Lucas 15
swessb (SWESSB) vs ARA
1 Men till honom närmade sig alla tullindrivarna och syndarna för att höra honom.
1 Aproximavam-se de Jesus todos os publicanos e pecadores para o ouvir.
2 Och då muttrade både fariseerna och de skriftlärda och sade att: ”Den där välkomnar syndare och äter med dem.”
2 E murmuravam os fariseus e os escribas, dizendo: Este recebe pecadores e come com eles.
3 Men han talade till dem denna liknelse och sade:
3 Então, lhes propôs Jesus esta parábola:
4 ”Vilken människa av er som har hundra får och förlorar ett av dem lämnar inte de nittionio i ödemarken och går efter det förlorade tills han finner det?
4 Qual, dentre vós, é o homem que, possuindo cem ovelhas e perdendo uma delas, não deixa no deserto as noventa e nove e vai em busca da que se perdeu, até encontrá-la?
5 Och när han funnit det, lägger han det över sina axlar glad,
5 Achando-a, põe-na sobre os ombros, cheio de júbilo.
6 och kommen till huset sammankallar han vännerna och grannarna och säger till dem: Gläd er med mig! För jag fann mitt får som var förlorat.
6 E, indo para casa, reúne os amigos e vizinhos, dizendo-lhes: Alegrai-vos comigo, porque já achei a minha ovelha perdida.
7 Jag säger er att: Så blir det glädje i himlen över en enda syndare som ändrar sinne, mer än över nittionio rättfärdiga som inte har behov av sinnesändring.
7 Digo-vos que, assim, haverá maior júbilo no céu por um pecador que se arrepende do que por noventa e nove justos que não necessitam de arrependimento.
8 Eller vilken kvinna som har tio drakmer, om hon förlorar en drakma, tänder inte en lampa och sopar huset och söker omsorgsfullt tills hon finner?
8 Ou qual é a mulher que, tendo dez dracmas, se perder uma, não acende a candeia, varre a casa e a procura diligentemente até encontrá-la?
9 Och när hon funnit, sammankallar hon väninnorna och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! För jag fann drakman som jag förlorade.
9 E, tendo-a achado, reúne as amigas e vizinhas, dizendo: Alegrai-vos comigo, porque achei a dracma que eu tinha perdido.
10 Så, säger jag er, blir det glädje inför Guds änglar över en enda syndare som ändrar sinne.”
10 Eu vos afirmo que, de igual modo, há júbilo diante dos anjos de Deus por um pecador que se arrepende.
11 Och han sade: ”En man hade två söner.
11 Continuou: Certo homem tinha dois filhos;
12 Och den yngre av dem sade till fadern: Far, ge mig den del som tillfaller mig av förmögenheten. Och han fördelade åt dem tillgångarna.
12 o mais moço deles disse ao pai: Pai, dá-me a parte dos bens que me cabe. E ele lhes repartiu os haveres.
13 Och efter inte så många dagar samlade den yngre sonen ihop allt och reste iväg till en trakt långt bort, och där förskingrade han sin förmögenhet och levde omåttligt.
13 Passados não muitos dias, o filho mais moço, ajuntando tudo o que era seu, partiu para uma terra distante e lá dissipou todos os seus bens, vivendo dissolutamente.
14 Men när han hade spenderat allt, kom en stark svält över den trakten och han började lida brist.
14 Depois de ter consumido tudo, sobreveio àquele país uma grande fome, e ele começou a passar necessidade.
15 Och han gick och anslöt sig till en av medborgarna i den trakten, och han skickade honom till sina fält att valla svin.
15 Então, ele foi e se agregou a um dos cidadãos daquela terra, e este o mandou para os seus campos a guardar porcos.
16 Och han åtrådde att mätta sig av fröskidorna som svinen åt, och ingen gav honom.
16 Ali, desejava ele fartar-se das alfarrobas que os porcos comiam; mas ninguém lhe dava nada.
17 Men när han kom till sig själv, sade han: Hur många anställda hos min far har överflöd på bröd, men jag går under här av svält!
17 Então, caindo em si, disse: Quantos trabalhadores de meu pai têm pão com fartura, e eu aqui morro de fome!
18 Jag ska stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig.
18 Levantar-me-ei, e irei ter com o meu pai, e lhe direi: Pai, pequei contra o céu e diante de ti;
19 Jag är inte längre värd att kallas din son. Gör mig som en av dina anställda.
19 já não sou digno de ser chamado teu filho; trata-me como um dos teus trabalhadores.
20 Och han stod upp och gick till sin far.
20 E, levantando-se, foi para seu pai. Vinha ele ainda longe, quando seu pai o avistou, e, compadecido dele, correndo, o abraçou, e beijou.
21 Men sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son.
21 E o filho lhe disse: Pai, pequei contra o céu e diante de ti; já não sou digno de ser chamado teu filho.
22 Men fadern sade till sina fasttjänare: Fort, bär ut den främsta dräkten och iklä honom, och sätt en fingerring på hans hand och sandaler på fötterna.
22 O pai, porém, disse aos seus servos: Trazei depressa a melhor roupa, vesti-o, ponde-lhe um anel no dedo e sandálias nos pés;
23 Och för ut den gödda kalven, slaktoffra och vi ska äta och fröjda oss.
23 trazei também e matai o novilho cevado. Comamos e regozijemo-nos,
24 För denne min son var död och levde igen, han var förlorad och blev funnen. Och de började fröjda sig.
24 porque este meu filho estava morto e reviveu, estava perdido e foi achado. E começaram a regozijar-se.
25 Men hans äldre son var på fältet. Och när han kom och närmade sig huset, hörde han musik och danser.
25 Ora, o filho mais velho estivera no campo; e, quando voltava, ao aproximar-se da casa, ouviu a música e as danças.
26 Och han kallade till sig en av gossarna och efterhörde vad detta kunde vara.
26 Chamou um dos criados e perguntou-lhe que era aquilo.
27 Och han sade till honom att: Din bror har kommit, och din far har slaktoffrat den gödda kalven för att han erhållit honom frisk.
27 E ele informou: Veio teu irmão, e teu pai mandou matar o novilho cevado, porque o recuperou com saúde.
28 Men han vredgades och ville inte gå in. Och hans far kom ut och vädjade till honom,
28 Ele se indignou e não queria entrar; saindo, porém, o pai, procurava conciliá-lo.
29 men han svarade och sade till sin far: Se, så många år fasttjänar jag dig och har aldrig förbigått ditt bud. Och mig har du aldrig gett en killing så att jag med mina vänner kan fröjda mig.
29 Mas ele respondeu a seu pai: Há tantos anos que te sirvo sem jamais transgredir uma ordem tua, e nunca me deste um cabrito sequer para alegrar-me com os meus amigos;
30 Men när denne din son som ätit upp dina tillgångar med skökor kom, slaktoffrade du för honom den gödda kalven!
30 vindo, porém, esse teu filho, que desperdiçou os teus bens com meretrizes, tu mandaste matar para ele o novilho cevado.
31 Men han sade till honom: Barn, du är alltid med mig, och allt mitt är ditt.
31 Então, lhe respondeu o pai: Meu filho, tu sempre estás comigo; tudo o que é meu é teu.
32 Men att fröjda oss och vara glada var nödvändigt, för denne din bror var död och levde igen, och förlorad och blev återfunnen.”
32 Entretanto, era preciso que nos regozijássemos e nos alegrássemos, porque esse teu irmão estava morto e reviveu, estava perdido e foi achado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.