Marcos 12

Mwaghavul NT (SUR_ITD) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jesu ɗoom sat pwoo ngurum mo shi sǝmpwoo mo nǝnee, <<Gyet mee ngulu wur kop anab mo mbong wur, ɓe wur neer nǝ shi kok, wur ɓwan mee tuun mɓe ɗwat làa tǝng anab nǝ, kǝzak, wur ɗyik mee ɗengpee mɓe naa anab nǝ. Ɗangɓe wur yit mar nǝ nsar mee kǝ nennaa mar mo, mbǝkǝ mo naa bong nǝ ɗe nwur. Aɓwoon mǝnǝ, ɓe wur yool dǝm mmee yil.
1 Depois Jesus começou a falar por meio de parábolas . Ele disse:
2 Kaaɗe tar nung làa anab nǝ wul, ɓe wur lep mee kǝrem nwur dǝm pee nennaa maar anab nǝ mo ɗe, mbǝkǝ kǝrem lap pak làa anab nǝ dǝm kǝ nǝ ɗe nwur.
2 Quando chegou o tempo da colheita, o dono enviou um empregado para receber a sua parte.
3 Ɗangɓe nennaa maar anab nǝ mo yaa kǝrem ni, mo nǝram wur, ɓe mo ceen wur baa shi sar ɗe nfii.
3 Mas os lavradores agarraram o empregado, bateram nele e o mandaram de volta sem nada.
4 Ngulu nǝ wur waa baa lep mee kǝrem shiin dǝm pee mo ɗe zak. Ɓe mo nas wur nkáa, kǝ mo shínjeel nkǝrem mǝnǝ zak.
4 O dono mandou mais um empregado, mas eles bateram na cabeça dele e o trataram de um modo vergonhoso.
5 Aɓwoon mǝnǝ, ɓe ngulu nǝ wu waa baa lep mee kǝrem dǝm pee nennaa mar nǝ mo zak, ɓe mo yaa kǝrem mǝnǝ tu, kǝ moo naa ncìn mpak kǝrem nǝ mo aasǝ zak, har mo nǝram pak mo, kǝ mo twe pak mo.
5 E ainda outro foi mandado para lá, mas os lavradores o mataram. E o mesmo aconteceu com muitos mais — uns foram surrados, e outros foram mortos.
6 Ngulu nǝ wur ɗee ɗe kǝ memee mǝndong, ɗe mǝnǝ a làa wur ɗewur nwal nlàa nǝ zam. Ɓe wur lep làa nǝ dǝm pee nennaa bong nǝ mo ɗe, aɓwoon kǝ kǝrem nǝ mo jir. Ngulu nǝ wur pan nǝnee, <Nentap maar nǝ mon naa ɗeɗes kǝ làa fin.>
6 E agora a única pessoa que o dono da plantação tinha para mandar lá era o seu querido filho. Finalmente ele o mandou, pensando assim: “O meu filho eles vão respeitar.”
7 Ɗangɓe nennaa maar nǝ mo sat nshak nǝnee, <wu naa a làa ɗe mǝnǝn nyool ghǝr kop puun nǝ nɗesi, wu jì mmun, kǝ mǝ tu wur, mbǝkǝ kop nǝ ɗee ɗe a munu.>
7 Mas os lavradores disseram uns aos outros: “Este é o filho do dono; ele vai herdar a plantação. Vamos matá-lo, e a plantação será nossa.”
8 Ɗangɓe mo yaa làa nǝ tu, ɓe mo vwet kúm nǝ shin ciir mɓwoon kok maar nǝ.
8 — Então agarraram o filho, e o mataram, e jogaram o corpo para fora da plantação.
9 Wur pan nǝ, ngumaar nǝ wur ncìn a me kǝ nennaa maar ɗesǝ nǝ mo ye? Wun njì twe nennaa mar ɗesǝ nǝ mo, mbǝkǝ wur le mee nennaa mar ɗecì mo ɗi.
9 Aí Jesus perguntou:
10 Baa wuu cam tang pwoo ɗe mo kǝ ten ran nɗǝǝn ɓǝǝt haal Naan sǝ kas me? Ɗe nǝ sat nǝnee, <<nGhǝk ɗe nen ɗyiklu mo cii nǝ, <<Ɓe a nǝ ɗee a ɗeɗes nɗǝǝn kwang lu nǝ.
10 Vocês não leram o que as
11 Ɗesǝ nǝ a ɗak ɗe Daa wur kǝ ten cìn; <<Nǝ a mbii aapwoo pee mun ɗi!> >>
11 Isso foi feito pelo Senhor
12 Nennan mǝ nen Yahudi mo yappee mɓe yaa Jesu, mbǝɗe mo man nǝ, wur sat sǝmpwoo ɗesǝ nǝ a nkaa mo, ɗangɓǝ baa mo mak yaa wur kas, mbǝɗe mo kǝǝr ɗuu gurum nǝ mo. Mbǝmǝnǝ, ɓe mo yool yit wur ɗe, ɓe mo dǝm ntul.
12 Os líderes judeus sabiam que a parábola era contra eles e quiseram prender Jesus, mas tinham medo do povo. Por isso deixaram Jesus em paz e foram embora.
13 Ɗangɓe nen Farisi mo kǝ nen nHerot mo lep pak nen fur mo shindǝm pee Jesu ɗe, mbǝkǝ mo kat mee mbii ɗe mon nyaa wur ɗi nɗǝǝn pwoo ɗewur sat mo.
13 Depois mandaram que alguns fariseus e alguns membros do partido de Herodes fossem falar com Jesus a fim de conseguirem alguma prova contra ele.
14 Kaaɗe mo jì, ɓe mo sat nJesu nǝnee, <<Ngukám, mu man nǝ, gha a nguzeen, baa waa kǝ kak mee gurum kas, ɗang baa waa kǝ shangyit mmee gurum kas zak, ɗangɓǝ gha aa kám ar Naan ngurum mo azeen-nzeen. Kyet nǝn ndere kǝ mu kwatwap Siza, mishkoom ɗeɗes mu nen Rom mo aa, koo mu nook kwat nǝ yi?>>
14 Eles chegaram e disseram: — Mestre, sabemos que o senhor é honesto e não se importa com a opinião dos outros. O senhor não julga pela aparência, mas ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige. Diga: é ou não é contra a nossa
15 Ɗangɓe mbǝɗe Jesu man pan ɗebish mǝ pǝtuup fur mo, ɓe wur lap mmo nǝnee, <<A me le ɗangɓe wuu kam nghan yi? Wu jì kǝ mee shool zinariya nǝ nghan naa.>>
15 Mas Jesus percebeu a malícia deles e respondeu:
16 Ɓe mo jì kǝ memee nwur. Ɓe Jesu tal pǝ mo nǝnee, <<A mǝ riin mukáa, kǝ sǝm mu we, a rǝran nkaa shool nǝ yi?>> Mo lap nǝnee, <<A mǝ Siza mishkoom nRom.>>
16 Eles trouxeram, e ele perguntou: Eles responderam: — São do Imperador.
17 Jesu sat mmo nǝnee, <<Wu shin nSiza mbii ɗe mo a mǝ Siza, kǝ wu shin Naan mbii ɗe mo a mǝ Naan zak.>> Nǝ aapwoo mmo zam mɓe mbii ɗewur sat nǝ.
17 Então Jesus disse: E eles ficaram admirados com Jesus.
18 Pak nen Saddusi mo, nen ɗe moo sat nǝ, baa mee yool a peemúut ɗe kas, mo jì pee Jesu ɗe, ɓe mo tal pǝ wur nǝnee,
18 Alguns saduceus , os quais afirmam que ninguém ressuscita, chegaram perto de Jesus e disseram:
19 <<Ngukám, Mosis kǝ ran mmun nǝ, katɗang mee gurum muut seet yit mat wur ɗi, ɗe baa war làa-làa nwur kas, ɓe nnǝ mee ɗyemnǝǝn wur lap matkaa nǝ, mbǝkǝ wur làa-làa mo ɗe nɗyemnǝǝn fin ɗe wu kǝ ten muut nǝ.
19 — Mestre, Moisés escreveu para nós a seguinte lei : “Se um homem morrer e deixar a esposa sem filhos, o irmão dele deve casar com a viúva, para terem filhos, que serão considerados filhos do irmão que morreu.”
20 Gyet mee ɗyemnǝǝnshak mo ɗe pwovǝl. Gwar ɗenshee nǝ wur lapmat, ɓe wur muut nɗin nlàa mee làa.
20 Acontece que havia sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos.
21 Ɓe ɗyemnǝǝn fin ɗevǝl nǝ wur lap matkaa nǝ, ɓe baa wur làa mee làa kas, ɗang wur jì muut. Gwar ɗekun nǝ wur waa lap matkaa nǝ war zak.
21 O segundo casou com a viúva e morreu sem deixar filhos. Aconteceu a mesma coisa com o terceiro.
22 Ɗang mo pwovǝl, mo lapmat nǝ war, ɓǝ mo jì murǝp jir, ɓe baa memee yit mee làa ɗee ɗe kas. Kyes nǝ, ɓe mat nǝ war yool muut aɓwoon kǝ mo nǝ jir zak.
22 Afinal, os sete irmãos casaram com a mesma mulher e morreram sem deixar filhos. Depois de todos eles, a mulher também morreu.
23 To, katɗang parpuus yool a peemúut, ɓe war kǝ nɗee a mat we nɗǝǝn mo pwovǝl sǝ ye? Mɓeɗi mo jir, mo kǝ lap war mmat.>>
23 Portanto, no dia da ressurreição, quando todos os mortos tornarem a viver, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
24 Jesu sat mmo nǝnee, <<Wun wuu ɗel ɗikǝ, mbǝɗe baa wu man mbii ɗe mo kǝ ten ran nɗǝǝn ɓǝǝt haal Naan kas, kǝ baa wu man ɗeɗes Naan kas zak.
24 Jesus respondeu:
25 Mɓeɗi parpuus ɗe nen nǝ mon nyool a peemúut, ɓe mon nɗee a kaa nenlep Naan ɗe aɗeng mo sǝ. Baa mee lapmat, koo dǝmɗyik ɗe kas.
25 Pois, quando os mortos ressuscitarem, serão como os anjos do céu, e ninguém casará.
26 Pwoo nkaa yool a peemúut mǝ nen ɗe mo kǝ ten murǝp mo, ɓe baa wuu kam tang pwoo ɗe mo kǝ ten ran nǝ nɗǝǝn ɓǝǝt haal Mosis kas aa? Mbii ɗe Naan sat nwur nɗǝǝn làa lǝǝt ɗe nǝ lapwus sí nǝ, <Wen a Naan kǝ Abraham, kǝ Naan Aizik, kǝ Naan kǝ Jekop.>
26 Vocês nunca leram no
27 Baa wur a Naan mu nenmuut mo kas, amma a mǝ nen ɗe mmeen mo. (Ɗesǝ nǝ kám nǝ koo ɗe mo kǝ ten murap ɓe mo ɗe kǝ seen pee Naan.) Wun wu ɗel ɗikǝ bish-bish hakyeng!>>
27 E Deus não é Deus dos mortos e sim dos vivos. Vocês estão completamente errados!
28 Mee gwar mɓut nenkám Wàar Mosis mo, wur jì kǝlǝng mo nkaa ɓeetshik nǝ, ɓe wur kǝlǝng Jesu tap lappwoo nǝ nen Saddusi mo rǝret. Ɓe wur tal pǝ Jesu nǝnee, <<A Wàar ɗeɗang a ɗeɗes met jir nɗǝǝn Wàar nǝ mo yi?>>
28 Um mestre da Lei que estava ali ouviu a discussão. Viu que Jesus tinha dado uma boa resposta e por isso perguntou: — Qual é o mais importante de todos os mandamentos da
29 Jesu lap nwur nǝnee, <<A Wàar ɗeɗes met nǝ nɗesi, <Wun nen Isreil mo, wur kǝleng. Daa Naan fun, a wur a Daa mǝndong ɓejee.
29 Jesus respondeu:
30 A wal nDaa Naan fwaa shi pǝtuup fwaa jir, shi seen fwaa jir, kǝ shi pan fwaa jir, kǝ shiɓal fwaa jir.>
30 Ame o Senhor, seu Deus, com todo o coração, com toda a alma, com toda a mente e com todas as forças.”
31 Ɗe vǝl nǝ a kaa mǝnǝ sǝ zak nǝnee, <A wal ngǝnang fwaa kaa sak fwaa sǝ.> Baa mee Wàar ɗe waa ɗes met ɗe vǝl sǝ mo kas.>>
31 E o segundo mais importante é este: “Ame os outros como você ama a você mesmo.” Não existe outro mandamento mais importante do que esses dois.
32 Ngukám Wàar Mosis nǝ wur sat nJesu nǝnee, <<Azeen Ngukám, a sat a rǝret. Daa Naan wur a mǝndong ɓejee ɗak, baa memee ɗe kas, see a wur mbǝshin.
32 Então o mestre da Lei disse a Jesus: — Muito bem, Mestre! O senhor disse a verdade. Ele é o único Deus, e não existe outro além dele.
33 Kǝ nǝ a tǝng kǝ gurum nwal nwur shi pǝtuup fin jir, kǝ shi pan fin jir, kǝ shiɓal fin jir, kǝ gurum nwal ngǝnǝǝn fin kaa shin fin sǝ zak. Wàar ɗe vǝl sǝ mo ret met nlong ɗe gurum moo shin mbe wus mbiizuum, kǝ koor mbiizuum ɗe gurum moo shin mon nNaan jir.>>
33 Devemos amar a Deus com todo o nosso coração, com toda a nossa mente e com todas as nossas forças e também devemos amar os outros como amamos a nós mesmos. Pois é melhor obedecer a estes dois mandamentos do que trazer animais para serem queimados no altar e oferecer outros sacrifícios a Deus.
34 Kaaɗe Jesu kǝlǝng gwar nǝ tap lappwoo nǝ rǝret, ɓe wur sat ngwar nǝ nǝnee, <<Baa waa jong kǝ mulki Naan kas.>> Aɓwoon ɗesǝ ɓe baa mee gurum mak katɓal mputuup mɓe tal mee pwoo ɗe pǝ Jesu zak kas.
34 Jesus viu que o mestre da Lei tinha respondido com sabedoria e disse: Depois disso ninguém tinha coragem de fazer mais perguntas a Jesus.
35 Kaaɗe Jesu nkaa kam-kam ngurum mo nɗǝǝn Lu Naan ɗǝɗes, ɓe wur tal pǝ mo nǝnee, <<A me le ɗangɓe nenkám Wàar Mosis moo sat nǝ, <Kristi wur a làa Devit ye?>
35 Quando Jesus estava ensinando no pátio do Templo, perguntou:
36 Mɓeɗi Riin Naan nǝ le kǝ Devit shikáa fin wu sat nǝnee,
36 Pois Davi, inspirado pelo Espírito Santo, escreveu:
37 Devit pet Kristi a Daa fin, ɓe cirang ɗang Kristi wu waa ciir ɗee a Làa Devit zak ye?>> Ɗuu gurum nǝ mo kǝlǝng wur shi retnyit.
37 O próprio Davi chama o Messias de Senhor. Portanto, como é que o Messias pode ser descendente de Davi? Uma grande multidão escutava com prazer o que Jesus ensinava.
38 nƊǝǝn kám Jesu, ɓe wur sat ngurum nǝ mo nǝnee, <<Wu tap kǝ kam nenkám Wàar Mosis mo. Mo a nen ɗe moo jwal nlǝr ɗeshwal-shwal mo, kǝ moo mwaan mbǝkǝ gurum mo naa mo ɗi. Moo rǝɓet kǝ gurum mo tok kǝ mo nɗǝǝn lutuk.
38 Ele dizia ao povo:
39 Kǝ moo rǝɓet peetong mǝ nennan-nan mo nɗǝǝn lu Naan mo, kǝ moo rǝɓet peetong ɗeret met jir mo a pee serǝɓet mo.
39 preferem os lugares de honra nas
40 A moo yak matkaa mo kǝ lee fur mo, kǝ moo ɗangnaan (leshap kǝ Naan) ɗeshwal-shwal mo shi nyang zak, mbǝkǝ gurum mo kwoop mo ɗi. Mɓee mbii ɗebish ɗe moo cìn ɗesǝ mo, ɓe Naan wur ncin kwat ɗeshwal mo ɗes hakyeng.>>
40 Exploram as viúvas e roubam os seus bens; e, para disfarçarem, fazem orações compridas. Portanto, o castigo que eles vão sofrer será pior ainda!
41 Kaaɗe Jesu tong a kyeen, kus kǝ pee ɓwet shool mbiizuum mǝ Lu Naan ɗeɗes nǝ, ɓe wur naa kaaɗi gurum moo ɓwet shool mbiizuum fur mo ɗe nɗǝǝn nǝ. Pak nenlong mo ɗes mo ɓwet shool ɗes nɗǝǝn nǝ.
41 Jesus estava no pátio do Templo, sentado perto da caixa das ofertas, olhando com atenção as pessoas que punham dinheiro ali. Muitos ricos davam muito dinheiro.
42 Ɓe mee matkaa ɗe war a matjeel waa jì ɓwet rep anini mo vǝl ɗe nɗǝǝn nǝ zak.
42 Então chegou uma viúva pobre e pôs na caixa duas moedinhas de pouco valor.
43 Jesu pǝrep jeplep wur nǝ mo jì ashak, ɓe wur sat mmo nǝnee, <<Azeen kǝn sat nwun, mbii ɗe matkaa ɗejeel ɗesǝ waa ɓwet nɗǝǝn kwati mǝ ɓwet mbiizuum nǝ, nǝ met mǝ koor gurum nǝ mo jir.
43 Aí Jesus chamou os discípulos e disse:
44 Mɓeɗi nen ɗesǝ mo jir, mo ɓwet mbiizuum nǝ a mɓut nɗes mǝ long ɗe mo kǝni, ɗangɓǝ war nɗǝǝn jeel war, ɓe war sǝhǝt ɓwet a kyes kǝ mbii ɗe war kǝ nǝ.>>
44 Porque os outros deram do que estava sobrando. Porém ela, que é tão pobre, deu tudo o que tinha para viver.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.