Lucas 18
swessb (SWESSB) vs ACF
1 Och han talade en liknelse till dem för att de måste alltid bedja och inte tappa modet,
1 E contou-lhes também uma parábola sobre o dever de orar sempre, e nunca desfalecer,
2 och sade: ”Det fanns en domare i en stad, och han fruktade inte Gud och hade inte respekt för någon människa.
2 Dizendo: Havia numa cidade um certo juiz, que nem a Deus temia, nem respeitava o homem.
3 Och det fanns en änka i den staden, och hon höll på och kom till honom och sade: Skipa rätt för mig från min motpart!
3 Havia também, naquela mesma cidade, uma certa viúva, que ia ter com ele, dizendo: Faze-me justiça contra o meu adversário.
4 Och han ville inte för en tid, men efter detta sade han inom sig: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor,
4 E por algum tempo não quis atendê-la; mas depois disse consigo: Ainda que não temo a Deus, nem respeito os homens,
5 ska jag just för att denna änka skaffar mig besvär skipa rätt för henne, så att hon inte till slut kommer och slår mig blå under ögat.”
5 Todavia, como esta viúva me molesta, hei de fazer-lhe justiça, para que enfim não volte, e me importune muito.
6 Och Herren sade: ”Hör vad orättens domare säger.
6 E disse o Senhor: Ouvi o que diz o injusto juiz.
7 Och ska Gud då inte utföra rättskipningen för sina utvalda, som ropar till honom dag och natt och han är tålmodig med dem?
7 E Deus não fará justiça aos seus escolhidos, que clamam a ele de dia e de noite, ainda que tardio para com eles?
8 Jag säger er att han ska utföra rättskipningen för dem med hast. Men ska Människosonen, när han kommer då finna den tron på jorden?”
8 Digo-vos que depressa lhes fará justiça. Quando porém vier o Filho do homem, porventura achará fé na terra?
9 Och han talade också till några, som förtröstade på sig själva att de är rättfärdiga och föraktade de övriga, denna liknelse:
9 E disse também esta parábola a uns que confiavam em si mesmos, crendo que eram justos, e desprezavam os outros:
10 ”Två människor gick upp till templet för att bedja, den ene farisé och den andre tullindrivare.
10 Dois homens subiram ao templo, para orar; um, fariseu, e o outro, publicano.
11 Farisén ställde sig och bad detta för sig själv: Gud, jag tackar dig att jag inte är såsom de övriga bland människorna: roffare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare eller också som denne tullindrivare.
11 O fariseu, estando em pé, orava consigo desta maneira: Ó Deus, graças te dou porque não sou como os demais homens, roubadores, injustos e adúlteros; nem ainda como este publicano.
12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag förvärvar.
12 Jejuo duas vezes na semana, e dou os dízimos de tudo quanto possuo.
13 Men tullindrivaren stod långt ifrån och ville inte ens lyfta ögonen mot himlen, utan slog mot sin bröstkorg och sade: Gud, var försonlig mot mig, syndaren.
13 O publicano, porém, estando em pé, de longe, nem ainda queria levantar os olhos ao céu, mas batia no peito, dizendo: Ó Deus, tem misericórdia de mim, pecador!
14 Jag säger er: Denne gick ner rättfärdigförklarad till sitt hus, snarare än den andre. För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.”
14 Digo-vos que este desceu justificado para sua casa, e não aquele; porque qualquer que a si mesmo se exalta será humilhado, e qualquer que a si mesmo se humilha será exaltado.
15 Och man bar fram till honom också spädbarnen för att han skulle röra vid dem. Men när lärjungarna såg, näpste de dem.
15 E traziam-lhe também meninos, para que ele lhes tocasse; e os discípulos, vendo isto, repreendiam-nos.
16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
16 Mas Jesus, chamando-os para si, disse: Deixai vir a mim os meninos, e não os impeçais, porque dos tais é o reino de Deus.
17 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
17 Em verdade vos digo que, qualquer que não receber o reino de Deus como menino, não entrará nele.
18 Och då frågade honom en ledare och sade: ”Gode Lärare! Vad ska jag ha gjort för att ärva eoniskt liv?”
18 E perguntou-lhe um certo príncipe, dizendo: Bom Mestre, que hei de fazer para herdar a vida eterna?
19 Och Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
19 Jesus lhe disse: Por que me chamas bom? Ninguém há bom, senão um, que é Deus.
20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor.”
20 Sabes os mandamentos: Não adulterarás, não matarás, não furtarás, não dirás falso testemunho, honra a teu pai e a tua mãe.
21 Men han sade: ”Allt detta har jag iakttagit sedan ungdomen.”
21 E disse ele: Todas essas coisas tenho observado desde a minha mocidade.
22 Och när Jesus hörde det, sade han till honom: ”Ännu återstår ett för dig. Allt vad du har, sälj det och ge ut till fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlar[na]. Och kom, följ mig.”
22 E quando Jesus ouviu isto, disse-lhe: Ainda te falta uma coisa; vende tudo quanto tens, reparte-o pelos pobres, e terás um tesouro no céu; vem, e segue-me.
23 Men när han hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.
23 Mas, ouvindo ele isto, ficou muito triste, porque era muito rico.
24 Och Jesus såg honom [bli djupt bedrövad] och sade: ”Hur svårt att de som har pengarna går in i Guds rike!
24 E, vendo Jesus que ele ficara muito triste, disse: Quão dificilmente entrarão no reino de Deus os que têm riquezas!
25 För det är lättare att en kamel kommer in genom ett nålsöga än att en rik kommer in i Guds rike.”
25 Porque é mais fácil entrar um camelo pelo fundo de uma agulha do que entrar um rico no reino de Deus.
26 Men då sade de som hörde det: ”Och vem kan då bli frälst?”
26 E os que ouviram isto disseram: Logo quem pode salvar-se?
27 Och han sade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
27 Mas ele respondeu: As coisas que são impossíveis aos homens são possíveis a Deus.
28 Och Petrus sade: ”Se, vi har lämnat vårt eget och följt dig.”
28 E disse Pedro: Eis que nós deixamos tudo e te seguimos.
29 Och han sade till dem: ”Amen, jag säger er att ingen finns som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike
29 E ele lhes disse: Na verdade vos digo que ninguém há, que tenha deixado casa, ou pais, ou irmãos, ou mulher, ou filhos, pelo reino de Deus,
30 som inte erhåller mångdubbelt i denna tid, och i den kommande eonen eoniskt liv.”
30 Que não haja de receber muito mais neste mundo, e na idade vindoura a vida eterna.
31 Och han tog med de tolv och sade till dem: ”Se: vi går upp till Jerusalem. Och allt ska fullbordas som är skrivet genom profeterna om Människosonen.
31 E, tomando consigo os doze, disse-lhes: Eis que subimos a Jerusalém, e se cumprirá no Filho do homem tudo o que pelos profetas foi escrito;
32 För han ska utlämnas åt folkslagen och bli förlöjligad och skymfad och spottad på,
32 Pois há de ser entregue aos gentios, e escarnecido, injuriado e cuspido;
33 och de ska piska och döda honom. Och den tredje dagen ska han uppstå.”
33 E, havendo-o açoitado, o matarão; e ao terceiro dia ressuscitará.
34 Och de förstod inget av detta, och detta ord var fördolt för dem och de insåg inte det som sades.
34 E eles nada disto entendiam, e esta palavra lhes era encoberta, não percebendo o que se lhes dizia.
35 Och det hände sig, vid det att han närmade sig Jeriko, att en blind satt vid vägen och tiggde.
35 E aconteceu que chegando ele perto de Jericó, estava um cego assentado junto do caminho, mendigando.
36 Och när han hörde att en skara passerar igenom efterhörde han vad detta kunde vara,
36 E, ouvindo passar a multidão, perguntou que era aquilo.
37 och man berättade för honom att Jesus nasarén går förbi.
37 E disseram-lhe que Jesus Nazareno passava.
38 Och han ropade och sade: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!”
38 Então clamou, dizendo: Jesus, Filho de Davi, tem misericórdia de mim.
39 Och de som gick före näpste honom att han skulle tiga, men han skrek mycket mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
39 E os que iam passando repreendiam-no para que se calasse; mas ele clamava ainda mais: Filho de Davi, tem misericórdia de mim!
40 Och då stannade Jesus och befallde att han skulle föras till honom. Och när han hade närmat sig, frågade han honom:
40 Então Jesus, parando, mandou que lho trouxessem; e, chegando ele, perguntou-lhe,
41 ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och han sade: ”Herre, att jag får se igen!”
41 Dizendo: Que queres que te faça? E ele disse: Senhor, que eu veja.
42 Och Jesus sade till honom: ”Se igen! Din tro har frälst dig.”
42 E Jesus lhe disse: Vê; a tua fé te salvou.
43 Och genast såg han igen, och han följde honom, ärande Gud. Och allt folket såg det och gav lov till Gud.
43 E logo viu, e seguia-o, glorificando a Deus. E todo o povo, vendo isto, dava louvores a Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.