Lucas 7
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Då han hade uppfyllt alla sina ord i folkets öron, gick han in i Kapernaum.
1 Jesu tur etei eo binan sabuw hinowar in sasawar ufunamaim na Capernaum tit.
2 Men en centurions fasttjänare hade det illa och var på väg att avlida, och var uppskattad av honom.
2 Nati’imaim Roman baiyowayan orot ukwarin ana akirwairafin isan biyabow kwanekwan i sawow gagamin bai morobomih biwa’an.
3 Och när han hörde om Jesus, sände han till honom några av judarnas äldste och frågade honom om att komma och genomfrälsa hans fasttjänare.
3 Baise Jesu na nati’imaim titit ana tur nonowar ana maramaim, Jew hai orot gagamih iyunih hin Jesu biyan hitit ana akir wairafin baiyawasin isan Jesu hifefeyan.
4 Och de kom fram till Jesus och vädjade till honom ivrigt och sade att: ”Han är värd att du ska skaffa honom detta.
4 Basit Jew hai orot gagamih hina Jesu biyan hitit turobe’emaim hifefeyan hio, “Iti orot ana yababan i ekokok kwanekwan o baibais initin ana akir wairafin iniyawas.
5 För han älskar vårt folkslag, och synagogan har han själv byggt åt oss.”
5 Anayabin ata sabuw isah i yabow, aki ai Kou’ay Bar wowab.”
6 Och Jesus gick med dem. Men redan när han var inte långt från huset, skickade centurionen vänner och sade till honom: ”Herre, besvära dig inte. För jag är inte förtjänt att du går in under mitt tak.
6 Basit bairi hin, naatu hina bar hibiyubin auman, baiyowayan orot ana ofonah afa iyunih hin Jesu biyan hitit hio, “Regah aki ai of iti na’atube eo, Aisim inan a nababan, anayabin ayu men orot gagamu boro inan au bar inatit.
7 Därför ansåg jag mig inte heller värdig att komma till dig. Men säg med ett ord och min gosse blir helad.
7 Na’atube ayu auman taiyuwu ai’itu ayu men orot gewasu boro anan nanamaim anatit, baise akokok turawat nao au akir wairafin boro nayawas.
8 För också jag är en människa inordnad under auktoritet och har soldater under mig, och jag säger till den: Gå, och han går, och till en annan: Kom, och han kommer, och till min fasttjänare: Gör detta, och han gör det.”
8 Anayabin ayu auman baiyowayah orot isah, au fair ema’am, orot ta aniyun anao, ‘Ni’imaim kwen.’ I boro nan, naatu orot ta isan anao, ‘Iti’imaim kuna.’ I boro nan, naatu au akir wairafin orot ta isan anao, ‘Iti kusinaf.’ I boro nasinaf.”
9 Och när Jesus hörde detta blev han förundrad över honom, och han vände sig till skaran som följde honom och sade: ”Jag säger er: Inte ens i Israel har jag funnit en så stor tro.”
9 Jesu iti orot ana tur nonowar ifofofor men kafaita, naatu tatabir sabuw hi’ufunun bairi hinan iuwih eo, “Anababatun a tur ao’owen Israel wanawananamaim ama areremor, men kafa’imo orot ta ana baitumatum iti na’atube aitinimih.”
10 Och de utskickade återvände till huset och fann fasttjänaren frisk.
10 Imaibo orot kob nayah himatabir maiye hin bar hititit, akir wairafin yawas ma’am hi’itin.
11 Och det hände sig nästa dagatt han gick till en stad som kallas Nain, och med honom vandrade hans lärjungar och en stor skara.
11 Nati ufunamaim sabuw rau’ay gagamin na’in, naatu Jesu ana bai’ufununayah bairi hin bar merar wabin Nain imaim hitit.
12 Men när han närmade sig stadens port, och se: det bars ut en som hade dött, en enfödd son till sin mor, och hon var änka. Och en avsevärd skara från staden var med henne.
12 Jesu na bar merar ana fur awan titit auman, kwafur babin natun orot ta’imonamo morob, sabuw rau’ay gagamin na’in kwafur babin hibai hirerey auman natun hi’abar hititit bairi hitar.
13 Och när Herren såg henne, kände han innerligt med henne och sade till henne: ”Gråt inte.”
13 Jesu nuw kwafur babin i’itin ana maramaim dogoron wanawanan yababan awankaratan naatu kwafur isan eo, “Babin men inarerey.”
14 Och han gick fram och rörde vid likkistan. Och de som bar stannade, och han sade: ”Unge man, dig säger jag: Res dig!”
14 Imaibo na sabuw biyah tit eof ir sum butubun, sabuw orot hi’abar hinan hinutanub hibat, Jesu orot murubin isan eo, “Orot boubun kumisirimih ayu ao!”
15 Och då satte sig den döde upp och började tala, och han gav honom åt hans mor.
15 Orot murubin inu’in yawas misir mare ma tur eo. Jesu nawiy hairi hin hinah itin.
16 Men fruktan tog tag i alla, och de ärade Gud och sade att: ”En stor profet har rest sig bland oss”, och att: ”Gud har besökt sitt folk.”
16 Sabuw etei orot murubin yawas mimisir hi’itin hai bir ra’at baise God ana merar hiyi wabin hibora’ara’ah hio, “Dinab orot fairin anababatun wanawanatamaim tit! God ana sabuw baiyawasih isan na!”
17 Och detta ord gick ut i hela Judeen om honom, och i hela trakten runt omkring.
17 Jesu iti sisinaf ana tur ra’at tafaram Judea wanawanan hima’am etei hinowar na’atube tafaram nati sisibinamaim hima’am auman hinowar.
18 Och för Johannes berättade hans lärjungar om allt detta. Och Johannes kallade till sig två av sina lärjungar
18 — ausente —
19 och skickade till Herren och sade: ”Är du han som kommer? Eller är det en annan vi ska vänta oss?”
19 — ausente —
20 Och männen kom fram till honom och sade: ”Johannes Döparen har sänt oss till dig och säger: Är du han som kommer? Eller är det en annan vi ska vänta oss?”
20 Iti na’atube eo imaibo hina Jesu biyan hitit ana tur hi’owen hio, “Aki John Baptist o baibatiyimih iyafari ana, imih akokok inao ananowar, John o isa eo anonowar o iti ina, o aki boro orot ta isan anama anakaif.”
21 Vid den stunden botade han många från åkommor och gissel och elaka andar, och åt många blinda skänkte han att se.
21 Nati ana veya’amaim Jesu sabuw maumurih na’in hai sawow yumatah ta ta, naatu demon kauh hiyen hima hibiwawa’anih etei biyawasih. Naatu sabuw moumurih na’in matah fim iwa’an matah higewasin hinuwanuw.
22 Och han svarade och sade till dem: ”Gå och berätta för Johannes det ni sett och hört: Blinda ser igen, lama går, spetälska renas och döva hör. Döda uppväcks, fattiga evangeliseras.
22 Imih Jesu John ana bai’ufununayah iyafutih eo, “Kwamatabir kwan abisa kwa’i’itah John ana tur kwa’owen. Sabuw matah fim higewasin tinuwanuw, ah kafikafirih higewasin hibat tereremor, kokom ani’anih biyah igewasin, tainih gugurih higewasin tur tenonowar, naatu sabuw morobone abiyawasih, tur gewasin i yababan sabuw isah abibinan.
23 Och salig är den som inte blir skandaliserad av mig.”
23 Sabuw iyab erekasiy auman ayu tibitutumu i boro men baigegewasin hinab!”
24 Men när änglarna från Johannes hade gått iväg, började han säga till skarorna om Johannes: ”Vad gick ni ut i ödemarken för att skåda? Ett rör skakat av vind?
24 Kob nayah himatabir John isan hinan ufut, Jesu tatabir sabuw rau’ay gagamin hina hima’am ibatiyih eo, “Arar yan John abisa sisinaf itinamih kwatit kwan? Kotar wadar bi’inuwas itinamih kwan?
25 Nej, vad gick ni ut för att se? En man ekiperad i mjuka kläder? Se: de som är i härlig klädnad och fest finns i de kungliga palatsen.
25 Abisa itinamih kwatit kwan? Orot sawar wairafin e’abur gewas ma’am itinamih kwan? En anayabin sabuw hai abur gewasin i bar gewasihimaim tema’am.
26 Nej, vad gick ni ut för att se? En profet? Ja, jag säger er: och mycket mer än en profet.
26 Imih kwao anowar. Abisa itinamih kwan? Dinab orot? Turobe, baise a tur ana’owen, iti orot i dinab oro’orot etei tafahimaim.
27 Denne är den om vilken det är skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför ditt ansikte, och han ska preparera vägen för dig.
27 Anayabin John isan, God iti na’atube eo Buk Atamaninamaim hikirum,
28 Jag säger er: Bland dem som fötts av kvinnor finns ingen större än Johannes. Men den mindre i Guds rike är större än han.”
28 Jesu iban eo maiye, “‘Tur anababatun a tur ao’owen, baibin hitatoub wanawanahimaim, orot men yait ta John natabirimih. Baise orot ta God ana aiwobomaim taiyuwin bikafai i John natabir.”
29 Och hela folket som lyssnade, även tullindrivarna, förklarade Gud rättfärdig och döptes med Johannes dop.
29 Sabuw etei, kabay o’onayah auman tur hinonowar ana maramaim, hiorereb God ana ef i turobe mutufurin, anayabin iti sabuw etei’imak i John bapataito itih.
30 Men fariseerna och de laglärda avvisade för sig själva Guds plan och döptes inte av honom.
30 Baise Pharisee naatu Ofafar Bai’obaiyenayah God abisa sinafumih kokok i hikwahir men hisinaf naatu John ana bapataito hikwahir.
31 ”Vid vad ska jag då likna människorna i detta släkte? Och vad är de lika?
31 “Imih sabuw iti boun tema’am hai itin boro abisa’amaim anayai anao? Hai itinin i mi’itube?
32 De är lika barn som sitter på torget och ropar till varandra, som det heter:
32 Sabuw hai itinin i Kek gidigidih urababan tefafafow na’atube. Kek turih boro turahinah isah hio, ‘Aki tabin ana douduf arabirab baise kwa men kwabenabenamih. Naatu aki morob ana ew atatabor, baise kwa men kwarerereyamih.’
33 För Johannes Döparen har kommit och åt inte bröd eller drack vin, och ni säger: Han har en demon.
33 John Baptist nan ana veya’amaim yohar bay, harew fokarih men eaa tomatom, naatu kwa kwao, ‘Iti orot i demon kaun hiyen!’
34 Människosonen har kommit och äter och dricker, och ni säger: Se människan, en frossare och vindrinkare, en vän till tullindrivare och syndare!
34 Baise Orot Natun na bay harew eaa tomatom kwa kwao, ‘Iti orot i ana bay aa naatu ana harew tom kakafin, kabay o’onayah naatu sabuw bowabow kakafih sinafuyah hai begon!’
35 Och Visheten har förklarats rättfärdig av alla sina barn.”
35 Baise God ana ukwar rerekab i sabuw iyab hikok tebaib isah ebiturobe.”
36 Och sedan frågade honom en av fariseerna om att äta med honom, och han gick in i fariséns hus och lutade sig till bords.
36 Pharisee orot ta wabin Simon Jesu ifefeyan na ana baremaim hairi bay aa isan, basit Jesu na orot ana bar run hairi hima bay hi’aa.
37 Och se: en kvinna som fanns i staden var syndig. Och när hon insåg att han ligger till bords i fariséns hus, fick hon fram en alabasterflaska med balsam
37 Babin ta bowabow kakafin wairafin nati bar meraramaim ma’am, Jesu Pharisee ana baremaim ma bay eaa ana tur nowar, basit re kibub wabin alabaster kabayamaim hikwak biya rarouw yamurin gewasin hisuwai batabat bai na
38 och ställde sig bakom vid hans fötter, och gråtande började hon med tårarna väta hans fötter och torkade av med sitt huvudhår. Och hon kysste ner hans fötter och smorde in med balsam.
38 Jesu ufunane bat, anamaim rerey maturin re an hihuruf, naatu kwafure aribunamaim Jesu an sasam naatu an mamay. Imaibo raiy bai Jesu anamaim isuwai re.
39 Men när farisén som bjudit in honom såg det, talade han inom sig och sade: ”Om den där hade varit profet, hade han vetat vem och hurdan kvinnan är som rör honom. Att hon är syndig.”
39 Iti na’atube sisinaf Pharisee orot i’itin ana maramaim, nuhinamaim not eo, “Iti orot dinab mowan na’at iti babin ebubutubun boro taso’ob, naatu boro taso’ob iti babin i yait, anayabin iti babin i bowabow kakafin wairafin!”
40 Och Jesus svarade och sade till honom: ”Simon, jag har något att säga dig.” Och han: ”Lärare, säg det”, säger han.
40 Naatu Jesu eo, “Simon, ayu tur ta anao inanowar.” “Bo i aisim bai’obaiyenayan. Kuo anowar.”
41 ”Två var skuldsatta till en utlånare. Den ene var skyldig femhundra denarer, och den andre femtio.
41 Jesu eo, “Orot rou’ab hin orot ta kabay wairafin biyan kabay isan hifefeyan, basit orot 500 kina bai orot ta itin naatu 50 kina bai orot ta itin.
42 När de inte hade att betala, efterskänkte han för båda. Vem av dem kommer då att älska honom mer?”
42 Baise ana maramaim orot hairi aurih men karam boro orot kabay wairafin ana kabay wan hitay, imih orot kabay matuwan turan hairi’ika wabih bosairen. Imih orot menatan isan i ana yabow ra’at?”
43 Simon svarade och sade: ”Jag antager att det är den för vilken mer blev efterskänkt.” Och han sade till honom: ”Du har dömt riktigt.”
43 Simon Jesu iya’afut eo, “Anotanot orot nati kabay gagamin baibine.” Imaibo Jesu Simon iu, “Nati kuo i turobe.”
44 Och han vände sig till kvinnan och sade till Simon: ”Ser du denna kvinna? Jag kom in i ditt hus, vatten på fötterna gav du mig inte. Men hon har med tårarna vätt mina fötter och torkat av med sitt hår.
44 Imaibo Jesu tatabir babin isan Simon iu, “Iti babin i’itin? Ayu ana o a bar atit o men au sauwin isan harew iyai’imih, baise iti babin maturinamaim au sauw naatu aribunamaim au sasam.
45 Kyss gav du mig inte, men hon har från det att jag kom in inte upphört kyssa ner mina fötter.
45 O men au merar iyi imamayu’umih, baise iti babin a bar aruruka busuruf au mamay men ihamiyimih.
46 Med olja smorde du inte in mitt huvud, men hon har med balsam smort in mina fötter.
46 O men olive iroro’onamaim aribu isuwei’imih, baise iti babin raiy yamurin gewasin au’umaim isuwai re.
47 Tack vare det säger jag dig: Hennes många synder är förlåtna. För hon har älskat mycket. Men den för vilken lite blir förlåtet, älskar lite.”
47 Imih anababatun a tur ao’owen, iti babin ana bowabow kakafin maumurih na’in etei’imak anotanot tawiyen, anayabin ana yabow gagamin na’in ayu itu. Baise orot yait ana bowabow kakafin kikimin anotanotawiyen i ana yabow kikimin.”
48 Och han sade till henne: ”Dina synder är förlåtna.”
48 Imaibo Jesu babin isan eo, “A bowabow kakafih etei i anotanotawiyen.”
49 Och då började de som låg till bords med honom säga inom sig: ”Vem är den där som till och med förlåter synder?”
49 Sabuw afa bairi hima bay hi’aau, hibusuruf taiyuwih hibabatiyih, “Iti i abi’orot bowabow kakafih notawiyenayan.”
50 Men han sade till kvinnan: ”Din tro har frälst dig. Gå i frid.”
50 Baise Jesu babin isan eo, “O a baitumatumamaim iyawasi tufuwamaim inatit inan.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.