Lucas 18
swessb (SWESSB) vs ARA
1 Och han talade en liknelse till dem för att de måste alltid bedja och inte tappa modet,
1 Disse-lhes Jesus uma parábola sobre o dever de orar sempre e nunca esmorecer:
2 och sade: ”Det fanns en domare i en stad, och han fruktade inte Gud och hade inte respekt för någon människa.
2 Havia em certa cidade um juiz que não temia a Deus, nem respeitava homem algum.
3 Och det fanns en änka i den staden, och hon höll på och kom till honom och sade: Skipa rätt för mig från min motpart!
3 Havia também, naquela mesma cidade, uma viúva que vinha ter com ele, dizendo: Julga a minha causa contra o meu adversário.
4 Och han ville inte för en tid, men efter detta sade han inom sig: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor,
4 Ele, por algum tempo, não a quis atender; mas, depois, disse consigo: Bem que eu não temo a Deus, nem respeito a homem algum;
5 ska jag just för att denna änka skaffar mig besvär skipa rätt för henne, så att hon inte till slut kommer och slår mig blå under ögat.”
5 todavia, como esta viúva me importuna, julgarei a sua causa, para não suceder que, por fim, venha a molestar-me.
6 Och Herren sade: ”Hör vad orättens domare säger.
6 Então, disse o Senhor: Considerai no que diz este juiz iníquo.
7 Och ska Gud då inte utföra rättskipningen för sina utvalda, som ropar till honom dag och natt och han är tålmodig med dem?
7 Não fará Deus justiça aos seus escolhidos, que a ele clamam dia e noite, embora pareça demorado em defendê-los?
8 Jag säger er att han ska utföra rättskipningen för dem med hast. Men ska Människosonen, när han kommer då finna den tron på jorden?”
8 Digo-vos que, depressa, lhes fará justiça. Contudo, quando vier o Filho do Homem, achará, porventura, fé na terra?
9 Och han talade också till några, som förtröstade på sig själva att de är rättfärdiga och föraktade de övriga, denna liknelse:
9 Propôs também esta parábola a alguns que confiavam em si mesmos, por se considerarem justos, e desprezavam os outros:
10 ”Två människor gick upp till templet för att bedja, den ene farisé och den andre tullindrivare.
10 Dois homens subiram ao templo com o propósito de orar: um, fariseu, e o outro, publicano.
11 Farisén ställde sig och bad detta för sig själv: Gud, jag tackar dig att jag inte är såsom de övriga bland människorna: roffare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare eller också som denne tullindrivare.
11 O fariseu, posto em pé, orava de si para si mesmo, desta forma: Ó Deus, graças te dou porque não sou como os demais homens, roubadores, injustos e adúlteros, nem ainda como este publicano;
12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag förvärvar.
12 jejuo duas vezes por semana e dou o dízimo de tudo quanto ganho.
13 Men tullindrivaren stod långt ifrån och ville inte ens lyfta ögonen mot himlen, utan slog mot sin bröstkorg och sade: Gud, var försonlig mot mig, syndaren.
13 O publicano, estando em pé, longe, não ousava nem ainda levantar os olhos ao céu, mas batia no peito, dizendo: Ó Deus, sê propício a mim, pecador!
14 Jag säger er: Denne gick ner rättfärdigförklarad till sitt hus, snarare än den andre. För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.”
14 Digo-vos que este desceu justificado para sua casa, e não aquele; porque todo o que se exalta será humilhado; mas o que se humilha será exaltado.
15 Och man bar fram till honom också spädbarnen för att han skulle röra vid dem. Men när lärjungarna såg, näpste de dem.
15 Traziam-lhe também as crianças, para que as tocasse; e os discípulos, vendo, os repreendiam.
16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
16 Jesus, porém, chamando-as para junto de si, ordenou: Deixai vir a mim os pequeninos e não os embaraceis, porque dos tais é o reino de Deus.
17 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
17 Em verdade vos digo: Quem não receber o reino de Deus como uma criança de maneira alguma entrará nele.
18 Och då frågade honom en ledare och sade: ”Gode Lärare! Vad ska jag ha gjort för att ärva eoniskt liv?”
18 Certo homem de posição perguntou-lhe: Bom Mestre, que farei para herdar a vida eterna?
19 Och Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
19 Respondeu-lhe Jesus: Por que me chamas bom? Ninguém é bom, senão um, que é Deus.
20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor.”
20 Sabes os mandamentos: Não adulterarás , não matarás , não furtarás , não dirás falso testemunho , honra a teu pai e a tua mãe.
21 Men han sade: ”Allt detta har jag iakttagit sedan ungdomen.”
21 Replicou ele: Tudo isso tenho observado desde a minha juventude.
22 Och när Jesus hörde det, sade han till honom: ”Ännu återstår ett för dig. Allt vad du har, sälj det och ge ut till fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlar[na]. Och kom, följ mig.”
22 Ouvindo-o Jesus, disse-lhe: Uma coisa ainda te falta: vende tudo o que tens, dá-o aos pobres e terás um tesouro nos céus; depois, vem e segue-me.
23 Men när han hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.
23 Mas, ouvindo ele estas palavras, ficou muito triste, porque era riquíssimo.
24 Och Jesus såg honom [bli djupt bedrövad] och sade: ”Hur svårt att de som har pengarna går in i Guds rike!
24 E Jesus, vendo-o assim triste, disse: Quão dificilmente entrarão no reino de Deus os que têm riquezas!
25 För det är lättare att en kamel kommer in genom ett nålsöga än att en rik kommer in i Guds rike.”
25 Porque é mais fácil passar um camelo pelo fundo de uma agulha do que entrar um rico no reino de Deus.
26 Men då sade de som hörde det: ”Och vem kan då bli frälst?”
26 E os que ouviram disseram: Sendo assim, quem pode ser salvo?
27 Och han sade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
27 Mas ele respondeu: Os impossíveis dos homens são possíveis para Deus.
28 Och Petrus sade: ”Se, vi har lämnat vårt eget och följt dig.”
28 E disse Pedro: Eis que nós deixamos nossa casa e te seguimos.
29 Och han sade till dem: ”Amen, jag säger er att ingen finns som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike
29 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade vos digo que ninguém há que tenha deixado casa, ou mulher, ou irmãos, ou pais, ou filhos, por causa do reino de Deus,
30 som inte erhåller mångdubbelt i denna tid, och i den kommande eonen eoniskt liv.”
30 que não receba, no presente, muitas vezes mais e, no mundo por vir, a vida eterna.
31 Och han tog med de tolv och sade till dem: ”Se: vi går upp till Jerusalem. Och allt ska fullbordas som är skrivet genom profeterna om Människosonen.
31 Tomando consigo os doze, disse-lhes Jesus: Eis que subimos para Jerusalém, e vai cumprir-se ali tudo quanto está escrito por intermédio dos profetas, no tocante ao Filho do Homem;
32 För han ska utlämnas åt folkslagen och bli förlöjligad och skymfad och spottad på,
32 pois será ele entregue aos gentios, escarnecido, ultrajado e cuspido;
33 och de ska piska och döda honom. Och den tredje dagen ska han uppstå.”
33 e, depois de o açoitarem, tirar-lhe-ão a vida; mas, ao terceiro dia, ressuscitará.
34 Och de förstod inget av detta, och detta ord var fördolt för dem och de insåg inte det som sades.
34 Eles, porém, nada compreenderam acerca destas coisas; e o sentido destas palavras era-lhes encoberto, de sorte que não percebiam o que ele dizia.
35 Och det hände sig, vid det att han närmade sig Jeriko, att en blind satt vid vägen och tiggde.
35 Aconteceu que, ao aproximar-se ele de Jericó, estava um cego assentado à beira do caminho, pedindo esmolas.
36 Och när han hörde att en skara passerar igenom efterhörde han vad detta kunde vara,
36 E, ouvindo o tropel da multidão que passava, perguntou o que era aquilo.
37 och man berättade för honom att Jesus nasarén går förbi.
37 Anunciaram-lhe que passava Jesus, o Nazareno.
38 Och han ropade och sade: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!”
38 Então, ele clamou: Jesus, Filho de Davi, tem compaixão de mim!
39 Och de som gick före näpste honom att han skulle tiga, men han skrek mycket mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
39 E os que iam na frente o repreendiam para que se calasse; ele, porém, cada vez gritava mais: Filho de Davi, tem misericórdia de mim!
40 Och då stannade Jesus och befallde att han skulle föras till honom. Och när han hade närmat sig, frågade han honom:
40 Então, parou Jesus e mandou que lho trouxessem. E, tendo ele chegado, perguntou-lhe:
41 ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och han sade: ”Herre, att jag får se igen!”
41 Que queres que eu te faça? Respondeu ele: Senhor, que eu torne a ver.
42 Och Jesus sade till honom: ”Se igen! Din tro har frälst dig.”
42 Então, Jesus lhe disse: Recupera a tua vista; a tua fé te salvou.
43 Och genast såg han igen, och han följde honom, ärande Gud. Och allt folket såg det och gav lov till Gud.
43 Imediatamente, tornou a ver e seguia-o glorificando a Deus. Também todo o povo, vendo isto, dava louvores a Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.