Lucas 15
swessb (SWESSB) vs VC
1 Men till honom närmade sig alla tullindrivarna och syndarna för att höra honom.
1 Aproximavam-se de Jesus os publicanos e os pecadores para ouvi-lo.
2 Och då muttrade både fariseerna och de skriftlärda och sade att: ”Den där välkomnar syndare och äter med dem.”
2 Os fariseus e os escribas murmuravam: Este homem recebe e come com pessoas de má vida!
3 Men han talade till dem denna liknelse och sade:
3 Então lhes propôs a seguinte parábola:
4 ”Vilken människa av er som har hundra får och förlorar ett av dem lämnar inte de nittionio i ödemarken och går efter det förlorade tills han finner det?
4 Quem de vós que, tendo cem ovelhas e perdendo uma delas, não deixa as noventa e nove no deserto e vai em busca da que se perdeu, até encontrá-la?
5 Och när han funnit det, lägger han det över sina axlar glad,
5 E depois de encontrá-la, a põe nos ombros, cheio de júbilo,
6 och kommen till huset sammankallar han vännerna och grannarna och säger till dem: Gläd er med mig! För jag fann mitt får som var förlorat.
6 e, voltando para casa, reúne os amigos e vizinhos, dizendo-lhes: Regozijai-vos comigo, achei a minha ovelha que se havia perdido.
7 Jag säger er att: Så blir det glädje i himlen över en enda syndare som ändrar sinne, mer än över nittionio rättfärdiga som inte har behov av sinnesändring.
7 Digo-vos que assim haverá maior júbilo no céu por um só pecador que fizer penitência do que por noventa e nove justos que não necessitam de arrependimento.
8 Eller vilken kvinna som har tio drakmer, om hon förlorar en drakma, tänder inte en lampa och sopar huset och söker omsorgsfullt tills hon finner?
8 Ou qual é a mulher que, tendo dez dracmas e perdendo uma delas, não acende a lâmpada, varre a casa e a busca diligentemente, até encontrá-la?
9 Och när hon funnit, sammankallar hon väninnorna och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! För jag fann drakman som jag förlorade.
9 E tendo-a encontrado, reúne as amigas e vizinhas, dizendo: Regozijai-vos comigo, achei a dracma que tinha perdido.
10 Så, säger jag er, blir det glädje inför Guds änglar över en enda syndare som ändrar sinne.”
10 Digo-vos que haverá júbilo entre os anjos de Deus por um só pecador que se arrependa.
11 Och han sade: ”En man hade två söner.
11 Disse também: Um homem tinha dois filhos.
12 Och den yngre av dem sade till fadern: Far, ge mig den del som tillfaller mig av förmögenheten. Och han fördelade åt dem tillgångarna.
12 O mais moço disse a seu pai: Meu pai, dá-me a parte da herança que me toca. O pai então repartiu entre eles os haveres.
13 Och efter inte så många dagar samlade den yngre sonen ihop allt och reste iväg till en trakt långt bort, och där förskingrade han sin förmögenhet och levde omåttligt.
13 Poucos dias depois, ajuntando tudo o que lhe pertencia, partiu o filho mais moço para um país muito distante, e lá dissipou a sua fortuna, vivendo dissolutamente.
14 Men när han hade spenderat allt, kom en stark svält över den trakten och han började lida brist.
14 Depois de ter esbanjado tudo, sobreveio àquela região uma grande fome e ele começou a passar penúria.
15 Och han gick och anslöt sig till en av medborgarna i den trakten, och han skickade honom till sina fält att valla svin.
15 Foi pôr-se ao serviço de um dos habitantes daquela região, que o mandou para os seus campos guardar os porcos.
16 Och han åtrådde att mätta sig av fröskidorna som svinen åt, och ingen gav honom.
16 Desejava ele fartar-se das vagens que os porcos comiam, mas ninguém lhas dava.
17 Men när han kom till sig själv, sade han: Hur många anställda hos min far har överflöd på bröd, men jag går under här av svält!
17 Entrou então em si e refletiu: Quantos empregados há na casa de meu pai que têm pão em abundância... e eu, aqui, estou a morrer de fome!
18 Jag ska stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig.
18 Levantar-me-ei e irei a meu pai, e dir-lhe-ei: Meu pai, pequei contra o céu e contra ti;
19 Jag är inte längre värd att kallas din son. Gör mig som en av dina anställda.
19 já não sou digno de ser chamado teu filho. Trata-me como a um dos teus empregados.
20 Och han stod upp och gick till sin far.
20 Levantou-se, pois, e foi ter com seu pai. Estava ainda longe, quando seu pai o viu e, movido de compaixão, correu-lhe ao encontro, lançou-se-lhe ao pescoço e o beijou.
21 Men sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son.
21 O filho lhe disse, então: Meu pai, pequei contra o céu e contra ti; já não sou digno de ser chamado teu filho.
22 Men fadern sade till sina fasttjänare: Fort, bär ut den främsta dräkten och iklä honom, och sätt en fingerring på hans hand och sandaler på fötterna.
22 Mas o pai falou aos servos: Trazei-me depressa a melhor veste e vesti-lha, e ponde-lhe um anel no dedo e calçado nos pés.
23 Och för ut den gödda kalven, slaktoffra och vi ska äta och fröjda oss.
23 Trazei também um novilho gordo e matai-o; comamos e façamos uma festa.
24 För denne min son var död och levde igen, han var förlorad och blev funnen. Och de började fröjda sig.
24 Este meu filho estava morto, e reviveu; tinha se perdido, e foi achado. E começaram a festa.
25 Men hans äldre son var på fältet. Och när han kom och närmade sig huset, hörde han musik och danser.
25 O filho mais velho estava no campo. Ao voltar e aproximar-se da casa, ouviu a música e as danças.
26 Och han kallade till sig en av gossarna och efterhörde vad detta kunde vara.
26 Chamou um servo e perguntou-lhe o que havia.
27 Och han sade till honom att: Din bror har kommit, och din far har slaktoffrat den gödda kalven för att han erhållit honom frisk.
27 Ele lhe explicou: Voltou teu irmão. E teu pai mandou matar um novilho gordo, porque o reencontrou são e salvo.
28 Men han vredgades och ville inte gå in. Och hans far kom ut och vädjade till honom,
28 Encolerizou-se ele e não queria entrar, mas seu pai saiu e insistiu com ele.
29 men han svarade och sade till sin far: Se, så många år fasttjänar jag dig och har aldrig förbigått ditt bud. Och mig har du aldrig gett en killing så att jag med mina vänner kan fröjda mig.
29 Ele, então, respondeu ao pai: Há tantos anos que te sirvo, sem jamais transgredir ordem alguma tua, e nunca me deste um cabrito para festejar com os meus amigos.
30 Men när denne din son som ätit upp dina tillgångar med skökor kom, slaktoffrade du för honom den gödda kalven!
30 E agora, que voltou este teu filho, que gastou os teus bens com as meretrizes, logo lhe mandaste matar um novilho gordo!
31 Men han sade till honom: Barn, du är alltid med mig, och allt mitt är ditt.
31 Explicou-lhe o pai: Filho, tu estás sempre comigo, e tudo o que é meu é teu.
32 Men att fröjda oss och vara glada var nödvändigt, för denne din bror var död och levde igen, och förlorad och blev återfunnen.”
32 Convinha, porém, fazermos festa, pois este teu irmão estava morto, e reviveu; tinha se perdido, e foi achado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.