Lucas 20
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och det hände sig under en av dagarna, när han undervisade folket i templet och evangeliserade, att översteprästerna och de skriftlärda stod där med de äldste
1 Veya ta Jesu in Tafaror Bar run ma sabuw i’obaiyih Tur Gewasin binan hima hinonowar, basit firis ukwarih, ofafar bai’obaiyenayah naatu regaregah ai’in bairi hina
2 och talade och sade till honom: ”Säg oss: Med vilken auktoritet gör du detta? Eller vem är det som gett dig denna auktoritet?”
2 Jesu hibatiy. “Kuo anowar, a fair menane ibai iti bowabow kusisinaf? Naatu iti fair i yait it?”
3 Men han svarade och sade till dem: ”Jag ska fråga er, också jag, en sak. Och säg mig:
3 Jesu iyafutih eo, “Bo ayu’ubo kwa abibatiyi.
4 Johannes dop, var det från himlen eller från människor?”
4 John fair i menane bai sabuw bapataito itih, God biyanane ai sabuw biyahine? Kwao anowar.”
5 De beräknade med varann och sade att: ”Om vi säger: Från himlen, kommer han att säga: Varför trodde ni inte på honom?
5 Baise sabuw hikasiy taiyuwih hitatabir hima hibabatiyih hio, “Mi’itube tanao? God biyanane tanao, boro nao, ‘Bo aisim John bibinan men kwaitumitum.’
6 Men om vi säger: Från människor, kommer folket allihop att stena ner oss. För det är övertygat att Johannes är en profet.”
6 Naatu sabuw biyahine fair bain tana rouw tanao, iti sabuw rau’ay gagamin tema’am boro kabayamaim hinarabit, anayabin etei tibitumatum John i God ana dinab orot ta.”
7 Och de svarade att de inte visste varifrån.
7 Iti na’at hio sawar, basit hiya’afut hio, “Aki men aso’ob John ana fair menane bai.”
8 Och Jesus sade till dem: ”Inte heller jag säger till er med vilken auktoritet jag gör detta.”
8 Naatu Jesu iuwih eo, “Ayu auman au fair menane abai abowabow boro men anao kwananowar.”
9 Och han började tala till folket denna liknelse: ”En man planterade en vingård och arrenderade ut den till odlare och reste bort avsevärda tider.
9 Naatu Jesu sabuw oroubonamaim iti na’atube eo, “Ana veya ta orot masaw bow, ana ai grape tanum naatu sabuw masaw bowayah afa tubunih hima hikaif, i ef yok bai nanawanamih in.
10 Och vid en bestämd tid sände han till odlarna en fasttjänare för att de skulle ge honom av vingårdens frukt. Men odlarna sände iväg honom tomhänt och pryglade honom.
10 Naatu grape hiw hi’inu’in hiyamur, basit bairut ana veya natit, orot ana akir wairafin ta iyafar eo, ‘Inan ai ro’oh hibirut ayu au nowau ta inab inan initu ana’aan, baise nan masaw bowayah himisir akirwairafin hibai hirab uman en hiyafar matabir.
11 Och han tillade att skicka en annan fasttjänare. Men också denne pryglade de och vanhedrade och sände iväg tomhänt.
11 Naatu akir wairafin tabo iyafar maiye na tit, baise masaw bowayah hibai hirab hiu kwanikwaniy naatu hi’i’iyab uman en matabir maiye in.
12 Och han tillade att skicka en tredje. Men även denne sargade de och kastade ut.
12 Iban maiye ana aki wairafin baitounin iyafar na tit, baise masaw bowayah hibai hirab feher hitin hibai hitit ufun hisaroun re.
13 Och vingårdens herre sade: Vad ska jag göra? Jag ska skicka min älskade son. Denne ska de nog ha respekt för.
13 Imaibo orot masaw matuwan eo, ‘Abisa boro anasinaf? Anotanot ayu natu ta’imon isan abiyabow aniyafar nan, saise i boro hina’itin hinakakafiy.’
14 Men när odlarna såg honom, funderade de med varandra och sade: Denne är arvtagaren! Låt oss döda honom så att arvet blir vårt.
14 Baise orot natun iyafar na titit ana veya sabuw masaw bowayah hi’itin taiyuwih himare hiyabuna sawar hio, ‘Iti i masaw matuwan natun enan, gewasin i boro tanarab namorob, saise iti sawar boro it ninowat.’
15 Och de kastade ut honom utanför vingården och dödade. Vad ska nu vingårdens herre göra med dem?
15 Basit orot natun hibai hirab masaw ana fur ufunane hitaiy re hi’asabun morob.’” Naatu Jesu sabuw ibatiyih eo, “Iti orot masaw matuwan nanan sabuw masaw bowayah isah boro mi’itube nasinaf?
16 Han ska komma och förgöra dessa odlare och ge vingården till andra.”
16 I boro sabuw nabow narouw hinamorob, naatu masaw i boro nab sabuw afa nitih hinakaif hinama.” Iti na’at eo sabuw hinonowar hio, “Iti na’at i men namatar!”
17 Men han såg på dem och frågade: ”Vad är då detta som är skrivet:
17 Baise Jesu nuw sabuw itih sawar, basit eo, “Buk Atamaninamaim hikikirum anayabin i kwaso’ob.
18 Var och en som faller på den stenen blir sönderkrossad, och den på vilken den faller, honom ska den söndersmula.”
18 Imih sabuw iyab iti kabay afe’en hinare nararabih boro hina taweyaweyar, baise iti kabay i tafah nare nararabih boro hinimusumus.
19 Och de skriftlärda och översteprästerna sökte lägga händerna på honom i samma stund. Och de fruktade folket, för de förstod att det var om dem han hade talat denna liknelse.
19 Ofafar bai’obaiyenayah naatu firis ukwarih hikok Jesu nati ana veya’amaim hitab hitafatum, anayabin ana oroubon eo naniyan hibaib i iuwih, baise sabuw isah hibir.
20 Och de vaktade noga och sände ut spioner som låtsades vara rättfärdiga för att ta tag i hans ord, för att utlämna honom åt styresmannens myndighet och auktoritet.
20 Imih hin sabuw afa hitobon, hiyafarih ana itinin sabuw gewasih na’atube hina Jesu hibabatiy abitur tao na’at, saise Jew sabuw hitab Roman gawan hititin baimakiy titin isan ana ef hinuwet.
21 Och de frågade honom och sade: ”Lärare, vi vet att du talar och lär ut riktigt och inte tar ett ansikte utan i sanning lär ut Guds väg.
21 Basit iti oro’orot hina Jesu hibatiy, “Bai’obaiyenayan aki aso’ob abisa o sabuw kubi’obaiyih i tur anababatun naatu ana efamaim kuo, naatu o i men sabuw ufuhine ku’i’itinimih, baise o i anababatun God ana efamaim sabuw kubi’obaiyih.
22 Är det tillåtet att vi ger kejsaren skatt eller inte?”
22 Imih kuo anowar, Rome Ana Aiwob isan kabay tabibaiyan i ata ofafar ta’a’astu’ub ai en?”
23 Men han beaktade deras slughet och sade till dem:
23 Baise Jesu hai baifuwen itin, naatu iuwih eo,
24 ”Visa mig en denar. Vems avbild och överskrift har den?” Och de sade: ”Kejsarens.”
24 “Kabay kwabai kwana kwai’obaiyu aitin.” Naatu kabay hibai hitin basit ibatiyih, “Iti kabay wanawanan i yait ana yumat naatu wabin tema’am?” Hiya’afut hio, “Caesar.”
25 Och han sade till dem: ”Återge då det som är kejsarens till kejsaren, och det som är Guds till Gud.”
25 Jesu iuwih eo, “Caesar nowan Caesar kwanitin naatu God nowan God kwanitin.”
26 Och de mäktade inte ta tag i hans ord inför folket, och förundrade över hans svar teg de.
26 Fatumin isan hai tur hibogaigiwas hina hibikubibiruw sabuw nahimaim iyafutih gewas hai kasiy ra’at, naatu men abisa hisinaf.
27 Och det kom fram några av saddukeerna, som säger [emot] att uppståndelse inte finns, och frågade honom
27 Nati’imaim Sadducee orot afa morob ufunamaim yawas maiye isan men tibitumatum i hina Jesu hibatiy,
28 och sade: ”Lärare, Mose skrev till oss: Om någons bror dör och har hustru och denne är barnlös, att hans bror ska ta hustrun och låta säd uppstå fram åt sin bror.
28 “Bai’obaiyenayan, Moses ofafar ta aki isai iti na’atube kirum, orot natabin nama’am aurin kek en namorob, kwafur i boro nati tain ni’awan, saise kek hinatufuw orot murubin efanin.
29 Sju bröder fanns det nu. Och den förste tog en hustru och dog barnlös.
29 Imih, marasika orot ain uf nah etei seven hima’am, basit orot ain tabin naatu aurin kek en morob.
30 Även den andre
30 Naatu orot ufunamaim tuwah ana kwafur i’awan, i auman kek en morob.
31 och den tredje tog henne, och på samma sätt även de sju: de lämnade inga barn och dog.
31 Naatu orot baitounin kwafur i’awan, kek en morob naatu orot ufi’uf kwafur hibi’awan kek en etei himorob in sawar.
32 Till sist dog även kvinnan.
32 Basit uftoro’ot kwafur babin morob.
33 Kvinnan vid uppståndelsen, till vem av dem blir hon då hustru? För de sju hade henne som hustru.”
33 Imih morobone hinayawas maiye hinamimisir ana veya, iti babin boro yait ni’awan, anayabin orot ain uf nah seven etei iti babin ta’imon hi’awan?”
34 Och Jesus sade till dem: ”Denna eons söner gifter sig och blir bortgifta.
34 Jesu iyafutih eo, “Orot babin iti tafaramamaim tema’am ana veya i tetatabin.
35 Men de som räknats värdiga att undfå den andra eonen och uppståndelsen från de döda varken gifter sig eller blir bortgifta.
35 Baise sabuw iyab gewasih nati efan gewasinamaim ma isan hirurubih naatu morobone misir maiye isan hirurubinih i morobone hinamimisir maiye boro men hinatabin.
36 För inte heller kan de längre dö, för de är änglalika och är Guds söner då de är uppståndelsens söner.
36 I boro tounamatar na’atube hinama naatu men hinamorob. Nati sabuw i God natunatun na’atube hinama, anayabin morobone himisir maiye.
37 Men att de döda uppväcks har också Mose informerat om vid törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud.
37 Moses bebeyan ebi’obaiyit i turobe, morobone boro hinamisir maiye anayabin buk wanawanan wairaf toto’ab isan kirum. Nati’imaim Moses Regah isan eo, ‘O i Abraham ana God, Isaac ana God, naatu Jacob ana God.’
38 Och han är inte dödas Gud utan levandes, för alla är levande för honom.”
38 Imih iti God i ma’ama wanatowan ana God, men murubih hai Godamih. Sabuw iyab i wanawananamaim tema’am i yawasih.”
39 Och då svarade några av de skriftlärda och sade: ”Lärare, bra sagt!”
39 Ofafar bai’obaiyenayah afa nati’imaim hima hinonowar himisir hio, “Anababatun turamaim iyafutih bai’obaiyenayan!”
40 För de vågade inte längre fråga honom något.
40 Nati ufunamaim men yait ta baibat afa bow na Jesu ibatiyimih.
41 Och han sade till dem: ”Hur kan de säga att Kristus är Davids son?
41 Imaibo Jesu ibatiyih eo, “Aisim sabuw teo Roubinenayan orot i boro aiwob orot David ana rara’ane natufuw?
42 För David själv säger i psalmernas bok: Herren sade till min Herre:
42 Anayabin David akisin iti na’atube eorereb Buk Atamanin wabin Psalm imaim kirum,
43 tills jag lagt dina fiender
43 Ina ma’am ayu boro a rakit sabuw
44 David kallar honom alltså Herre. Och hur är han då hans son?”
44 David Roubinenayan orot isan i ana Regah rouw eo, naatu mi’itube’emih Roubinenayan i boro David ana rara’ane nan natufuw?”
45 Men när allt folket lyssnade sade han till [sina] lärjungar:
45 Jesu eo sabuw hima hinonowar auman, ana bai’ufununayah iuwih eo,
46 ”Akta er för de skriftlärda, som vill gå omkring i dräkter och gillar hälsningar på torgen och förstapositioner i synagogorna och förstaplatser vid måltiderna,
46 “Mata to niwa’an Ofafar Bai’obaiyenayah hinanan kwanahaiwih, anayabin i hai kok faifuw manih hina’osen hinabat hinaremor, ahar hai efanamaim sabuw hina’itih hai merar hinay hinakakafiyih, naatu Kou’ay Bar wanawanan efan gewasih hinabow hinamare hinama, na’atube hiyuw ana veya efan gewasih hinabow saise sabuw hai merar hinay.
47 de som äter upp änkornas hus och som förevändning beder långt. Dessa ska få mycket mer dom.”
47 Kwafur baibin hai sawar boro asir hinabow kwanekwan, yoyoban manimanih hinayoyoban, nati sabuw hai baimakiy i boro kakafin anababatun hinab.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.