Lucas 18
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och han talade en liknelse till dem för att de måste alltid bedja och inte tappa modet,
1 Jesu bai’obaiyen ta oroubonamaim ana bai’ufununayah i’obaiyih eo, “Mar etei kwanayoyoyoban, men guban nahurir yoyoban kwanihamiyimih.”
2 och sade: ”Det fanns en domare i en stad, och han fruktade inte Gud och hade inte respekt för någon människa.
2 “Veya ta bar merar gagamin ta’amaim tur nowarayan orot ta nati’imaim ma’am, i men kafa’imo God isan birubir naatu orot babin isah birubirumih.
3 Och det fanns en änka i den staden, och hon höll på och kom till honom och sade: Skipa rätt för mig från min motpart!
3 Nati bar meraramaim i kwafur babin auman ma’am. Nati babin mar etei tur nowarayan orot ifefeyan eo, ‘Ayu akokok inibaisu au kamabiy wairafin airi kwanao ayu ana ma gewas.’
4 Och han ville inte för en tid, men efter detta sade han inom sig: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor,
4 Veya moumurih maiyow orot iti babin ana fefeyan nonowar men kafa’imo abisa ta sinafumih. Baise yomaninamaim taiyuwin ma binotanot eo, ‘Ayu i men God abibiruw naatu orot babin men akakafiyih.
5 ska jag just för att denna änka skaffar mig besvär skipa rätt för henne, så att hon inte till slut kommer och slår mig blå under ögat.”
5 Baise iti babin i mar etei isau enan, gewasin babin i boro anibais nama gewas, saise men mar etei nan ayu nihaharu’umih.’”
6 Och Herren sade: ”Hör vad orättens domare säger.
6 Naatu Regah Jesu eo, “Tur nowarayan orot kakafin ana tur kwanowar.
7 Och ska Gud då inte utföra rättskipningen för sina utvalda, som ropar till honom dag och natt och han är tålmodig med dem?
7 Naatu kwanotanot God ana roubinen sabuw fai mar isan hinarererey boro men na’itin nibaisih hinama gewas? Naatu baibaisih isan boro nama narubirabir?
8 Jag säger er att han ska utföra rättskipningen för dem med hast. Men ska Människosonen, när han kommer då finna den tron på jorden?”
8 Baise a tur ao’owen, God i boro hai yababan na’itin naatu boro matan nakabiy nasinaf. Baise Orot Natun namatabir maiye nanan ana veya, tafaramamaim boro sabuw baitumatumayah natita’urih.”
9 Och han talade också till några, som förtröstade på sig själva att de är rättfärdiga och föraktade de övriga, denna liknelse:
9 Sabuw afa taiyuwih tebora’ahih gewasih terouw, taih tuwah tinunufuruwih isan, Jesu oroubonamaim eo.
10 ”Två människor gick upp till templet för att bedja, den ene farisé och den andre tullindrivare.
10 “Ana veya ta orot rou’ab hitit hin Tafaror Baremaim yoyoban isan, orot ta i Pharisee, naatu orot ta i kabay o’onayan.
11 Farisén ställde sig och bad detta för sig själv: Gud, jag tackar dig att jag inte är såsom de övriga bland människorna: roffare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare eller också som denne tullindrivare.
11 Pharisee orot akisin nabin bat yoyoban eo, ‘God a merar ayiy gagamin maiyow, anayabin ayu i men sabuw afa na’atube’emih, ayu men kabat mowan, men baifufuwenayan, men bainowan mowan, men taituwau a’aawah ufuh a nan, naatu ayu i men iti kabay o’onayan na’atube.
12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag förvärvar.
12 Fur ta’imon wanawanan mar rou’ab ayoyohar naatu au kabay abaib roumukur etei o a siwar abit ofafaramaim eo na’atube.’
13 Men tullindrivaren stod långt ifrån och ville inte ens lyfta ögonen mot himlen, utan slog mot sin bröstkorg och sade: Gud, var försonlig mot mig, syndaren.
13 Baise kabay o’onayan akisin babanane bat, uwan yi dogoron rab yoyoban eo, ‘God kwiwanbabanu, ayu bowabow kakafin wairafu.’
14 Jag säger er: Denne gick ner rättfärdigförklarad till sitt hus, snarare än den andre. För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.”
14 A tur ao’owen, orot rou’ab yoyoban ufunamaim au bar hinan kabay o’onayan God matanamaim i roumutufuren bai yasisiramaim ana ubar in, men Pharisee. Anayabin orot yait taiyuwin ebobora’ah God boro nab nayare, baise orot babin yait taiyuwin eyayare God boro nayara’ah orot gagamin namatar.”
15 Och man bar fram till honom också spädbarnen för att han skulle röra vid dem. Men när lärjungarna såg, näpste de dem.
15 Sabuw afa natunatuh Jesu baigegewasinih isan hibow hina biyan hititit, ana bai’ufununayah hi’itih, sabuw higam hi’uwih.
16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
16 Baise Jesu kek eafih hina biyan hitit naatu eo, “Kek kwaihamiyih tena biyou titit, men kwanao tanihimih, anayabin sabuw iyab dogoroh iti kek gidigidih na’atube God ana aiwobomaim boro hinarun.
17 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
17 A tur ao’owen, orot yait nayare iti kek na’atube God ana aiwobomaim boro narun.”
18 Och då frågade honom en ledare och sade: ”Gode Lärare! Vad ska jag ha gjort för att ärva eoniskt liv?”
18 Jew sabuw hai bonawiyenayan orot ta Jesu ibatiy, “Bai’obaiyenayan Gewas, kuo anowar, abisa anasinaf boro yawas ma’ama wanatowan anab.”
19 Och Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
19 Jesu iya’afut eo, “O aisim ayu orot gewasu irouw kuo’o? Men yait ta gewasinamih, baise God akisinamo i gewasin.
20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor.”
20 Ofafar etei Moses ana Bukamaim kikirum iso’ob? ’Taituwa a’aawah ufuh men inan, men sabuw ina’asbunuw, men inabain, men inifufuwen, men inayanuw, naatu hinat tamat fanah inabosiyasiyar.’”
21 Men han sade: ”Allt detta har jag iakttagit sedan ungdomen.”
21 Orot iya’afut eo, “Ayu kek ana veya’ika abusuruf iti ofafar etei ai’ufnunen, men ta astu’ubimih.”
22 Och när Jesus hörde det, sade han till honom: ”Ännu återstår ett för dig. Allt vad du har, sälj det och ge ut till fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlar[na]. Och kom, följ mig.”
22 Jesu nonowar ufunamaim eo, “Sawar ta’imonamo men isinafumih. Inan sawar etei inabow sabuw hinatobon naatu kabay yababan wairafih inafaramih. Imaibo inan ayu ni’ufnunu, saise maramaim o boro totobuyoy wairaf inamatar.”
23 Men när han hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.
23 Baise orot iti tur nonowar ana maramaim ana yababan ra’at, anayabin i totobuyoy wairafin.
24 Och Jesus såg honom [bli djupt bedrövad] och sade: ”Hur svårt att de som har pengarna går in i Guds rike!
24 Jesu iti orot biyababan itin basit eo, “Sabuw iyab totobuyoy wairafih maramaim run isan boro isah nafokar.
25 För det är lättare att en kamel kommer in genom ett nålsöga än att en rik kommer in i Guds rike.”
25 Sinak ana sou awan kikimin camel imaim boro karam nasorabon, baise orot totobuyoy wairafin God ana aiwobomaim run isan boro men karam narun.”
26 Men då sade de som hörde det: ”Och vem kan då bli frälst?”
26 Sabuw iti tur hinonowar hio, “Orot yait i boro yawas natita’ur?”
27 Och han sade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
27 Jesu iyafutih eo, “Sabuw isah i fokar, baise God isan i hamehamen maiyow.”
28 Och Petrus sade: ”Se, vi har lämnat vårt eget och följt dig.”
28 Imaibo Peter, Regah isan eo, “Aki ai bar ai tumar o abi’ufnuni ku’itin.”
29 Och han sade till dem: ”Amen, jag säger er att ingen finns som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike
29 Jesu iuwih eo, “Anababatun a tur ao’owen, orot yait ana bar, aawan, natunatun, taintuwan, hinah tamah, ihamiyen God ana aiwob isan i’akir ebowabow
30 som inte erhåller mångdubbelt i denna tid, och i den kommande eonen eoniskt liv.”
30 boro sawar moumurih na’in iti tafaramamaim tafan hinaya’abar nabow naatu yawas mar boro enan ma’ama wanatowan boro nab.”
31 Och han tog med de tolv och sade till dem: ”Se: vi går upp till Jerusalem. Och allt ska fullbordas som är skrivet genom profeterna om Människosonen.
31 Jesu ana tur abarayah nah 12 buwih nabinamaim iuwih eo, “Kwananowar! It i au Jerusalem tayey, naatu nati’imaim dinab oro’orot Orot Natun isan abisa mataramih hio hikikirum boro imaim yabin namatar.
32 För han ska utlämnas åt folkslagen och bli förlöjligad och skymfad och spottad på,
32 Nati’imaim i boro hinab Eteni Sabuw umahimaim hinayai, hinab hini’i’iyab, hinigigim, hinakwaitututur, hinawabir naatu hina’asabun namorob.
33 och de ska piska och döda honom. Och den tredje dagen ska han uppstå.”
33 Baise veya tounu ufunamaim boro nayawas maiye namisir.”
34 Och de förstod inget av detta, och detta ord var fördolt för dem och de insåg inte det som sades.
34 Naatu bai’ufununayah Jesu abisa eo men kafa’imo tur naniyan hibai hinotaboun. Anayabin kawen turamaim eo naniyan bain isan fokar.
35 Och det hände sig, vid det att han närmade sig Jeriko, att en blind satt vid vägen och tiggde.
35 Jesu yena Jericho biyubin auman orot ta matan fim nati ef yanamaim ma fefefeyan.
36 Och när han hörde att en skara passerar igenom efterhörde han vad detta kunde vara,
36 Sabuw hinan fanah nowar, basit ibatiyih, “Abisa matar kwa’i’itin?”
37 och man berättade för honom att Jesus nasarén går förbi.
37 Sabuw hiya’afut hio, “Jesu Nazareth matuwan enan.”
38 Och han ropade och sade: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!”
38 Basit orot matan fim erererey auman eaf eo, “Jesu David ana’agir kwiwanbabanu.”
39 Och de som gick före näpste honom att han skulle tiga, men han skrek mycket mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
39 Sabuw wan hi’iyon hinan hitatabir orot hikwarar tatab awan fotamih hio. Baise orot matan fim fan sib aumetawat na’in eaf eo, “David ana agir kwiwanbabanu!”
40 Och då stannade Jesus och befallde att han skulle föras till honom. Och när han hade närmat sig, frågade han honom:
40 Basit Jesu nutanub bat naatu eo, “Orot kwabai kwana aitin.” Orot hibai hina Jesu biyan hitit, Jesu orot ibatiy.
41 ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och han sade: ”Herre, att jag får se igen!”
41 “Abisa kukokok isa anasinaf?” Orot iya’afut eo, “Regah ayu akokok matau nigewasin ana nuw maiye.”
42 Och Jesus sade till honom: ”Se igen! Din tro har frälst dig.”
42 Basit Jesu orot iu, “Mata igewasin kunuw, abaitumatumamaim ebiyawasi.”
43 Och genast såg han igen, och han följde honom, ärande Gud. Och allt folket såg det och gav lov till Gud.
43 Mar ta’imonamo orot matan igewasin nuw naatu God ana merar yi bora’ara’ah auman Jesu i’ufunun hairi hin. Naatu abisa matar sabuw hi’itin ana maramaim God ana merar hiyi wabin hibora’ara’ah.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.