Mateus 22
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 »Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Ty många äro kallade, men få utvalda.»
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
15 — ausente —
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: »Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?»
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: »Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Låten mig se skattepenningen.» Då lämnade de fram till honom en penning.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Därefter frågade han dem: »Vems bild och överskrift är detta?»
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 De svarade: »Kejsarens.» Då sade han till dem: »Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör.»
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
23 — ausente —
24 och sade: »Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Sist av alla dog hustrun.
27 And last of all the woman also died.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne.»
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Jesus svarade och sade till dem: »I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande.»
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 »Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?»
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Då svarade han honom: »'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.»
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 och sade: »Vad synes eder om Messias, vems son är han?» De svarade honom: »Davids.»
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Då sade han till dem: »Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?»
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.