Lucas 13
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Men några var där vid samma tid och berättade för honom om galileerna vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
1 Nati ana veya’amaim sabuw afa hina hitit, Galilee sabuw sibor hiya’aya wanawanan Pilate rouw himomorob isan Jesu ana tur hi’owen.
2 Och han svarade och sade till dem: ”Tänker ni er att dessa galileer var mer syndare än alla de andra galileerna, eftersom de fått lida detta?
2 Naatu Jesu iyafutih eo, “Kwanotanot Galilee wanawanan nati sabuw hai bowabow kakafih ra’at sabuw afa hinatabirih imih biyababan nati na’atube hibai himorob?
3 Nej, säger jag er. Men om ni inte ändrar sinne ska ni alla likaså gå förlorade.
3 Baise en! A tur ao’owen bowabow kakafihine dogor baikitabir kwanab, baise boro kwanamorob i himomorob na’atube.
4 Eller dessa arton på vilka tornet i Siloam föll och dödade dem, tänker ni er att de var mer skyldiga än alla de andra människorna som bor i Jerusalem?
4 Naatu sabuw 18 Siloam bar gagamin tafan katub re rabih himomorob, kwanotanot Jerusalem wanawanan i akisih hai tafasar ra’at sabuw afa hinatabirih, imih nati na’atube himorob?
5 Nej, säger jag er. Men om ni inte ändrar sinne ska ni alla på samma sätt gå förlorade.”
5 Baise en! A tur ao’owen, bowabow kakafihine dogor baikitabir kwanab, baise boro kwanamorob i himomorob na’atube.”
6 Och han talade denna liknelse: ”Någon hade ett fikonträd planterat i sin vingård. Och han kom och sökte frukt på det, och fann inte.
6 Imaibo Jesu oroubon ta iti na’atube eo, “Veya ta orot ana masaw wanawanan ai fafou tanum yen ra’at. Naatu veya ta ro’oh isan tit na nura’at baise men ro’on ta itin.
7 Och han sade till vingårdsarbetaren: Se, det är tre år från det att jag kommer och söker frukt på detta fikonträd och inte finner. Hugg [nu] bort det! Varför ska det dessutom blockera jorden?
7 Basit nati masaw ana kaifinayan isan eo, ‘Aro, kwamur tounu wanawanan ai iti afe’enamaim ro’on men kafa’imo ta aitin. Akokok inatar nare asir bat ata me ebi’afiy.’
8 Men han svarar och säger till honom: Herre, låt det stå även detta år, tills jag grävt runt det och kastat på gödsel,
8 Baise orot ai ana kaifinayan eo, ‘Regah inihamiy kwamur ta’imon nabat tana’itin, ayu boro anamaim hub anab hain ana yai tana’itin.
9 om så det gör frukt till det kommande. Men om inte, ska du hugga bort det.”
9 Maras kwamur ai nabiw na’at basit gewasin, boro tanihamiy nabat, baise men nabiw na’at, imaibo boro inatar nare ina’afun.’”
10 Och han undervisade i en av synagogorna på sabbaten,
10 Baiyarir ana veya ta Jesu na Kou’ay Baremaim ma sabuw bi’obaiyih.
11 och se: en kvinna som hade en ande av sjukdom i arton år, och hon var sammanböjd och kunde inte räta sig upp helt och hållet.
11 Nati’imaim babin ta afiy kakafih hirab kwatut ma kwamur etei 18 sasawar i na run. Nati babin koun ana rarik i kwabibin, baimutufurin isan biwa’an men karam.
12 Och när Jesus såg henne, ropade han henne till sig och sade till henne: ”Kvinna, du är frigiven från din sjukdom.”
12 Jesu nuw babin i’itin ana veya, babin eaf na nanamaim bat. Imaibo eo, “Babin, a sawowone abiyawasi.”
13 Och han lade på henne händerna, och genast blev hon åter upprätad och ärade Gud.
13 Naatu uman babin tafan yara’ah isan yoyoyoban ana veya, naniyan meyemeye babin koun ana rarik kwabeb inu’in mutufor misir bat God ana merar yi bora’ara’ah.
14 Men synagogföreståndaren svarade, indignerad att det var på sabbaten Jesus botade, och sade till skaran att: ”Sex dagar finns på vilka man ska arbeta. På dem kommer ni alltså och blir botade, och inte på sabbatsdagen.”
14 Kou’ay bar ana kaifenayan yan so’ar, anayabin Jesu Baiyarir ana veya’amaim babin iyawas, naatu sabuw iuwih, “Veya etei six wanawananamaim i tanabow naatu yawas kwana kokok nati veya’amaim kwanan yawas kwanab, baise men Baiyarir ana veya’amaim.”
15 Men Herren svarade honom och sade: ”Hycklare! Löser inte varenda en av er på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder bort och vattnar?
15 Regah orot iya’afut eo, “Wanawanan rerekabih! Baiyarir ana veya kwa taita’imon a donkey o a ox men kwarufamen kwabow kwan harew kwaitih tetomatom?
16 Men denna som är Abrahams dotter, som Satan har bundit – se: arton år! – skulle inte hon bli löst från denna boja på sabbatsdagen?”
16 Iti babin i Abraham uwan ta, Satan bai fatum wainab kwamur etei 18 sawar, naatu boun ana bai’akirane Baiyarir ana veya abobotait yawas baib isan asinaf kakaf?”
17 Och när han sade detta skämdes alla hans motståndare, och hela skaran gladde sig över allt det härliga som kom genom honom.
17 Iti na’atube eo ana veya ana rakit sabuw biyah eohow, baise sabuw moumurih na’in sawar gewasih sinaf hi’i’itan isan hiyasisir.
18 Han sade nu: ”Vad är Guds rike likt? Och vid vad ska jag likna det?
18 Imaibo Jesu ibatiyih, “God ana aiwob itinin i mi’itube? Abisa biyanamaim boro anayai kwana’itin?
19 Det är likt ett senapskorn, som en människa tog och satte i sin trädgård. Och det växte och blev till ett träd, och himlens fåglar satte bo i dess grenar.”
19 Itinin ta i orot ana ai momor ro’on bai in ana masawamaim tanum, naatu kuboun yen ra’at ai mamatar ana veya’amaim, mamu hina famefamenamaim hibatar hima’am na’atube.”
20 Och åter sade han: ”Vid vad ska jag likna Guds rike?
20 Jesu iban maiye ibatiyih, “God ana aiwob i boro abisa’amaim ana yai kwana’itin?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tog och dolde [in] i tre sea mjöl tills det hela blev syrat.”
21 Ana itinin ta i babin ana faraw afuninamih bai tew gagamin wanawanan isuwai re yeast auman wanawanan nayai kamat ra’at yen tew awan kakaratan na’atube.”
22 Och han vandrade genom städer och byar medan han undervisade och gjorde resväg till Jerusalem.
22 Imaibo Jesu au Jerusalem yen inan ana maramaim, bar merar gagamih naatu bar merar gidigidih imaim run tit, sabuw i’obaibiyih auman yen in.
23 Och någon sade till honom: ”Herre, om det är få som blir frälsta?” Men han sade till dem:
23 Orot babin ta na Jesu ibatiy, “Regah o kunotanot boro sabuw matan ta’amo God yawas nitih?”
24 ”Kämpa för att komma in genom den trånga dörren. För många, säger jag er, ska söka komma in och inte mäkta.
24 “Kwanabow gewas etawan awan kukurinamaim kwanarun, anayabin sabuw moumurih na’in boro nati etawanamaim run isan hinasinaftobon, baise a tur ao’owen boro men nakaram.
25 Från det att hushärskaren har rest sig och stängt dörren och ni börjar stå utanför och bulta på dörren och säga: Herre, öppna för oss, då ska han svara och säga till er: Jag känner er inte. Varifrån är ni?
25 Regah bar matuwan namisir etawan nahirihir kwa boro ufun kwanabat etawan kwanarukikitar kwanao, ‘Regah etawan kubotawiy arun,’ naatu i boro nao, ‘Ayu men aso’ob kwa iyab, naatu menane kwana.’
26 Då kommer ni att börja säga: Vi åt inför dig och drack, och på våra gator undervisade du.
26 Imaibo kwa boro kwaniya’afut kwanao, ‘Aki o bairi taa tatom, naatu ai bar ai meraramaim ibi’obaibiyi iso’ob, aisim kukakasiy.’
27 Och han ska tala och säga till er: Jag känner [er] inte. Varifrån är ni? Avlägsna er från mig, alla orättens utförare.
27 Baise i boro nao maiye, ‘Ayu men aso’ob kwa iyab naatu menane kwana. Biyau’umaim kwatit sa’ab kwan, bowabow kakafin sinafuyah.’
28 Där blir gråten och tandagnisslet, när ni ser Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike, men ni kastas ut utanför.
28 Naatu boro narukouwi ufun kwanatit kwanama kwanarerey, wa kwanayob kakikak hiniwa’an, naatu kwananuwanuw boro Abraham, Isaac, Jacob naatu dinab oro’orot God ana aiwobomaim hinabat hinabiyasisir kwana’itih!
29 Och man ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike.
29 Sabuw boro veya yeninane, veya ra’iyinane, naatu torene, oyawane etei hinaru’ay God ana aiwobomaim hai efan hinabow hinamare hinama hiyuw hinaa hinabiyasisir boro kwana’itih.
30 Och se: det finns sista som ska bli första, och det finns första som ska bli sista.”
30 Sabuw iyab boun wan tibi’iyon boro hini’uf, naatu sabuw iyab boun tibi’uf boro wan hini’iyon efan hinab.
31 I samma stund kom det fram några fariseer och sade till honom: ”Gå ut och vandra härifrån. För Herodes vill döda dig.”
31 Nati veya ta’imon, Pharisee afa hina Jesu ana tur hi’owen hio, “O boro efan iti inihamiy inan efan ta, anayabin Herod ekokok o na’asbuni inamorobomih ef enunuwet.”
32 Och han sade till dem: ”Gå och säg till den räven: Se, jag driver ut demoner och fullbordar helanden idag och imorgon, och den tredje dagen fullkomnas jag.
32 Jesu iyafutih eo, “Kwan nati haruharu ana tur kwa’owen, ayu boun naatu maras hairi i boro sabuw iyab hisawow tema’am biyahimaim demon boro ana nunih naatu sawusawuwih aniyawasih, naatu veya baitounin i ayu au bowabow abisa bowamih anot anan i yomanin anisawar.
33 Men jag måste idag och imorgon och i övermorgon vandra, för det är inte godtagbart att en profet förgörs utanför Jerusalem.
33 Baise boun, maras, naatu mar natot ayu boro au ef anab maiye anayen anan, anayabin ef men ema’am dinab orot boro Jerusalem ufunane namorob.
34 Jerusalem, Jerusalem, som dödar profeterna och kaststenar dem som är sända till dig! Hur många gånger har jag velat församla dina barn, på samma sätt som en höna sina kycklingar under vingarna? Och ni ville inte.
34 O Jerusalem, Jerusalem, dinab oro’orot irouw himorob, naatu kob abarayah God biyafarih kabayamaim irouw himorob. Mar bai’ab a kok a sabuw ataba’afuwih, kokorere natunatun bebenamaim ebaba’afuwih na’atube, baise o men i kok.
35 Se: nu lämnas åt er ert hus. [Och] jag säger er: Ni kommer aldrig att se mig förrän [det ska komma när] ni säger:
35 Imih a bar boro hinihamiy barikokow natuw. A tur ao’owen, ayu boro men kwana’itu, ana veya’amaim boro inao, ‘Yait Regah wabinamaim enan boro baigegewasin nab!’”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.