Marcos 4
Holi Baibul (ROP) vs NAA
1 Bambai na Jisas bin gobek langa Leik Gelali blanga titjimbat ola pipul. Detmatj pipul bin kaman blanga lisin langa im, en imbin lafta gowin langa bout. Imbin jidan langa det bout langa woda, en ola pipul bin jandap ebriweya langa bitjsaid lukinat langa im,
1 Jesus começou a ensinar outra vez à beira-mar. E uma numerosa multidão se reuniu em volta dele, de modo que entrou num barco, onde se assentou, afastando-se da praia. E todo o povo estava à beira-mar, na praia.
2 en imbin dalim olabat stori blanga meigim olabat jinggabat.
2 Assim, ensinava-lhes muitas coisas por parábolas e, durante o seu ensino, dizia:
3 “Yumob irrim mi na. Wantaim wan men bin go plentimbat sid,
3 — Escutem! Eis que o semeador saiu a semear.
4 en imbin tjakambat detlot sid ebriweya. Sambala sid bin buldan langa roud, en ola bard bin kaman en dagat detlot sid.
4 E, ao semear, uma parte caiu à beira do caminho, e vieram as aves e a comeram.
5 Sambala sid bin buldan langa stoniwan pleis, en detlot sid bin gro kwikbala, dumaji det graun bin jidan lilbit langa top.
5 Outra parte caiu em solo rochoso, onde a terra era pouca, e logo nasceu, visto não ser profunda a terra.
6 Bat wen det san bin gidap, imbin barnimap detlot plent, en deibin ol draiyap, dumaji detlot rut nomo bin godan insaid langa graun.
6 Saindo, porém, o sol, a queimou; e, porque não tinha raiz, secou-se.
7 Sambala sid bin buldan langa ola jigiwan gras, en wen deibin gro, detlot jigiwan gras bin jugum detlot plent, en detlot plent nomo bin abum eni daga.
7 Outra parte caiu entre os espinhos; e os espinhos cresceram e a sufocaram, e não deu fruto.
8 Bat sambala sid bin buldan langa gudwan graun, en deibin gro gudwei, en deibin abum loda daga. Sambala bin abum lilbit daga en sambala bin abum bigmob daga en sambala bin abum detmatj.
8 Outra, enfim, caiu em boa terra e deu fruto; a semente brotou, cresceu e produziu a trinta, a sessenta e a cem por um.
9 Wal yumob irrim na. Wen yumob irrim dijan stori, yumob garra jinggabat.” Lagijat na Jisas bin tok.
9 E Jesus acrescentou:
10 Afta na wen Jisas bin jidan miselp, sambala pipul bin kaman langa im garram im wekinmen olabat, en deibin askim im blanga dalim olabat wanim imbin toktok langa det stori.
10 Quando Jesus ficou só, os que estavam junto dele com os doze começaram a lhe fazer perguntas a respeito das parábolas.
11 Wal Jisas bin dalim olabat, “God garra meigim yumob sabi det Nyubalawei blanga kaman langa im. Bat detlot najalot pipul kaan sabi.
11 Jesus disse a eles:
12 Ai garra tok langa detlot pipul garram detkain stori, dumaji dei garra irrim det trubala wed blanga God. Bat dei kaan sabi det wed. En dei garra lukabat det wei langa God. Bat dei kaan faindim det wei. If dei faindim det trubala wed blanga God, en dei sabi det wed, wal dei garra libum det nogudbalawei en bulurrum Godwei, en God garra larram olabat go fri.”
12 para que, vendo, vejam e não percebam; e, ouvindo, ouçam e não entendam; para que não venham a converter-se e sejam perdoados.
13 Afta na Jisas bin askim detlot pipul hubin kaman langa im, “Yumob nomo sabi det stori blanga detlot sid? If yumob nomo sabi det stori, wal hau yumob garra sabi ola najalot stori?
13 Então Jesus lhes perguntou:
14 Wal ai shoum yumob na. Det men weya imbin plentimbat detlot sid, imbin jis laik imbin spredimat det wed blanga God.
14 O semeador semeia a palavra.
15 En sambala pipul dei jis laik detlot sid weya bin buldan langa roud. Dei irrim det wed. Bat streidawei Seitin im kaman en deigidawei det wed brom olabat.
15 Estes são os da beira do caminho, onde a palavra é semeada: quando a ouvem, logo Satanás vem e tira a palavra semeada neles.
16 Sambala pipul dei jis laik detlot sid weya bin buldan langa stoniwan pleis. Dei irrim det wed, en dei lisin langa det wed gudbinjiwei.
16 E estes são os semeados em solo rochoso, os quais, ouvindo a palavra, logo a recebem com alegria.
17 Bat det wed im nomo gowin insaid langa olabat, en dei nomo lisin langa det wed fo longtaim. Wen enikain trabul kaman langa olabat dumaji deibin bilib langa det wed, dei gibit bekboun langa det wed na.
17 Mas eles não têm raiz em si mesmos, sendo de pouca duração. Quando chega a angústia ou a perseguição por causa da palavra, logo se escandalizam.
18 Sambala pipul dei jis laik detlot sid weya bin buldan langa detlot jigiwan gras. Dei irrim det wed, en dei bilib langa det wed.
18 Os outros, os semeados entre os espinhos, são os que ouvem a palavra,
19 Bat dei wori blanga enijing, en dei jinggabat blanga mani, en dei wandim olkain ting. Dei nomo gibit det wed rum, en det wed kaan wek langa olabat laif.
19 mas as preocupações deste mundo, a fascinação da riqueza e outras ambições aparecem e sufocam a palavra, e ela fica infrutífera.
20 Sambala pipul dei jis laik detlot sid weya bin buldan langa det gudwan graun. Dei irrim det wed, en dei bilib langa det wed, en det wed im wek langa olabat laif. Blendibala daga bin kamat brom detlot sid weya bin buldan langa det gudwan graun. En lagijat gin wen det wed im wek langa enibodi laif, im meigim im jidan strongbala mowa en mowa ebridei.”
20 Os que foram semeados em boa terra são aqueles que ouvem a palavra e a recebem, frutificando a trinta, a sessenta e a cem por um.
21 Wal Jisas bin kipgon dalimbat olabat stori, “Wen enibodi laidim lemp, im kaan go en pudum det lemp andanith langa dram o andanith langa im bangk. Im garra heingimap det lemp blanga meigim lait.
21 Jesus também lhes disse:
22 En im lagijat du langa det wed blanga God. Wen God blandim det wed blanga im, wal im garra shoum det wed afta. En wen im gaburrumap det wed blanga im, wal im garra meigim det wed kamat langa opin afta.
22 Porque não há nada oculto, senão para ser manifesto; e nada escondido, senão para ser revelado.
23 Wal yumob irrim na. Wen yumob irrim dijan stori, yumob garra jinggabat.”
23 Se alguém tem ouvidos para ouvir, ouça.
24 Wal Jisas bin kipgon tok langa olabat, “Yumob jinggabat brabliwei ol dislot ting weya mi dalimbat yumob. God garra tridim yumob seimwei jis laik yumob tridim det wed blanga im. Bat mowa strongbalawei im garra lagijat langa yumob.
24 Então lhes disse:
25 If yumob garram det wed langa yumob laif, wal God garra meigim yumob sabi mowa. Bat if yumob irrim det wed, en yumob nomo duwit, wal God garra deigidawei det wed brom yumob.”
25 Pois ao que tem, mais será dado; e, ao que não tem, até o que tem lhe será tirado.
26 Wal Jisas bin kipgon tok langa olabat,
26 Jesus disse ainda:
27 “Wen det fama plentimbat ola sid, afta na ebrinait im oldei silip, en deitaim im oldei go en wek langa im fam, en wen im wek lagijat, detlot sid kamat na, en dei gro. Bat det fama nomo sabi hau dei gro.
27 Ele dorme e acorda, de noite e de dia, e a semente germina e cresce, sem que ele saiba como.
28 Det graun na meigim ola sid gro en abum daga. Basdam det plent im kamat lilwan, en wen im gro bigwan, im abum daga na,
28 A terra por si mesma frutifica: primeiro aparece a planta, depois, a espiga, e, por fim, o grão cheio na espiga.
29 en wen det daga im kukwan, im taim blanga gajimbat ola daga, en det fama im go en gajim im naif, en im go kadimbat ola daga. En im lagijat gin langa yumob. If yumob bulurrum det wed blanga God, wal im garra wek langa yumob laif en tjeinjimbat yumob.”
29 E, quando o fruto já está maduro, logo manda cortar com a foice, porque chegou a colheita.
30 Wal Jisas bin dalim olabat najawan stori na, “Ai garra dalim yumob hau det wed blanga God garra wek.
30 Disse mais:
31 Im jis laik wen yumob abum det brabli lilwan sid brom det tri gulum mastadtri. Yumob go en plentimbat det lilwan sid,
31 Ele é como um grão de mostarda, que, quando semeado, é a menor de todas as sementes sobre a terra;
32 en afta im gro brabli bigwan tri. Wal lagijat na oni lilbit pipul bin bulurrum det wed blanga God basdam. Bat mowa en mowa garra bulurrum det wed.” |src="GT_Mark0432 Mustard Bush.tif" size="col" ref="4:32"
32 mas, uma vez semeada, cresce e se torna maior do que todas as hortaliças; cria ramos tão grandes, que as aves do céu podem se aninhar à sua sombra.
33 Wal Jisas bin tok pitja stori na langa ola pipul. Imbin dalimbat olabat det wed blanga album olabat sabi.
33 E com muitas parábolas semelhantes Jesus lhes expunha a palavra, conforme podiam compreendê-la.
34 Im nomo bin oldei tok langa olabat eniwei. Imbin oldei yusum detkain stori na. Bat wen imbin jidan miselp garram im wekinmen olabat, imbin oldei dalimbat olabat wanim detlot stori bin tok.
34 E sem parábolas não lhes falava; tudo, porém, explicava em particular aos seus próprios discípulos.
35 Aftanuntaim na bifo san bin godan Jisas bin tok langa im wekinmen olabat, “Wi garra krosim najasaid langa dijan woda na.”
35 Naquele dia, sendo já tarde, Jesus disse aos discípulos:
36 Wal deibin libum detlot pipul deya gin, en detlot wekinmen bin gowin langa det bout weya Jisas bin jidan, en deibin stat blanga krosim det woda, en sambala pipul bin bulurrum olabat garram olabat bout.
36 E eles, despedindo a multidão, o levaram assim como estava, no barco; e outros barcos o seguiam.
37 Bambai na bigbala stom bin gidap garram strongbala win, en ola weib bin gidap, en det woda bin gowin insaid langa det bout blanga meigim det bout draun.
37 Ora, levantou-se grande temporal de vento, e as ondas se arremessavam contra o barco, de modo que o mesmo já estava se enchendo de água.
38 Wal detlot wekinmen bin go en weikimap Jisas, en deibin tok, “Titja, wi garra draun! Wotfo yu nomo jinggabat melabat?”
38 E Jesus estava na popa, dormindo sobre o travesseiro. Os discípulos o acordaram e lhe disseram: — Mestre, o senhor não se importa que pereçamos?
39 Wal Jisas bin gidap, en imbin dalim det win blanga stap, en imbin dalim det woda blanga jidan kwaitbala, en det win bin stap, en detlot weib bin ol jidan kwaitbala.
39 E ele, despertando, repreendeu o vento e disse ao mar: O vento se aquietou, e tudo ficou bem calmo.
40 En Jisas bin tok langa im wekinmen olabat na, “Wotfo yumob bradin? Maitbi yumob nomo bilib langa mi?” |src="GTMark0439CalmingSttorm.tif" size="col" ref="4:40"
40 Então Jesus lhes perguntou:
41 Wal detlot wekinmen bin bradin brabliwei, en deibin tok miselp, “Wotkain men dijan? Im tok langa win en langa weib, en dubala duwit langa im!”
41 E eles, possuídos de grande temor, diziam uns aos outros: — Quem é este que até o vento e o mar lhe obedecem?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.