Lucas 12
swessb (SWESSB) vs AAI
1 När myriaderna av skaran hade församlats så att de höll på att trampa ner varandra, började han tala till sina lärjungar först: ”Akta er för surdegen, vilket är hyckleri, hos fariseerna!
1 Nati ana veya’amaim sabuw hiruru’ay ana itinin i sibisib na’atube, naatu sabuw himour kwanekwan efan etei hibai karam hi’a’abinamo hibat. Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “Pharisee hai yeast isan mata toniwa’an, nati sabuw ufuhine ana itinin i gewasin baise wanawanah i rerekabin, imih a tur ao’owen.
2 Och inget undangömt finns som inte ska uppenbaras, och inget dolt som inte ska bli känt.
2 Abisa hisabuw inu’in boro sabusabuw hinabosair, naatu abisa wa’iwa’irin inu’in boro nirerereb.
3 Därför ska vad ni sagt i mörkret höras i ljuset, och det ni talat i örat i kamrarna ska förkunnas på taken.
3 Abisa guguminamaim kuo boro natit marakawamaim hinanowar, naatu abisa akisimo bar etawan ihir taituwa taininamaim kubitarasib boro bar faifiy wan hinabat hinao rereb.
4 Och jag säger till er, mina vänner: Frukta inte för dem som dödar kroppen och efter detta inte har något mer att göra.
4 “Au ofonah a tur ao’owen sabuw iyab biya hina’a’asabun isan men kwanabir, anayabin nati ufunamaim boro men abisa ta hinasinaf.
5 Men jag ska visa er vem ni ska frukta: Frukta honom som efter dödandet har auktoritet att kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Denne ska ni frukta.
5 Orot yait kwana bibiruw i anao kwananowar. God i kwanabiruw, anayabin biya na’a’asabun ufunamaim ana fair ema’am boro baimakiy ana efanamaim nitaiy kwanare. Imih a tur ao’owen God i kwanabiruw.
6 Säljs inte fem sparvar för två ass? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud.
6 Mamu kwikwik etei five hai biyan i two toea tetotobon, baise God boro men kafa’imo nati mamu kikimin ta isan nuhin eburuburumih.
7 Men även hårstråna på ert huvud är alla räknade. Frukta inte! Ni är viktigare än många sparvar.
7 Na’atube ukwarimaim arib eretei bai’ab tebatabat God i so’ob, imih men kwanabir. Kwa a baiyan i ra’at men mamu kwikwik na’atube.
8 Och jag säger er: Var och en som bekänner sig till mig inför människorna, honom ska också Människosonen bekänna sig till inför Guds änglar.
8 A tur ao’owen, orot yait ayu isou sabuw etei nahimaim eo’orereb, Orot Natun auman boro God ana tounamatar etei nahimaim nati orot isan naorereb.
9 Men den som förnekar mig inför människorna ska bli förnekad inför Guds änglar.
9 Baise orot yait sabuw etei nahimaim ayu eyayaubu. Orot Natun auman boro na’atube God ana tounamatar etei nahimaim ibo nayaub.
10 Och var och en som kommer att säga ett ord mot Människosonen, det ska förlåtas honom. Men för den som kommer att häda mot den heliga Anden ska det inte förlåtas.
10 Yait Orot Natun isan tur nao kakaf na’at boro nanotawiy, baise orot yait Anun Kakafiyin isan tur kakafin nao nabi’ib boro men nanotawiy.
11 Men när man för in er inför synagogorna och myndigheterna och auktoriteterna, bekymra er inte hur eller med vad ni ska försvara er eller vad ni ska säga.
11 Baibabatiyi isan hinabuwi kwanan Kou’ay Baremaim, o gawan sabuw nahimaim, o aiwob sabuw nahimaim, men taiyuw wasfafari isan, o tur mi’itube eo isan kwaniyababanamih.
12 För den heliga Anden ska lära er i den stunden vad man måste säga.”
12 Anayabin God Anun Kakafiyin nati ana veya’amaim boro tur ni’obaiyi kwanao.”
13 Men någon ur skaran sade till honom: ”Lärare, säg till min bror att dela arvet med mig.”
13 Rou’ay wanawanahimaim orot ta Jesu iu, “Bai’obaiyenayan, ayu akokok tuwai ana tur ina’owen, tamai momorob ana kwahan nafaram airi ana bow.”
14 Men han sade till honom: ”Människa, vem har satt mig till domare eller skiljeman över er?”
14 Jesu iya’afut eo, “Aro, ayu au ef men ema’am boro anibasit tuwat airi a sawar kwahan ana faram?”
15 Och han sade till dem: ”Se upp och vakta er för all girighet. För ens liv finns inte i att ha överflöd av det han har.”
15 Naatu Jesu tatabir sabuw etei iuwih eo, “Mata toniwa’an sawar moumurih na’in bow isan men mata nananan niwa’an. Anayabin yawas wanatowan boro men orot ana sawar moumurih imaim hinafufun hinitinimih.”
16 Och han talade en liknelse till dem och sade: ”En rik människas mark hade burit god gröda.
16 Naatu Jesu oroubon ta eo, “Ana veya ta orot sawar wairafin ana masaw bo ana ub hiyen gewas hiw ro’oh moumurih na’in hiya itah,
17 Och han funderade inom sig och sade: Vad ska jag göra? För jag har ingenstans att samla mina grödor.
17 basit mare ma not. ‘Ayu boro mi’itube ana sinaf? Anayabin iti bay hinafafour efan i boro en.’
18 Och han sade: Detta ska jag göra: Jag ska ta ner mina förråd och bygga större och samla där allt vetet och mitt goda,
18 Naatu ana notamaim eo, ‘Ayu boro iti na’atube ana sinaf, bay hai bar atamanih ana ku’uben hinare naatu gagamih ana wowab. Saise au bay ana ya naatu au sawar afa auman imaim ana ya.’
19 och säga till min själ: Själ, du har mycket gott liggande för många år. Vila, ät, drick, fröjda dig.
19 Imaibo anao, ‘Darik orot, anababatun abow, kwamur manin na’in ana fofonin sawar etei abogaigiwas sawar, imih bounabo hamen ana mare anama gewas, anaa anatom taiyuwu aniyasisir!’
20 Men Gud sade till honom: Tanklöse, denna natt ska man avkräva din själ från dig. Och det du berett, vems blir det?
20 Baise God iu, ‘Kwikwekwe’aw gewas! Boun gugumin boro inamorob naatu a sawar iti ibobogaigiwas boro yait nabow?’”
21 Så är den som samlar ihop åt sig själv och inte är rik inför Gud.”
21 Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “Imih itinin i ta’imon, sabuw iyab aurih sawar karam hiya tetototo God matanamaim i men sawar wairafih.”
22 Och han sade till [sina] lärjungar: ”Därför säger jag er: Bekymra er inte för själen, vad ni ska äta, eller för kroppen, vad ni ska iklä er.
22 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah iuwih eo, “A yawas isan a tur ao’owen men kwaniyababan kwanao, ‘bay boro menamaim anab ana’aan,’ o biya isan kwanao, faifuw boro menamaim anab ana’us.
23 För själen är mer än födan och kroppen mer än klädseln.
23 Anayabin it etei taso’ob yawas i sawar gagamin men bay na’atube naatu biyat i sawar gagamin men ar faifuw na’atube.
24 Beakta korparna, att de inte sår eller skördar. De har inte kammare eller förråd, och Gud ger dem näring. Hur mycket mer viktiga är ni än fåglarna?
24 Baise kwanuw mamu awaw kwana’itih, i men me hikwair hitar, masaw hibo, naatu hifour hitab te’aa’umih en, na’atube men bay hai bar hiwowab imaim bay teya’aya’amih en, baise God akisin ebituwih! Imih kwa i God ana sawar gagamin men mamu na’atube!
25 Men vem av er kan genom att bekymra sig lägga till sin ålder en aln?
25 Isan imih iti sawar isah kwana biyababan ana gewasin i boro abisa namatar? Kwanotanot nati kwana biyababanamaim boro kwamur tabo ayawas tafan hina yara’ah namanin kwanama? Men karam.
26 Om ni nu inte ens kan det minsta, varför bekymrar ni er för det övriga?
26 A yababan iti sawar gidigidih isah kwabiyababan men emamatar, aisim sawar gagamih isah kwabiyababan?
27 Beakta liljorna, hur de växer. De jobbar inte eller spinner. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin härlighet klädde sig som en av dessa.
27 “Kwanuw rarab bogay ebatabat kwa’itin, men masaw hitar tebob, o ar faifuw tesasakir en, baise a tur ao’owen aiwob orot Solomon ana bar bonamanamarinamaim ma’am ana veya ana faifuw eo’osen hai gewasih i men iti beran ana gewasin na’atube’emih en.
28 Men om Gud så ekiperar gräset på åkern, som finns idag och imorgon kastas i en ugn, hur mycket mer er, klentrogna?
28 Imih kwana’itin, God ar faifuw kutor fotan ius ana itinin gewasin maiyow boun ina’itin baise maras boro nakimow naha’obow nare hinab hinan wairaf wan hina yara’ah na’arah ni’en. Baise kwa i God ana sawar gagamin fai mar etei boro nakaifi ar faifuw nit kwana’osen, aisim a not ebikikimin!
29 Och ni, sök inte vad ni ska äta och vad ni ska dricka, och var inte spända.
29 Imih men mar etei aa tom isan kwananot kwaniyababanamih.
30 För allt detta söker världens folkslag efter, men er Far vet att ni behöver detta.
30 Anayabin Eteni Sabuw iti tafaram wanawanan tutufin etei iti sawar isah hinuwet tibiyababan, naatu kwa Tamat iti sawar etei isah kwakok kwabiyababan i so’ob.
31 Nej, sök hans rike, och detta ska tillföras er.
31 Baise wan i God ana aiwob kwananuwih kwanab dogoromaim nama, imaibo iti sawar isah kwanot kwabiyababan boro etei nit.
32 Frukta inte, lilla hjord, för er Far har behagat ge er riket.
32 Kwa i ayu au bobaituw na’atube imih men kwanabir, anayabin Tamat aiwob bait isan i ebiyasisir boro nit.
33 Sälj det som är ert och ge allmosa. Gör er börsar som inte föråldras, en outtömlig skatt i himlarna där tjuv inte närmar sig eller mal fördärvar.
33 Imih a sawar eretei sabuw kabay wairafih ku’uwih tetobon naatu o kabay kubai yababan wairafih kufaramih, saise a kaukut no maramaim inabaib boro men natakweb; a sawar etei maramaim inaya’ay boro men ta nakasiy, o boro men ta bainowan hinabain naatu boro men ta ganidor hina’aanimih en anababatun.
34 För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.
34 Anayabin o sawar menamaim kuya’aya a not tutufin etei boro imaim na’in.
35 Era höfter ska vara omgjordade och lamporna brinnande,
35 “Mar etei inabobuna a ar uwakamukamut inarab, a ramef inito’ab namarakaw o mata nuwinuwin inama, anayabin o men iso’ob boro abisa namatar.
36 och ni lika människor som väntar på sin herre när han ska bryta upp från bröllopsfesten för att, när han kommer och bultar, direkt öppna för honom.
36 Ana’itin akir wairafih hai orot ukwarin tabin ana hiyuwane matabir maiye nan isan hima hikakaif, hai orot ukwarin matabir na etawan rurukikitar ana veya mar ta’imon hinowar naatu etawan hibotawiy rur na’atube.
37 Saliga dessa fasttjänare som Herren ska komma och finna vakna. Amen, jag säger er att han ska omgjorda sig och lägga dem till bords och komma förbi och betjäna dem.
37 Anababatun a tur ao’owen, akir wairafih iyab matah nuwinuwin hinama’am hai orot ukwarin namatabir nan na’i’itih ana veya, yasisir boro gagamin maiyow hinab! Anayabin i boro ana akir wairafih na’uwih hinamare naatu orot ukwarin boro bay semosemor ana faifuw na’us bay nasemor nitih hinama hinaa.
38 Även om det är vid andra, även om vid tredje nattväkten han kommer och finner dem så, saliga är dessa.
38 Akirwairafih hina bobuna matah nuwinuwin hina ma’am hai orot ukwarin nan natit, o mar natot auman nan natit na’i’itih na’at, boro yasisir gagamin maiyow hinab!
39 Men det förstår ni att om hushärskaren visste vilken stund tjuven kommer hade han inte låtit sitt hus bli inbrutet.
39 Imih iti tur ao i naniyan kwanab naatu kwananot, orot bar matuwan bainowan mowan bainuwinamih enan ana veya nasoso’ob na’at, ana bar boro men nihamiy bainowan mowan nakwib narun nabainuwimih en.
40 Också ni ska vara beredda, för vid en stund ni inte tänker er kommer Människosonen.”
40 Imih itinin ta’imon i nati, kwa auman kwana bogewas mata nuwinuwin kwanama, anayabin Orot Natun boro men veya kwa kwanotanotamaim natitamih.”
41 Men Petrus sade: ”Herre, är det till oss du talar denna liknelse eller också till alla?”
41 Peter eo, “Regah, iti oroubon kuo i aki isai, o sabuw eretei isah kuo?”
42 Och Herren sade: ”Vem är då den trogne förvaltaren, den kloke som Herren ska sätta över sitt tjänstefolk för att i rätt tid ge sädesranson[en]?
42 Regah iya’afut eo, “Anababatun a tur ao’owen Akir wairafin orot gewasin naatu ana not rerekabin, orot ukwarin nati akir wairafin boro nab akir wairafih afa isah ni’ukwarin naatu hai bay baitih isan boro ana veya’amaim nitih hinaa.
43 Salig den fasttjänaren som hans herre ska komma och finna göra så.
43 Anayabin orot ukwarin matabir nan nati akir wairafin bowabow gewasin maiyow bowabow itin, imih iyasisir ana akir wairafin bai yara’ah bowabow gagamin na’in itin!
44 Sannerligen, jag säger er att över allt som är hans ska han sätta honom.
44 Ana bar wanawanan sawar tutufin etei i akisin i’ukwarin kaif.
45 Men om den fasttjänaren säger i sitt hjärta: Min herre dröjer med att komma, och han börjar slå gossarna och tjänsteflickorna och både äta och dricka och berusa sig,
45 Baise akir wairafin na’at nao, ‘Orot ukwarin bisaise enan, no’om boro ma hamen hamen erurubirabir, imih ayu boro au kokomaim anasinaf.’ Naatu namisir bowabow sabuw, oro’orot baibin nabow narouw kwanekwan ni’a’afiyih, naatu ana kokomaim naa natom kwanekwan nikoko’aw nanan ana veya.
46 ska den fasttjänarens herre komma en dag som han inte väntar sig och en stund som han inte vet om och hugga honom itu och sätta hans del med de otroende.
46 Imaibo Orot ukwarin boro nan natit, veya men nati akir wairafin so’ob ma ekakaifimaim boro nanamih, naatu na isan ana veya boro baimatnuwina’e nama’am nan natit. Naatu orot ukwarin nan natitit ana veya nati akir wairafin boro nab nabeyah natarsisib nisaroun baifanasairayah hai efanamaim bairi hinama.”
47 Men den fasttjänaren som förstår sin herres vilja och inte förbereder eller gör något för hans vilja, ska pryglas många gånger.
47 “Akir wairafin ana orot ukwarin abisa sinafumih kokok i so’ob baise men saife taiyuwin yabuna ana orot ukwarin abisa kok eo’omaim sisinaf, nati orot boro hinawabir biyababan gagamin na’in nab.
48 Men den som inte förstår men har gjort något som är värt slag, ska pryglas få gånger. Och var och en åt vilken det getts mycket, från honom ska mycket sökas, och den åt vilken man lagt över mycket, från honom ska man begära ännu mer.
48 Baise akir wairafin ana orot ukwarin abisa sinafumih kokok i men so’ob, naatu isisinaf kwanekwan biyababan enunuwih boro au hamenamo hinawabir biyan nababan. Sabuw iyab sawar gagamin na’in tebaib, i na’atube sawar gagamin na’in boro wan hinay maiye. Orot yait gagamin anababatun tibitin i auman boro gagamin anababatun isan hinafefeyan nitih maiye.
49 En eld har jag kommit för att sätta på jorden, och vad jag vill att den redan var tänd!
49 “Ayu i wairaf abai iti tafaram afuninamih ana atit, au kok gagamin na’in i mi’itube iti tafaram marasika tabusuruf ta’arah.
50 Men ett dop har jag att döpas med, och hur ansatt jag är tills det är fullbordat!
50 Ayu i bapataito fokarin maiyow nou’umaim ema’am boro wanawanan ana run anab, imih boun dogorou wanawanan i yababan awan karatan ama anotanot anan yomanin anisawar imaibo nuhunafot!
51 Tänker ni er att det är fred jag kommit hit för att ge på jorden? Nej, säger jag er, utan uppdelning.
51 Kwa kwanotanot ayu i tufuw abai tafaramamaim ana? En, a tur ao’owen, ayu i men tufuw abai anamih, baise kauseb abai ana.
52 För från nu ska fem i ett hus vara uppdelade, tre mot två och två mot tre.
52 Mar iti boun orot aawan natunatunawat nah etei five boro hinakusib tounu rounane hinabat rou’ab rounane hinabat taiyuwih hinakusib hinigamigam.
53 De ska delas upp far mot son och son mot far, mor mot dottern och dotter mot modern, svärmor mot sin sons brud och brud mot svärmodern.”
53 Kek tamah hairi boro taiyuwih hinakusib hinagam. Babitai hinah hairi boro hinakusib hinagam na’atube babine rawan babin hairi boro hinakusib hinagam.”
54 Och han sade också till skarorna: ”När ni ser moln[et] gå upp i väster säger ni direkt att ett regnväder kommer, och det blir så.
54 Jesu sabuw isah iban eo maiye, “Veya ra’iyinane sakuk nayen nabi’afar badowan kwana’i’itin ana maramaim, kwa boro mar ta’imon kwanao, ‘boun boro toun nayar’, naatu toun eyarayar.
55 Och när sunnan blåser säger ni att det blir hetta, och det blir det.
55 Naatu gurufune gagub nayen narab kwananowar kwa boro kwanao, Veya boro nararan, naatu veya erararan.
56 Hycklare, jordens och himlens ansikte förstår ni att pröva. Men denna tid, hur förstår ni inte att pröva den?
56 Wanawanan rerekabih! Me kamar hai sawar naatu gagub wanawanan hai sawar abisa temamatar i kwa’itah kwa’inanen kwaso’ob kwa’o. Baise aisim sawar abisa iti boun temamatar hai yabih men kwaso’ob?
57 Och varför dömer ni inte det rätta också av er själva?
57 Aisim sawar abisa gewasin sinaf isan men taiyuw kwabibabatiyi?
58 För när du beger dig med din motpart till en ledare, ge aktivitet på vägen att bli kvitt med honom. Annars drar han dig inför domaren, och domaren ska överlämna dig till utföraren och utföraren kasta dig i fängelse.
58 Sabuw baibatiyih isan hinabuwi kwanan inasinaftobon airi kwanayabuna kwanitounuw, imaibo kwananan baibatiyenamaim kwanatit. Baise o men inasisinaf na’at, i boro nabuw narab natain kwekwetar kwanan baibabatiyenayan orot nanamaim kwanatit naatu i boro nabuw furisiman nitih hinabuwi dibur hina yariyi.
59 Jag säger dig: Du kommer aldrig ut därifrån förrän du betalat även den sista leptonen.”
59 A tur ao’owen, o boro dibur bar imaim inama agim hio na’atube inibaiyan imaibo boro dibur barene hinabotaiti inatit.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.