hibow hi’aa.
6 Och annat föll ner på klippan, och uppvuxet vissnade det eftersom det inte hade fukt.
6 Ub afa i to yanamaim hire, baise hikuboubunih hiyey ana maramaim veya re rarih etei himorob, anayabin me owasasin.
7 Och annat föll mitt bland törnena, och törnena växte upp samtidigt och kvävde ihjäl det.
7 Ub afa i kokor ro’oh wanawanahimaim hire, naatu hikuboubunih bairi hiyen, baise kokor hiyen sasa hai fafa’amaim ub gewasih hirouw.
8 Och annat föll i den goda jorden, och uppvuxet gjorde det gröda hundrafaldigt.” När han sagt detta, ropade han: ”Den som har öron att höra med ska höra!”
8 Naatu ub afa i me gewasin yanamaim hire, hikuboubunih hiyen gewas hiw ai ta’ita’imon afe’eh ro’oro’oh etei 100 na’atube hiya.” Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “O yait tain nama’am na’at iti tur inanowar.”
9 Och sedan frågade honom hans lärjungar vad denna liknelse kunde vara.
9 Jesu ana bai’ufununayah hikok oroubon anayabin so’ob isan hina hibatiy.
10 Men han sade: ”Åt er är det givet att känna Guds rikes hemligheter. Men för de övriga är det i liknelser, för att de ska se och inte se, och höra och inte förstå.
10 Baise Jesu iyafutih eo, “So’ob wa’iwa’irin God ana aiwob isan i God kwa it, baise sabuw afa isah i oroubonamaim ao, saise abisa bukamaim hikikirum niturobe, ‘Matah hinakubar hinanuw, baise boro men hina’itin, tainih nawayay tur hinanowar, baise boro men naniyan hinab.’”
11 Men detta är liknelsen: Utsädet är Guds ord.
11 “Oroubon anayabin i iti. Ub i God ana tur gewasin.
12 Och de vid vägen är de som hör, sedan kommer djävulen och tar ordet från deras hjärtan så att de inte tror och blir frälsta.
12 Ub ef yanamaim hire’ere i sabuw God ana tur hinowar hibai, baise Demon Mowan na tur gewasin sabuw dogorohimaim bosair, anayabin Demon Mowan men ekokok sabuw tur gewasin hinanowar hinitumatum naatu yawas hinab.
13 Och de på klippan är de som när de hör med glädje välkomnar ordet, och dessa har ingen rot: de tror för en tid och i testets stund avlägsnar de sig.
13 Ub afa to yan hire’ere, i sabuw God ana tur tenonowar ana maramaim i tibiyasisir, baise aurin an wairoron en, anayabin tur tenonowar ana veya boro hinitumitum naatu routobon nan nabubuwih ana veya boro mar ta’imon hinara’iy.
14 Och det som föll bland törnena, dessa är de som hör och av bekymmer och rikedom och tillvarons njutningar kvävs ihop medan de vandrar och inte bär mogen frukt.
14 Ub afa kokor ro’on wanawanah hire’ere, i sabuw God ana tur tenonowar, baise iti tafaram ana yasisir, tafaram ana yababan, naatu tafaram ana sawar isah tenotanot kwanekwan; imih ro’oh etei tekokokor naatu men ta ebiyamur.
15 Men det i den fina jorden, dessa är de som med fint och gott hjärta hör ordet och håller fast och bär frukt i uthållighet.
15 Baise ub me gewasin yan hire’ere, i sabuw iyab God ana Tur Gewasin hinowar dogoroh tutufin etei hibai, naatu nati tur isan hiten nowanowar tebowabow boro niw.
16 Och ingen tänder en lampa och täcker den med ett kärl eller sätter under en bädd. Nej, på lampstället sätter man den, så att de som kommer in ser ljuset.
16 “Orot men yait ta ramef ito’ab noukwat wanawanan tarafut in, o gem babanamaim yai in to’abamih. Baise ana efanamaim sikof, saise sabuw boro ana marakawin hina’itin naatu kawin hinan bar hinarun.”
17 För det finns inget dolt som inte ska bli uppenbart, och inget förborgat som aldrig ska bli känt och komma till det uppenbara.
17 “Anayabin abisa baibunuwenamaim inu’in, God boro nabotait nirerereb, naatu abisa hisakirafut inu’in, sum boro natakweb nan bebeyan marakawamaim natit.”
18 Se därför upp hur ni lyssnar. För den som har, åt honom ska det ges. Och den som inte har, också det han tänker sig ha ska tas ifrån honom.”
18 Imih tur iti kwanonowar i kwananowar gewas, anayabin orot yait isnubanub tur enonowar gewagewas, God boro dogoron nabotawiy tur moumurih na’in naniyah boro naso’ob. Baise orot yait tur isan men isnubanub enonowar, dogoron boro nahirafut naatu abisa kikimin ana notamaim ma enotanot auman God boro nabosair.”
19 Och sedan kom hans mor och bröder dit till honom, och de kunde inte träffa honom för skarans skull.
19 Jesu hinah naatu taitin itinamih hina, baise men karam boro hita run biyan hitatit, anayabin sabuw rou’ay gagamin na’in ef hifut.
20 Och det berättades för honom: ”Din mor och dina bröder står utanför och vill se dig.”
20 Orot ta na Jesu biyan tit eo, “O hinat naatu taitit hina ufun tebatabat tekokok o hina’iti.”
21 Men han svarade och sade till dem: ”Min mor och mina bröder, dessa är de som hör och gör Guds ord.”
21 Jesu sabuw etei nati hibatabat iuwih eo, “Sabuw iyab God ana tur hinowar tebobosiyasiyar, nati sabuw i ayu hinai naatu taitu.”
22 Och det hände sig en av dagarna att han steg i en båt med sina lärjungar och sade till dem: ”Låt oss fara över till andra sidan sjön.” Och de lade ut.
22 Ana veya ta Jesu ana bai’ufununayah bairi wa afe’en hiyen naatu iuwih, “Kwana boy tana rabon tanan harew kukuf rewan raunane tanayen.” Basit wa hinatait hitit,
23 Men medan de seglade somnade han ifrån.
23 rar hikutatar hirabon hin. Nati ana veya’amaim Jesu matan fot wa wanawanan inure inu’in naniyan meyemeye wowog batabat tafair tit kukuf yan re rabih, wa harew iwan hisiwisiw men karam.
24 Och de kom fram och väckte honom och sade: ”Mästare, Mästare! Vi går förlorade!” Och väckt näpste han vinden och vattnets vågsvall, och det slutade och blev ett lugn.
24 Basit bai’ufununayah hina Jesu hibunibun hio, “Regah, Regah! Wa iu’unun tana morob!” Jesu misir wowog, yabat hairi kwararih iuwih, mar ta’imonamo nuwarob e’afuw.
25 Och han sade till dem: ”Var är er tro?” Och de fruktade och var förundrade och sade till varandra: ”Vem är då denne? För till och med vindarna beordrar han och vattnet, och de hörsammar honom.”
25 Imaibo ana bai’ufununayah ibatiyih, “Kwa a baitumatum i menamaim kwayai?”
26 Och de seglade ner till gerasenernas trakt, som är mitt emot Galileen.
26 Jesu ana bai’ufununayah bairi hiboy hirabon hin tafaram Gerasa imaim hitit, Galilee harew kukuf rewan raunane.
27 Men när han gick ur i land, mötte honom en man från staden som hade demoner. Och avsevärd tid hade han inte iklätt sig mantel, och han uppehöll sig inte i ett hus utan bland gravarna.
27 Jesu wa afe’enane dones yan bisure auman, orot ta nati bar merarane demon koun hiyen hiforatoun kwamur manin maiyow ana bar itumar, segar rah yahimaim, watu’umaim in ma reremor tit nan hairi hitar.
28 Och när han såg Jesus, skrek han högt och föll ner för honom och sade med väldig röst: ”Vad mellan mig och dig, Jesus, den högste Gudens Son? Jag bönfaller dig, plåga mig inte!”
28 Naatu nuw Jesu i’itin ana veya nanamaim ra’iy rerey fanan aumetawat na’in iwow eo, “Jesu God auyomtoro’ot Natun, ayu isau boro abisa inasinafumih kunan? Abifefeyani men baimakiy initu!”
29 För han hade instruerat den orena anden att komma ut ur mannen. För långa tider hade den ryckt honom med sig, och han hade blivit hopbuntad med kedjor och fotbojor och vaktad, och rivit sönder bojorna och drivits av demonen ut i ödemarkerna.
29 Iti na’atube eo, anayabin demon mowan orot baihamiyin titamih Jesu kwarartatab iu. Mar maumurih maiyow demon kakafih iti orot ana yawas etei hibi’a’afiy, an uman seinimaim ti’utan dibur baremaim tekaif tema’am, baise itukwar chain tituru’uru’um, tebonawiy ten arar yan imaim ema ereremor.
30 Men Jesus frågade honom: ”Vad är ditt namn?” Och han sade: ”Legion”, för det hade kommit in många demoner i honom.
30 Jesu ibatiy eo, “O wab i mi’itube?” Orot iya’afut eo, “Ayu wabu i ‘Burut.’” Anayabin demon maumurih na’in iti orot wanawanan hirun hiforatoun hima’am.
31 Och de vädjade till honom att inte beordra dem att fara bort till avgrunden.
31 Demon Jesu hifefeyan men hikok boro tiyafarih hitan Sou Awan Wanu’umin hitama.
32 Men det fanns där en hjord med åtskilliga svin som vallades på berget, och de vädjade till honom att tillåta dem att fara in i dessa. Och han tillät dem.
32 Naatu nati oyaw sisibinamaim i for burut hima hi’u’ufar, imih demon na for wanawanah run isan Jesu hifefeyan, naatu Jesu ana baibasit itih, iuwih hibihir hitit.
33 Och då kom demonerna ut ur mannen och for in i svinen, och hjorden rusade ner från branten i sjön och kvävdes ihjäl.
33 Demon orot biyanane hitit i hinunuw hin for wanawanah hirun, naatu for burut hibatabat fan naiwan hinunuw hire hin harew kukuf yan hire etei hi’atomatom himorob.
34 Men när de som vallade såg det som hänt, flydde de och berättade i staden och på fälten.
34 Naatu orot nati for hima’uten hima’am, abisa matar hi’itin, himisir hinunuw hin bar merar hitit, sabuw etei hai tur hi’owen. Naatu tur tasasar in sabuw afa bar merar gidigidihimaim hima’am auman hinowar.
35 Och man gick ut för att se det som hade hänt. Och de kom till Jesus och fann mannen från vilken demonerna kommit ut sittande klädd och sansad vid Jesu fötter. Och de fruktade.
35 Sabuw abisa mamatar itinamih hitit hina Jesu biyan hititit, orot demon hiforatoun hima’am Jesu biyawas, i Jesu sisibinamaim mare, ukwarin ruboun ar bai us ma’am hi’itin hai bir ra’at.
36 Och då berättade de som hade sett för dem hur den som varit demoniserad blev frälst.
36 Naatu sabuw afa orot demon hiforatoun hima’am Jesu mi’itube iyawas hi’i’itin sabuw afa hai tur hi’owen.
37 Och då tillfrågade honom hela mängden från gerasenernas trakt där omkring om att gå bort från dem, för av stark fruktan var de ansatta. Och han steg i båten och återvände.
37 Naatu sabuw nati tafaram Gerasa wanawanan hima’ama, Jesu hiu tafaram itumar, anayabin hai bir ra’at, naatu Jesu re wa bai matabir maiye rabon.
38 Men då bönföll honom mannen från vilken demonerna kommit ut att få vara med honom. Men han skickade iväg honom och sade:
38 Naatu Orot nati demon biyanamaim hititit Jesu ifefeyan hairi namih, baise Jesu eo, “O i abiyafari
39 ”Återvänd till ditt hus och skildra vad Gud har gjort för dig.” Och han gick bort och förkunnade över hela staden vad Jesus hade gjort för honom.
39 ina’intabir maiye a bar, abisa God isa sisinaf, i sabuw hai tur ina’owen.” Basit orot in bar merar run remor Jesu isan mi’itube sisinaf sabuw etei hai tur eowen.
40 Men när Jesus återvände välkomnade honom skaran, för alla var i förväntan på honom.
40 Jesu matabir rabon na harew kukuf rewan raunane yey ana maramaim, sabuw rou’ay gagamin na’in hitit ana merar hiyi, anayabin isan hima hikakaif natit.
41 Och se: det kom en man vars namn var Jairus, och denne var ledare för synagogan. Och han föll ner vid Jesu fötter och vädjade till honom att komma till hans hus,
41 Naatu Jew hai Kou’ay Bar kaifenayan orot wabin Jairus na Jesu nanamaim sun yowen ifefeyan, ana kok i mi’itube Jesu hairi hitan ana bar.
42 för han hade en enfödd dotter, omkring tolv år, och hon höll på att dö.
42 Anayabin i natun babitai ta’imonamo ana kwamur 12 na’atube i ana sawow ra’at momorob.
43 Och en kvinna som varit i blodflöde sedan tolv år, som [gjort slut på alla tillgångarna på läkare och] inte av någon mäktat bli botad,
43 Nati sabuw wanawanahimaim i babin ta ana faifuwamaim rara kakafin bota’ar ma’am kwamur etei 12 na’atube sawar, yawas isan kabay gagamin maiyow doket tubunih baiyawasin isan sinaf, baise men yait ta iyawasimih.
44 kom fram bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel. Och genast stannade hennes blodflöde.
44 Nati ana veya’amaim sabuw rau’ay hinan wanawanan babin na Jesu ufunane tit eof ana faifuw tainin butubun, naatu mar ta’imonamo rara kakafin nununuw nutanub.
45 Och Jesus sade: ”Vem var det som rörde mig?” När alla nekade sade Petrus: ”Mästare, skarorna ansätter dig och pressar sig på.”
45 Jesu naniyan tatam eo, “Yait ayu butubunu?”
46 Men Jesus sade: ”Någon rörde mig. För jag kände kraft som gått ut från mig.”
46 Baise Jesu eo, “Sabuw afa ayu hibutubunu. Anayabin hibubutubunu ana veya’amaim au fair titit naniyan atatam.”
47 Och när kvinnan såg att hon inte undgått upptäckt, kom hon darrande och föll ner för honom. Av vilken orsak hon rört honom berättade hon inför allt folket, och hur hon blivit helad genast.
47 Babin naniyan baib i yawas naatu men karam boro tibun, imih Jesu nanamaim an uman hi’oror auman tit sun yowen, sabuw etei matahimaim ana tur eowen aisim butubun, naatu bubutubun ana veya’amaim marta’imon yayawas auman ana tur eowen.
48 Och han sade till henne: ”Dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid.”
48 Imaibo, Jesu babin isan eo, “Natu a baitumatumamaim iyawas. Tufuwamaim ina remor inan.”
49 Medan han ännu talar, kommer någon från synagogföreståndaren och säger att: ”Din dotter har dött. Besvära inte Läraren mer.”
49 Jesu iti na’at bat eo auman, Kou’ay Bar ana bonawiyen orot ana barene kob hina hitit hio, “Jairus o natu babitai i morob, imih men bai’obaiyenayan nawiyin airi na isan inanotamih.”
50 Men när Jesus hörde det, svarade han honom: ”Frukta inte. Bara tro, och hon blir frälst.”
50 Iti na’at hibat hio Jesu nowar, naatu Jairus isan eo, “Men inabir, baise initumatum natu babitai boro nayawas.”
51 Och när han kom till huset, lät han inte någon gå in med honom utom Petrus och Johannes och Jakob och tösens far och mor.
51 Naatu hina bar hititit ana veya’amaim, sabuw etei eotanih ufun hibat, i Peter, John, James, naatu kek hinah tamah akisihimo iuwih bairi bar wanawanan hirun.
52 Och alla grät och slog sig själva över henne. Men han sade: ”Gråt inte. För hon har inte dött, utan sover.”
52 Sabuw etei kek momorob isan hiyababan hima hirererey, Jesu iuwih eo, “Men kwanarerey, kek i matan fot inu’in, men morobomih.”
53 Och de skrattade åt honom, då de visste att hon dött.
53 Sabuw etei Jesu eo i bai’iyab na’atube imih himarib. Anayabin i matah yan kek morob hi’itin hiso’ob.
54 Men han grep hennes hand och ropade och sade: ”Tösen, res dig!”
54 Baise Jesu na kek uman bai, eaf eo, “Babitai, kumisir!”
55 Och hennes ande vände om, och hon stod genast upp. Och han förordnade för henne att ges något att äta.
55 Babitai ayubin matabir na wanawanan run, mar ta’imon yawas misir mare ma. Imaibo Jesu kek bay baitin aa isan hinah tamah iuwih.
56 Och hennes föräldrar var utom sig. Men han instruerade dem att inte säga till någon det som hade hänt.
56 Kek hinah tamah hifofofor men kafaita, baise Jesu eofafarih eo, “Abis matar kwa’i’itin men orot babin ta ana tur kwana’owenamih.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.