Lucas 18
swessb (SWESSB) vs ARIB
1 Och han talade en liknelse till dem för att de måste alltid bedja och inte tappa modet,
1 Contou-lhes também uma parábola sobre o dever de orar sempre, e nunca desfalecer.
2 och sade: ”Det fanns en domare i en stad, och han fruktade inte Gud och hade inte respekt för någon människa.
2 dizendo: Havia em certa cidade um juiz que não temia a Deus, nem respeitava os homens.
3 Och det fanns en änka i den staden, och hon höll på och kom till honom och sade: Skipa rätt för mig från min motpart!
3 Havia também naquela mesma cidade uma viúva que ia ter com ele, dizendo: Faze-me justiça contra o meu adversário.
4 Och han ville inte för en tid, men efter detta sade han inom sig: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor,
4 E por algum tempo não quis atendê-la; mas depois disse consigo: Ainda que não temo a Deus, nem respeito os homens,
5 ska jag just för att denna änka skaffar mig besvär skipa rätt för henne, så att hon inte till slut kommer och slår mig blå under ögat.”
5 todavia, como esta viúva me incomoda, hei de fazer-lhe justiça, para que ela não continue a vir molestar-me.
6 Och Herren sade: ”Hör vad orättens domare säger.
6 Prosseguiu o Senhor: Ouvi o que diz esse juiz injusto.
7 Och ska Gud då inte utföra rättskipningen för sina utvalda, som ropar till honom dag och natt och han är tålmodig med dem?
7 E não fará Deus justiça aos seus escolhidos, que dia e noite clamam a ele, já que é longânimo para com eles?
8 Jag säger er att han ska utföra rättskipningen för dem med hast. Men ska Människosonen, när han kommer då finna den tron på jorden?”
8 Digo-vos que depressa lhes fará justiça. Contudo quando vier o Filho do homem, porventura achará fé na terra?
9 Och han talade också till några, som förtröstade på sig själva att de är rättfärdiga och föraktade de övriga, denna liknelse:
9 Propôs também esta parábola a uns que confiavam em si mesmos, crendo que eram justos, e desprezavam os outros:
10 ”Två människor gick upp till templet för att bedja, den ene farisé och den andre tullindrivare.
10 Dois homens subiram ao templo para orar; um fariseu, e o outro publicano.
11 Farisén ställde sig och bad detta för sig själv: Gud, jag tackar dig att jag inte är såsom de övriga bland människorna: roffare, orättfärdiga, äktenskapsbrytare eller också som denne tullindrivare.
11 O fariseu, de pé, assim orava consigo mesmo: ó Deus, graças te dou que não sou como os demais homens, roubadores, injustos, adúlteros, nem ainda com este publicano.
12 Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag förvärvar.
12 Jejuo duas vezes na semana, e dou o dízimo de tudo quanto ganho.
13 Men tullindrivaren stod långt ifrån och ville inte ens lyfta ögonen mot himlen, utan slog mot sin bröstkorg och sade: Gud, var försonlig mot mig, syndaren.
13 Mas o publicano, estando em pé de longe, nem ainda queria levantar os olhos ao céu, mas batia no peito, dizendo: ó Deus, sê propício a mim, o pecador!
14 Jag säger er: Denne gick ner rättfärdigförklarad till sitt hus, snarare än den andre. För var och en som upphöjer sig ska bli ödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd.”
14 Digo-vos que este desceu justificado para sua casa, e não aquele; porque todo o que a si mesmo se exaltar será humilhado; mas o que a si mesmo se humilhar será exaltado.
15 Och man bar fram till honom också spädbarnen för att han skulle röra vid dem. Men när lärjungarna såg, näpste de dem.
15 Traziam-lhe também as crianças, para que as tocasse; mas os discípulos, vendo isso, os repreendiam.
16 Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte. För sådanas är Guds rike.
16 Jesus, porém, chamando-as para si, disse: Deixai vir a mim as crianças, e não as impeçais, porque de tais é o reino de Deus.
17 Amen, jag säger er: Den som inte välkomnar Guds rike som ett barn kommer aldrig in i det.”
17 Em verdade vos digo que, qualquer que não receber o reino de Deus como criança, de modo algum entrará nele.
18 Och då frågade honom en ledare och sade: ”Gode Lärare! Vad ska jag ha gjort för att ärva eoniskt liv?”
18 E perguntou-lhe um dos principais: Bom Mestre, que hei de fazer para herdar a vida eterna?
19 Och Jesus sade till honom: ”Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en: Gud.
19 Respondeu-lhe Jesus: Por que me chamas bom? Ninguém é bom, senão um, que é Deus.
20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och mor.”
20 Sabes os mandamentos: Não adulterarás; não matarás; não furtarás; não dirás falso testemunho; honra a teu pai e a tua mãe.
21 Men han sade: ”Allt detta har jag iakttagit sedan ungdomen.”
21 Replicou o homem: Tudo isso tenho guardado desde a minha juventude.
22 Och när Jesus hörde det, sade han till honom: ”Ännu återstår ett för dig. Allt vad du har, sälj det och ge ut till fattiga, och du kommer att ha en skatt i himlar[na]. Och kom, följ mig.”
22 Quando Jesus ouviu isso, disse-lhe: Ainda te falta uma coisa; vende tudo quanto tens e reparte-o pelos pobres, e terás um tesouro no céu; e vem, segue-me.
23 Men när han hörde detta blev han djupt bedrövad, för han var mycket rik.
23 Mas, ouvindo ele isso, encheu-se de tristeza; porque era muito rico.
24 Och Jesus såg honom [bli djupt bedrövad] och sade: ”Hur svårt att de som har pengarna går in i Guds rike!
24 E Jesus, vendo-o assim, disse: Quão dificilmente entrarão no reino de Deus os que têm riquezas!
25 För det är lättare att en kamel kommer in genom ett nålsöga än att en rik kommer in i Guds rike.”
25 Pois é mais fácil um camelo passar pelo fundo duma agulha, do que entrar um rico no reino de Deus.
26 Men då sade de som hörde det: ”Och vem kan då bli frälst?”
26 Então os que ouviram isso disseram: Quem pode, então, ser salvo?
27 Och han sade: ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud.”
27 Respondeu-lhes: As coisas que são impossíveis aos homens são possíveis a Deus.
28 Och Petrus sade: ”Se, vi har lämnat vårt eget och följt dig.”
28 Disse-lhe Pedro: Eis que nós deixamos tudo, e te seguimos.
29 Och han sade till dem: ”Amen, jag säger er att ingen finns som har lämnat hus eller hustru eller syskon eller föräldrar eller barn för Guds rike
29 Respondeu-lhes Jesus: Em verdade vos digo que ninguém há que tenha deixado casa, ou mulher, ou irmãos, ou pais, ou filhos, por amor do reino de Deus,
30 som inte erhåller mångdubbelt i denna tid, och i den kommande eonen eoniskt liv.”
30 que não haja de receber no presente muito mais, e no mundo vindouro a vida eterna.
31 Och han tog med de tolv och sade till dem: ”Se: vi går upp till Jerusalem. Och allt ska fullbordas som är skrivet genom profeterna om Människosonen.
31 Tomando Jesus consigo os doze, disse-lhes: Eis que subimos a Jerusalém e se cumprirá no filho do homem tudo o que pelos profetas foi escrito;
32 För han ska utlämnas åt folkslagen och bli förlöjligad och skymfad och spottad på,
32 pois será entregue aos gentios, e escarnecido, injuriado e cuspido;
33 och de ska piska och döda honom. Och den tredje dagen ska han uppstå.”
33 e depois de o açoitarem, o matarão; e ao terceiro dia ressurgirá.
34 Och de förstod inget av detta, och detta ord var fördolt för dem och de insåg inte det som sades.
34 Mas eles não entenderam nada disso; essas palavras lhes eram obscuras, e não percebiam o que lhes dizia.
35 Och det hände sig, vid det att han närmade sig Jeriko, att en blind satt vid vägen och tiggde.
35 Ora, quando ele ia chegando a Jericó, estava um cego sentado junto do caminho, mendigando.
36 Och när han hörde att en skara passerar igenom efterhörde han vad detta kunde vara,
36 Este, pois, ouvindo passar a multidão, perguntou que era aquilo.
37 och man berättade för honom att Jesus nasarén går förbi.
37 Disseram-lhe que Jesus, o nazareno, ia passando.
38 Och han ropade och sade: ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!”
38 Então ele se pôs a clamar, dizendo: Jesus, Filho de Davi, tem compaixão de mim!
39 Och de som gick före näpste honom att han skulle tiga, men han skrek mycket mer: ”Davids son, förbarma dig över mig!”
39 E os que iam à frente repreendiam-no, para que se calasse; ele, porém, clamava ainda mais: Filho de Davi, tem compaixão de mim!
40 Och då stannade Jesus och befallde att han skulle föras till honom. Och när han hade närmat sig, frågade han honom:
40 Parou, pois, Jesus, e mandou que lho trouxessem. Tendo ele chegado, perguntou-lhe:
41 ”Vad vill du jag ska göra för dig?” Och han sade: ”Herre, att jag får se igen!”
41 Que queres que te faça? Respondeu ele: Senhor, que eu veja.
42 Och Jesus sade till honom: ”Se igen! Din tro har frälst dig.”
42 Disse-lhe Jesus: Vê; a tua fé te salvou.
43 Och genast såg han igen, och han följde honom, ärande Gud. Och allt folket såg det och gav lov till Gud.
43 Imediatamente recuperou a vista, e o foi seguindo, gloficando a Deus. E todo o povo, vendo isso, dava louvores a Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.