Lucas 15
swessb (SWESSB) vs NAA
1 Men till honom närmade sig alla tullindrivarna och syndarna för att höra honom.
1 Aproximavam-se de Jesus todos os publicanos e pecadores para o ouvir.
2 Och då muttrade både fariseerna och de skriftlärda och sade att: ”Den där välkomnar syndare och äter med dem.”
2 Os fariseus e os escribas murmuravam, dizendo: — Este recebe pecadores e come com eles.
3 Men han talade till dem denna liknelse och sade:
3 Então Jesus lhes contou esta parábola:
4 ”Vilken människa av er som har hundra får och förlorar ett av dem lämnar inte de nittionio i ödemarken och går efter det förlorade tills han finner det?
4 — Qual de vocês é o homem que, possuindo cem ovelhas e perdendo uma delas, não deixa no deserto as noventa e nove e vai em busca da que se perdeu, até encontrá-la?
5 Och när han funnit det, lägger han det över sina axlar glad,
5 E, quando a encontra, põe-na sobre os ombros, cheio de alegria.
6 och kommen till huset sammankallar han vännerna och grannarna och säger till dem: Gläd er med mig! För jag fann mitt får som var förlorat.
6 E, indo para casa, reúne os amigos e vizinhos, dizendo-lhes: “Alegrem-se comigo, porque já achei a minha ovelha perdida.”
7 Jag säger er att: Så blir det glädje i himlen över en enda syndare som ändrar sinne, mer än över nittionio rättfärdiga som inte har behov av sinnesändring.
7 Digo a vocês que, assim, haverá mais alegria no céu por um pecador que se arrepende do que por noventa e nove justos que não necessitam de arrependimento.
8 Eller vilken kvinna som har tio drakmer, om hon förlorar en drakma, tänder inte en lampa och sopar huset och söker omsorgsfullt tills hon finner?
8 — Ou qual é a mulher que, tendo dez dracmas, se perder uma delas, não acende a lamparina, varre a casa e a procura com muito empenho até encontrá-la?
9 Och när hon funnit, sammankallar hon väninnorna och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! För jag fann drakman som jag förlorade.
9 E, quando a encontra, reúne as amigas e vizinhas, dizendo: “Alegrem-se comigo, porque achei a dracma que eu tinha perdido.”
10 Så, säger jag er, blir det glädje inför Guds änglar över en enda syndare som ändrar sinne.”
10 Eu afirmo a vocês que a mesma alegria existe diante dos anjos de Deus por um pecador que se arrepende.
11 Och han sade: ”En man hade två söner.
11 Jesus continuou:
12 Och den yngre av dem sade till fadern: Far, ge mig den del som tillfaller mig av förmögenheten. Och han fördelade åt dem tillgångarna.
12 O mais moço deles disse ao pai: “Pai, quero que o senhor me dê a parte dos bens que me cabe.” E o pai repartiu os bens entre eles.
13 Och efter inte så många dagar samlade den yngre sonen ihop allt och reste iväg till en trakt långt bort, och där förskingrade han sin förmögenhet och levde omåttligt.
13 — Passados não muitos dias, o filho mais moço, ajuntando tudo o que era seu, partiu para uma terra distante e lá desperdiçou todos os seus bens, vivendo de forma desenfreada.
14 Men när han hade spenderat allt, kom en stark svält över den trakten och han började lida brist.
14 — Depois de ter consumido tudo, sobreveio àquele país uma grande fome, e ele começou a passar necessidade.
15 Och han gick och anslöt sig till en av medborgarna i den trakten, och han skickade honom till sina fält att valla svin.
15 Então foi pedir trabalho a um dos cidadãos daquela terra, e este o mandou para os seus campos a fim de cuidar dos porcos.
16 Och han åtrådde att mätta sig av fröskidorna som svinen åt, och ingen gav honom.
16 Ali, ele desejava alimentar-se das alfarrobas que os porcos comiam, mas ninguém lhe dava nada.
17 Men när han kom till sig själv, sade han: Hur många anställda hos min far har överflöd på bröd, men jag går under här av svält!
17 Então, caindo em si, disse: “Quantos trabalhadores de meu pai têm pão com fartura, e eu aqui estou morrendo de fome!
18 Jag ska stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig.
18 Vou me arrumar, voltar para o meu pai e lhe dizer: ‘Pai, pequei contra Deus e diante do senhor;
19 Jag är inte längre värd att kallas din son. Gör mig som en av dina anställda.
19 já não sou digno de ser chamado de seu filho; trate-me como um dos seus trabalhadores.’”
20 Och han stod upp och gick till sin far.
20 E, arrumando-se, foi para o seu pai.
21 Men sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son.
21 E o filho lhe disse: “Pai, pequei contra Deus e diante do senhor; já não sou digno de ser chamado de seu filho.”
22 Men fadern sade till sina fasttjänare: Fort, bär ut den främsta dräkten och iklä honom, och sätt en fingerring på hans hand och sandaler på fötterna.
22 O pai, porém, disse aos servos: “Tragam depressa a melhor roupa e vistam nele. Ponham um anel no dedo dele e sandálias nos pés.
23 Och för ut den gödda kalven, slaktoffra och vi ska äta och fröjda oss.
23 Tragam e matem o bezerro gordo. Vamos comer e festejar,
24 För denne min son var död och levde igen, han var förlorad och blev funnen. Och de började fröjda sig.
24 porque este meu filho estava morto e reviveu, estava perdido e foi achado.” E começaram a festejar.
25 Men hans äldre son var på fältet. Och när han kom och närmade sig huset, hörde han musik och danser.
25 — Ora, o filho mais velho estava no campo. Quando voltava, ao aproximar-se da casa, ouviu a música e as danças.
26 Och han kallade till sig en av gossarna och efterhörde vad detta kunde vara.
26 Chamou um dos empregados e perguntou o que era aquilo.
27 Och han sade till honom att: Din bror har kommit, och din far har slaktoffrat den gödda kalven för att han erhållit honom frisk.
27 E ele informou: “O seu irmão voltou e, por tê-lo recuperado com saúde, o seu pai mandou matar o bezerro gordo.”
28 Men han vredgades och ville inte gå in. Och hans far kom ut och vädjade till honom,
28 — O filho mais velho se indignou e não queria entrar. Saindo, porém, o pai, procurava convencê-lo a entrar.
29 men han svarade och sade till sin far: Se, så många år fasttjänar jag dig och har aldrig förbigått ditt bud. Och mig har du aldrig gett en killing så att jag med mina vänner kan fröjda mig.
29 Mas ele respondeu ao seu pai: “Faz tantos anos que sirvo o senhor e nunca transgredi um mandamento seu. Mas o senhor nunca me deu um cabrito sequer para fazer uma festa com os meus amigos.
30 Men när denne din son som ätit upp dina tillgångar med skökor kom, slaktoffrade du för honom den gödda kalven!
30 Mas, quando veio esse seu filho, que sumiu com os bens do senhor, gastando tudo com prostitutas, o senhor mandou matar o bezerro gordo para ele!”
31 Men han sade till honom: Barn, du är alltid med mig, och allt mitt är ditt.
31 — Então o pai respondeu: “Meu filho, você está sempre comigo; tudo o que eu tenho é seu.
32 Men att fröjda oss och vara glada var nödvändigt, för denne din bror var död och levde igen, och förlorad och blev återfunnen.”
32 Mas era preciso festejar e alegrar-se, porque este seu irmão estava morto e reviveu, estava perdido e foi achado.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.