1 Herren är Konung, dess fröjde sig jorden, och öarna fröjde sig, så månge som de äro.
2 Moln och mörker är omkring honom; rättfärdighet och dom är hans stols stadfästelse.
3 Eld går framför honom, och uppbränner hans ovänner allt omkring.
4 Hans ljungande lyser på jordenes krets; jorden ser det, och förskräckes.
5 Bergen försmälta såsom vax för Herranom; för hela jorderikes Herra.
6 Himlarna förkunna hans rättfärdighet; och all folk se hans äro.
7 Skämme sig alle de som belätom tjena, och berömma sig af afgudar; tillbedjer honom alle gudar.
8 Zion hörer det, och är glad; och Juda döttrar fröjda sig, Herre, öfver ditt regemente.
9 Ty du, Herre, äst den Högste i all land; du är fast upphöjd öfver alla gudar.
10 I som älsken Herran, hater det onda; (Herren) bevarar sina heligas själar; ifrå de ogudaktigas hand skall han frälsa dem.
11 Dem rättfärdiga skall alltid ljus uppgå igen, och frommom hjertom glädje.
12 I rättfärdige, fröjder eder af Herranom, och tacker honom, och priser hans helighet.