Mateus 22
Holi Baibul (ROP) vs VC
1 Brom deya Jisas bin dalim ola pipul dijan stori na,
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 “Detlot pipul hu kaman en bulurrum det Nyubalawei blanga God, olabat jis laik detlot pipul hubin go langa bigbala padi weya wan king bin abum blanga im san wen imbin merrit.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Det king bin askim sambala pipul blanga kaman langa det padi, en wen imbin taim blanga det padi, imbin jandim im wekinmen olabat blanga go en dalim olabat blanga kaman. Bat dei nomo bin wandi go langa det padi.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 “Wal det king bin jandim najalot wekinmen langa olabat, en detlot wekinmen bin dalim olabat, ‘Det padi im redi na. Deibin kilim ola gudwan buligi, en deibin gugum det bifpat, en ebrijing redi. Wal yumob kaman langa det padi na.’
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Bat detlot pipul nomo bin lisin langa detlot wekinmen. Deibin jis kipgon dumbat olabat ron enijing. Wan men bin go langa im fam, en najawan men bin go langa im shop.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 En detlot najalot men bin grebum detlot wekinmen blanga det king, en deibin beldim olabat en kilim olabat ded.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 “Wal det king bin gitwail na, en imbin jandim im solja olabat blanga kilim detlot pipul hubin kilim im wekinmen olabat, en detlot solja bin kilim olabat ded, en deibin barnimap olabat haus du.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Afta na det king bin jingat langa ola najalot wekinmen blanga im, en imbin dalim olabat, ‘Det padi im redi na. Bat detlot pipul weya aibin dalim blanga kaman kaan kaman na, dumaji dei nomo bin teiknodis langa mi.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Wal yumob go ebriweya langa taun, en yumob dalim ebribodi weya yumob faindim blanga kaman langa det padi.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 “Wal detlot wekinmen bin go ebriweya langa det taun, en deibin faindim loda gudwan pipul en nogudwan pipul, en deibin majurrumap olabat holot langa det haus blanga abum det padi, en deibin jadimap det haus.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 “Wal wen det king bin gowin, imbin luk ola pipul deya, en imbin luk wanbala men deya nomo werrimon det raitwan klos blanga det padi, en imbin dalim det men,
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 ‘Main fren, hau yubin gowin iya nomo garram det raitwan klos?’ Bat det men nomo bin tok enijing langa im,
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 en det king bin dalim im wekinmen olabat blanga taiyimap det men langa bingga en langa fut en blanga tjakam im atsaid weya imbin dakbala, en deya na det men garra kraikrai en sori miselp.”
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Lagijat na Jisas bin dalim det stori, en wen imbin binij, imbin tok, “Yumob sabi wanim mi tok langa dijan stori? Loda pipul garra irrim det wed blanga God. Bat oni lilbit im garra pikimat blanga jidan garram im.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Wal detlot serramonimen gulum Ferasi bin gowei brom deya na, en deibin meigim olabat plen blanga trikim Jisas garram olabat kwestjan,
15 — ausente —
16 en deibin jandim sambala wekinmen blanga olabat en sambala wekinmen blanga det gabman bos neim Herod, en detlot wekinmen bin go langa Jisas, en deibin tok, “Titja, melabat sabi yu oldei tok det trubala wed streidat langa enibodi, en yu nomo teiknodis wanim enibodi jinggabat. Nomeda det men im jidan haibala. Bat stil yu oldei dalim im streidat blanga wanim God wandim im blanga dum.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Wal yu dalim melabat na. Yu reken im rait det haibala gabman bos gin meigim melabat peiyim teks mani langa im? Melabat garra pei det teks mani o najing?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Wal Jisas bin sabi deibin wandi trai en trikim im, en imbin tok, “Yumob tufeis pipul. Yumob kaan trikim mi.
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Yumob shoum mi wotkain mani yumob yusum blanga pei det teks.”
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 en imbin askim olabat, “Blanga hu pitja en neim jidan langa dijan mani?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 En deibin tok, “Blanga det brabli haibala gabman bos neim Sisa.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Wal wen detlot men bin irrim Jisas tok lagijat, deibin ol hatjamp brabliwei, en deibin gowei.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Afta na sambala serramonimen gulum Sedyusi bin kaman langa Jisas. Detlot serramonimen bin reken dedbala pipul kaan gidap laibala,
23 — ausente —
24 en deibin askim Jisas kwestjan blanga tharran, dumaji deibin wandi trai en trikim im. Deibin tok, “Titja, Mosis bin gibit melabat wan lowa weya im tok if eni men dai en im waif nomo bin abum biginini, wal det dedbala men braja garra gajim det gel en merrit langa im wulijim im garra abum biginini hu garra jidan jis laik im bigininimob.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 “Wal wantaim sebenbala braja gija bin jidan, en det bigiswan bin merrit, en wen imbin dai, im nomo bin abum eni biginini.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Afta na det sekanwan braja blanga im bin merrit langa det seimwan gel. Bat imbin dai du, en im nomo bin abum eni biginini du. Lagijat na imbin hepin langa ol detlot najalot faibala braja blanga dubala. Deibin ol merrit langa det seimwan gel, en wen deibin ol dai, dei nomo bin libum eni biginini.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 En afta det gel bin dai du.
27 And last of all the woman also died.
28 “Wal yu dalim melabat na. Wen det taim garra kaman weya ola dedbala pipul garra gidap laibala, hu waif im garra jidan? Dumaji imbin merrit langa ol detlot sebenbala braja gija.” Lagijat na detlot serramonimen bin askim Jisas.
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Wal Jisas bin dalim olabat, “Yumob bin tok rongwei deya, dumaji yumob nomo sabi wanim im tok langa wed blanga God, en yumob nomo sabi det pawa blanga God du.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Wen ola dedbala pipul garra gidap laibala, dei garra jidan seimwei laik ola einjul langa hebin, en dei kaan merrit gija.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Wal wotfo yumob reken ola dedbala pipul kaan gidap laibala? Yumob bin ridim det oltestaman, indit?
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 God bin tok, ‘Mi na det God blanga Eibrahem en blanga Aisik en blanga Jeikob.’ Wal yumob jinggabat na. God im God blanga laibala pipul. Im nomo God blanga dedbala pipul. Yu si? Yumob rong wen yumob tok dedbala pipul kaan gidap en jidan laibala.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Wal wen ol detlot pipul deya bin irrim Jisas tok lagijat, deibin ol hatjamp brabli.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Wal wen detlot najalot serramonimen gulum Ferasi bin irrim nyus weya Jisas bin bidim detlot serramonimen gulum Sedyusi, deibin ol majurrumap miselp, en deibin kaman langa Jisas,
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 en wan lowamen deya bin trai en trikim im.
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 Imbin tok, “Titja, wujan lowa im brabli haiwan langa ola lowa?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Wal Jisas bin tok, “‘Yu garra laigim God brabliwei. Yu garra gibit miselp laif langa im. Brabliwei yu garra gibit miselp langa im, en yu garra abum filing oni blanga im, en yu garra oldei jinggabat im langa yu main.’
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Tharran na det topwan en brabli haibala lowa.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 En det sekanwan haibala lowa im seim laik det feswan. Im tok, ‘Yu garra laigim ola najalot pipul brabliwei jis laik yu laigim miselp.’
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Ola najalot lowa bin kamat brom dijan dubala lowa na. Ol detlot lowa brom Mosis en ol detlot wed brom ola speshalwan mesinja blanga God bin ol kamat brom dijan dubala haibala lowa.” Lagijat na Jisas bin tok, en wen imbin tok lagijat, imbin bidim detlot serramonimen.
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Brom deya sambala serramonimen gulum Ferasi bin majurrumap miselp, en Jisas bin askim olabat,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Wanim yumob reken? Hu det speshalwan Bos dei gulum Masaiya? Im grengrensan blanga King Deibid?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Wal Jisas bin tok, “Wal wotfo det Holi Spirit bin dalim King Deibid blanga gulum im Bos?
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 Langa oltestaman Deibid bin tok,
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 “Wal yumob dalim mi na. Hau det Masaiya garra jidan grengrensan blanga King Deibid wen imbin gulum im Bos?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Wal wen Jisas bin tok lagijat, nobodi bin wandi ensim im, en brom det taim na nobodi bin wandi askimbat im eni kwestjan blanga trai en trikimbat im.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.